KONGL. j VETENSKAPS ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, Töm. JUL FÖR ÅR l80L STOCKHOLM, T k v c ^ t t- nos Johan Pehr Linde, 1801. Kongl. Vetenskaps ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, För MInaderne 3ANUARIUS, FEBRUARIUS, MARTlUS, År 180 1. P R j5T S E S Herr GUDMUND J. ADLERBETH, Cancellie-Råd och Riddare af Kongl. Nordftj. Orden, En af de ig i Svenfka Academien* Rön om Tjårvattens nytta och bruk i Ve« nerifka fjukan* Til de vid Läkare Vctenfkapens utofning hogft xiyttige och vigxige uptåckter, for hvilka man har at tacka den nya Chemieii, K. V. A, Handl /. Qy, A bor o> *8ot : *fan. Febr. Man. bor med fkål råknas den, at en tilförliteligarc eller åtminftone mycket fannolik och mera tilfredsftållande kunfkap om Quickfilfvrets verkan i Venerifka fjukan därigenom vunnits. Då man åndteligen infedt och funnit, at man omöjeligen kunde tilfkrifva Quickfilfvret, få- fom metal betragtadt, den förmågan, at, fram for andra medel, hota denna fjukdom, utan at denna des egenfkap endaft röjer lig och bor fökas i des förening med fy re t (oxyge- nium), hvaraf, fom bekant år, denna metal, framfor andra åmnen, kan uptaga en anfenlig myckenhet, och at fyret fålunda måfle ut- gjöra förnåmfla befkafFenheten om icke blifva den enda verkande orfaken hos alla mercurial- prreparater, fom blifvit anvånde til Venerifka fjukans botande, har man ock nyligen genom en Alyons upgifne pradifke ron blifvit hår- om ånnu ytterligare ofvertygad.c) De olyck- lige fölgdcr, fom mercurial-medlen , oagtadt all den omforg, med h vilken de af hvar och en omfint och kunnig Låkare fåkerligen an- våndas, i forberörde fjukdom oftaft medföra, vid och efter deras bruk, at jag ej må nåmna de håndelfer, då de hvarken kunna, eller bö- ra nyttjas, och då de befinnas frugtlofe, deffe fölgder, fager jag, hafva i alla tider icke undflytt Låkarnes upmårkfamhet, eller under- låtit a) Memoire fur les proprittis anti-veneriennes & antipjbriques de fOxigcnt par P. Ph. Alyon. Igöi, *fan. Febr. Start. 3 låtit åt våcka deras nåflan altid frugtl6fa be* kymmer. Hvilken fkulle fåledes icke med begjårlighet omfatta hvarje uptåckt, fom ba* nar vågen til den i fråga varande ohyggeligä fjukdomens mojeliga och fåkra botande utari dem? Man har nu, enligt förut nåmde ron* en ofvertalande anledning förmoda, at dettå ändamålets vinnande i betydlig måtto beror på mojeligheten at få få ftor mångd af fyré inbragt i månnifkokroppen i fom fordras for at quåfva och utrota venerilka giftet, utan at dårjåmte blottftålla den famma for de våld* famma och förförande verkningar, fom Quick* filfvret under des oxydations tilftånd medför* och hvarifrån det, endaft under fin metallifkå form, icke eller lårer kunna aldeles frikännas* Bland de medel, fom i fådant affeende redan blifvit anvånde, kan man i fynnerhet råknä Salpeter-fyra utfpådd med vatten och Alyons* fajva til ingnidningar på famma fått* fom med mercurial-falvor ofiigit varit * famt eri uplosning af éfverfyrfatt faltfyrad Pottafka (muriate furoxygéné de potaffe) til läkning af chancrer och veneriike får m. ni* Såfom Låkare vid det i Vadftena nu nå* gra år på Medicinalfondens bekoftnad inråt* tade florre fjukhus, dår de af allmogen, fom befvåras af Venerilk fjukdom blifva under- håline och vårdade, har det varit cn Ikyldi-g- het at foka begagna mig af flere dylike -vår tids uptåckter, och med forfåk, egåndtdigen Å a pa-s- 4 i8oi, $ an. Febr. Mart. pafTande for et fådant ftålle, foka ofvertygelfe om hvad formon for det allmänna och mån fik- ligheten dåraf kunde tilforas — och jag har funnit, at nyfsnåmda fyrfatta medel verk eli- gen utråtta mycket, men det oagtadt har det dock knappaft någon gång velat lyckas at dårmed fullkomligen curera. b') Det torde blifva fvårt at faga om orfaken til få obety- delig framgång hår bör fokas uti vårt kallar) och, at jag få må fåga, ogina climat, for denna fjukdoms behandlande, emedan på många ftållen utrikes fårfoken dårmed aflupit, efter Låkarnes onfkan och formodan, ganfka lyckligt, — eller uti fjelfva fjukdomens får- fluldta lynne och fvåra befkafFenhet bland all- mogen 3) Det famma har ock Lif-Medicus Whstring berättat mig at han årfarit. c) Det fortjenar anmärkas at vintertiden och då örångare kold längre tid fortfar, rqjes i all- månhet hos hår befintelige fjuke en mycket obetydligare verkan få vål af mercuren fom andre medel emot venerifka giftet, och man uträttar näppeligen mera då på månader ån på lika många veckor vår - och fommartiden. Likväl hyfer luften fåfom kall mera fyre, hvaraf curen borde befordras. Men monne icke kölden åfven kan anfes fåfom förflap- pande famt betagande lifskrafterna och fibrerna den energie fom fordras at medverka vid bo- tandet och fålunda mycket forfvagande den verkan fyret annars kunde åftadkomma? iSoi y £fan. Febr. Man. 5 mogen hår i landet. Hvad Salpeter-fyran an- går, oagtadt man fokt få den ren och få vi- da gjorligit varit befriad från nitröfl gas, har dock et långre bruk dåraf nåflan altid med- fört ölägenheter for de fjukes broft ehuru den blifvit tilråckeligen utfpådd med vattn, hvar- fore man merendels i förtid måft afftå från et tilborligen fortfatt nyttjande dåraf. På hår- varande fjukhus, hvarefl man dels måfle gjora affeende på minfla mojeliga tidsutdrågt for patienternas uppehållande på flållet, dels på minfla koftnaden, har icke eller Alyons-falva tykts verka någon fåker bot om ej på långre tid, och hon då tillika for den laggranhet fom fordras vid des beredning blifver nog koftfam, har man fålunda icke med Ikål kun- nat fladna vid defle medel allena med ute- flutande af mercurial praeparaterna. Defle med flere fvårigheter hafva kommit mig at efter- finna om icke något annat medel, hållande en mångd fyre och tillika af lått tillgång och foga koflfamt kunde påhittas. Det flora lof- ord Tjårvatten rf) tilvunnit fig af flere de florfie och årfarnafle Låkare mot Ikjorbjugg och rofen, utom i många andra fjukdomar, och de nu nåmnde gemenligen finnas for- enade hos dem, fom hår hos allmogen vårft åro angripne af Veneriika fjukan, gaf mig til A 3 en rf) Aqua picea Pharm. Svec. Åfven Infufum jpicif Uquidum och fordom aqua cedrice kallat 6 igor, gfan. Febr, Matt. en början god anledning, at anvånda det få* fom et förberedande medel innan mercurial-* praeparaterne vidtogos. Jag faknade icke el- ler andra fkål at forfoka det hos Venerifke fjuka; ty både Dr, Haffelquift i fin refa lem-» nar iinderråttelfe om lycklig bot dårmed och profeflbr Sparrman,, fom benågit meddelade rnig beredningsfårtet af Alypns^falva firax den blef upfunnen, tilftyrkte mig åfven at fort- fara med Tjårvatten, Tilforene hade jag ock håndelfevis fett goda följder dåraf på landet hos någre fom på eget beråd tilgripit Tjår- vatten i Venerifk fjukdom. Jag har desutom trodt, at fyran, (acidum pyro-ligneum) fem Tjarvattnet innehåller, måtte til en del vara fa turerad med det empyreumatiflva volatila. af oljan, fom i Tjåran finnes, och at af detta compofitum en fin tvål upkommer, hvars för- måga at uplofa den f!em, fom inneftånger Veneriika giftet, och fåfom et ftarkt aperiti-. vum rånfa och opna de finafte canalerne, til- lika med fin retning på vafa reforbentia (kulle befordra deffas adion, famt fålunda gjora Tjarvattnet ganfka formonligt. éQ Qm det ock få PefTä anledningar til Tjårvattnets verknings- fått fynas någorlunda beffyrkte genom den förmonliga verkan fom få mån ge Läkare til- (krifva {amma vatten i gikt, underlifvets för- hoppningar, fcirrhi i broften och på andra. flåJlen, Rheumatisrnus cbronicus, m. m, *8oi 3 £?an. Febr. Matt. 7 ockfå icke funnes tilråckeligt at allena bota Venerifka fjukan, förmodade jag dock på an- förde grunder, at det åtminftone fkulle vara lempeligt fåfom et forberedningsmedel, famt underhjelpande och lättande mercurial praepa- raternas verkan, hvilkas mångd til åfventyrs for någon betydligare del därigenom fkulle kunna infkrånkas och befparas om ej aldeles umbäras. Jag fattade dårfore det beflut at hårutinnan Ikaffa mig en någorlunda tilfor- litelig årfarenhet och med alfvare underfoka detta medlets verkfamhet. Hvad jag til följe håraf redan årfarit har jag trodt mig bora for Kongl. Vetenfkaps Academien upgifva» på det, at om icke genom någon foidig årfarenhet nyttan af detta medel förrin- gas, jag ej måtte hafva den forebråelfen, at hafva fortegat en ny och kraftig utvåg at befrämja botandet af en fjukdom, fom til iit forhållande och fine verkningar kan anfes for en bland de llörfta plågor och olyckor hvarmed et land kan blifva hemfokt. Då fkilnaden i fåttet at bereda och an- vånda et medel kan gifva olika utfiag i for- foken, och jag har mig bekant, at mine for* fok med Tjårvatten til invårtes bruk i Ve- nerifka fjukan, få val i Stockholm, fom an- norftådes, blifvit eftergjorda,, men icke vet med hvad framgång det fkedt, få får jag nu den åran at forft lemna underråttelfe huru jag hårutinnan gått til våga och fedan berätta A 4 den I i&oi % $än. Febr. Marf. den nytta och fordel fom dåraf hämtats. Men fom ändamålet med mine underfoknin- gar i denna del varit et nitifkt och uprigtigt bemödande at befråmja vetenfkapens forkofran, famt de nodlidandes hjelp och nytra, och in- galunda at med närvarande upgift dårom vilja lyfa med et nytt ofvikeligit medicament i Venerifka fjukan, årnar jag troget foreftålla alla befvårande omftåndigheter dårvid fådane de vifat fig, famt forgfålligt anmärka de fvå- righeter, fom Tjårvattnets bruk funnits med- föra, på det mig åtminftone icke måtte kun- na tilvitas at jag vidare utfiråckt detta med- lets kraft och beröm, ån det fedan genom ert längre årfarenhet kan befinnas fortjena och blifva bekråftadt, At Tjårvattnets nyttiga och verkfamma del beftår i fyran fom det innehåller, har re- dan af åldre Författare blifvit anmårkt, åfven fom at den oljagtiga delen af Tjåran, fom tillika medFoljer, biifvit anfedt fåfom mindre nyttig och åfven fkadelig, (Ifr. Cullen Mät iJfot) I affigt at båttre kunna affkilja denna grofre oljan har jag vid beredningen af det Tjårvatten fom mine patienter nyttjat, under omrörandet forft tilflagit något ljumt vattn. Vintertiden och når Tjäran, fåfom ofta hän- der, år ganflka tjock, låter hon fig ockfå fvårligen med endaft kallt vattn få val delas eller löfas. Sedermera och under fortfatt om* rårande i8oi> Q?an. Febr. Matt. 9 rörande har det ofriga vattnet kallt tilflagits./) Efter et dygns forlopp, eller mer, då til- blandningen imedlertid lemnats orörd, bort~ tages den på ytan befintelige affondrade olja med fugpapper eller på annat tjenligt fått. Såfom tilredningen fkedt i flört har jag ej kunnat afhålla det beredda vattnet p£ bon- teiller, h vilket formodeligen vore råttafl, for at genom korkning frånftånga yttre luften och hindra afdunftning, utan endafl låtit vål betåcka kårilen hvaruti det blifvit tilredt, famt lemnat detfamma qvarftående ofver fitt bottenfålle, med åfvertygelfe , at alt hvad i Tjåran af vatten kan uplofas bidrager til des kraft och at det ofriga, fåfom dåruti olofligt, ej kan fkada, fall det ligger på botten i fam- ma karl. Detta bottenfålle utgjores derfore fornåmligaft af et groft hartz fåfom beck och antager en hårdnad, fom gjör at det med moda kan fkiljas från kårilet, hvaraf ockfå tyckes följa, at på detta fått alla ofriga Tjä- rans i vattn uplofliga beftåndsdelar blifvit i det nårmalle frånfkiljde. — Til trenne fåar vattn af vid pafs 15 kannors rymd h vardera har jag vanligen låtit taga 2 kannor god Tjåra, men til detTjårvattn fom hår nyttjats A 5 for /) Om hett vattn nyttjas {kulle troligen den flyg- tigare delen af Tjåran fårfvinna och fyret forfldras, fom genom fin förening med värmet då forflyger, so i8oi, ^an. Febr. Mar t. for omflag på fåren och til bad, i hvilket fednare fall det vid förbrukandet blifvit ytter- ligare utfpådt med varmt vattn, har man ta- git i kanna Tjära til hvarje få vattn. Detta beredningsfått fkiljer Hg fålunda från det i Svenfka Pharmacopoeen forefkrifna, dels i an- feende til myckenheten af vattnet til Tjårans uplosning och utdragning, fom dår utfåttes til en fjerdedel mot vattnet, och dårigenom, at jag vid början af tilblandningen nyttjat litet ljumt vattn. Therrin, fom nyligaft Ikrifvit om Tjårvattnets flora nytta mot gan- gragng-) och tillägger det en kraft, fom i detta fall, ofvertråffar fjelfva Kinans, finner jag hafva iagttagit famma proportion, fom i Svenfka Pharmacopoeen upgifves, men med den fkilnad, at han tillåger litet campher uploft i ftarkt brånvin. Om detta fått gjor medlet krafti- gare har jag i affeende på koftnadens befpa- rande hår på ftållet, hvareft forfoken fkedt mera i flört, icke haft tilfålle at underfoka. Des tanke år imedlertid: at den våfendteliga vidbrända olja, fom Tjåran hyfer och fom til en del uplofes af vattnet, jåmte des fura fpiritus , den han anfer fom c% verkeligt flygtigt falt, g) Se Memoire de la Societe midicale d* Emu/ation* T, I. p. 509. — At åfven Terpentin fa fom förmpdeligen nåra kommande Tjåran i be- flandsdelar vifat farorna kraft i gangraen kan fes hos Plenck C/iir. Ålat. p, 454* igoi, £fan. Febr. Mar t. 1 1 falt, i förening med campher utgjor des lå~ kedoms kraft, ti) A t vid Tjårvattnets bered- ning endaft nyttja kallt vattn torde fålunda vara forrnonligaft , emedan man då ej åfven- tyrar någon få betydelig fdrluit af fyret, i fynnerhet fom kalla vattnet hyfer mera dåraf 4n det varma och det förra kanfke har ftårrc förmåga at utdraga Tjärans verkningskraft, i fall man antager ? at denna des kraft mot Venerifka ijukan beror af fyret då,ruti; men troligen bidraga åfven dårtil eller i förening med fyret någre af des ofriga beftåndsdelar. Det vore utom mit årnne at ingå i någon utförlig afhandling om den utmärkta kraft och läkedom få åldre fom nyare Läkare af hogfla fortjenft och fortroende tillagt Tjår-» vattnet, eller uprepa alla de fjukdomar, hvar« utinnan det med florila framgång och nytta blifvit forfokt; men jag kan icke undgå at med Hof-Råd^t pch Ridd. Murray anmårka t) huru ti) Efter Beureri upgift håller Tjärans olja, klib-* big kåda, fyra, famt et flags falt. "Wallerius fann den befiå af kåda (gummi), et fyrligt falt och olja, famt genom defiillering gifva et ganfka furt vattn, en hvit och en annan mörk-* rod olja. Han anfer des medicinfka kraft be- ftå i det fyrliga faltåmnet förbundit med oljan och kådan. |) Dolendum, ob jpraeconia nimia in morbis na^ tujra fua valde diverfis, ut fölet fleri, in de-. 12 z8oi, £?an. Febr. Mar t. huru det famma, fåfom medicament betragtadt, e} olikt andre ganfka verkfamma medel, dun- dom varit i ftort rop och anfeende, ftundom åter likfom förgätet fållan eller allrig blifvit anvåndt. Om jag til fkål for mine forfok dårmed i Venerifka fjukan och til urfågt for den mångd dåraf , fom jag låtit mine patienter förbruka, ikulle åberopa mig de fordelagtiga vitsord, fom få ganfka kunnige och årfarne Läkare lemnat det, tror jag mig bora vara fredad for forebråelfer , och det få mycket mer, fom jag icke årfarit, at någon varnat får des bruk, eller funnit, at det medfört nå- gon betydelig olågenhet for hålfan. K) Likvål kan jag icke påftå at det altid eller for alla år användbart, eller af lika nytta; ty oagtadt många och de flåfte, fom efter min forefkrift druckit fvetudinem abiiffe utilisfimam medicinarn. Appar. Mtdic. T. I. p. 9. — IVlan jåmfore hvad en Berkerley, Prior, Cantwell, Rofenftein, Ellis, Lind, Lewis, Quellmalz, Herwig m. fl. fkrif- vit. Murray 1. c. Liftnedicus Weftring har funnit åfven Lung- figtige kunna tåla det emot fvåra rosartade benfkador. Nyligen har man med formon lå- tit en fornåm Herre nyttja det emot en gam- mal och fvår cache&ilk benfkada, ånfkjont famma patient hade förut haft den gångbara Influenzan och i många år haft fkada i lun- gan. i8oi, £?an. Febr. Man. 13 druckit det, icke haft någon verkelig eller farlig olågenhet dåraf, hafva dock någre hvar- ken ront fynnerlig nytta dåraf, eller ens kun- nat fördraga det famma; men et dylikt for- hållande år icke eller fållfamt eller mindre verkeligt hos hvilket läkemedel fom helft un- der fårfkildte omftåndigheter , och des vårde bor dårfore icke befiridas eller forringas. Jag har några gånger årfarit, at åtfkillige perfoner icke forma taga Tjårvattn invårtes utan at blifva befvårade af en tyngd ofver brödet, eller fom de fåga, trångbroftighet och heshet; til och med hofta, famt åckel och kråkningar hafva undertiden folgt, hvilket troligen fnarare hårrort af en mera fvag mage ån lunga, då andre, utan at vidkännas någre af defle ölä- genheter, dageligen druckit dåraf många vec- kor. Då broftet på något fått tyckts lida, hafva dylike befvårligheter likväl af fig fjelfva forfvunnit fedan de fjuke några dagar med famma dryck uphort. Des bruk har feder- mera merendels åter kunnat vidtagas. Icke deftomindre år det mycket recommenderadt uti lungornas fjukdomar och har blifvit an- fedt fåfom et fortråffeligt magftårkande medel, befordrande appefiten och matfmåltningen, hvilket åfven beft yrkes af årfarenheten hår på ftållet; men då jag nu kommit at vidröra de ölägenheter jag förnummit at des bruk undertiden medför, få bor jag nämna, a t jag i allmänhet anfer det, fåfom invårtes medel taget, i-4 i8ot, £fan. Febr. Matt. taget, icke altid få låmpeligt for perfoner fom hafva fvaga lungor, hvartil kommer at fmaken for många år något motbjudande och for en del nåflan odräglig. Denna kan dock genom andre tillagde åmnen mildras. Men då fråga år om perfoner bland allmogen, hvilke i fynnerhet utgjort foremålet for mine under- fékningar, de dår åro både mindre laggranna och fina i fmaken, och om ett medicament, fom ej år koftfamt, famt h varpå tilgången in- nom landet år få lått och omnig, få har Tj år- vattnet i defia affeenden mycket fom talar til des fordel och hvarfore det i många fall bor- de mera användas, åfven uti Ve ner i fk a fjukan. Sedan jag, enligt hvad redan anmårkt år, funnit at et längre fortfatt bruk af Tjårvatt- net hos åtfkillige perfoner befvårat i fynner- het broftet, och at andre, for andra orfaker fkull, icke kunnat fig dåraf begagna fåfom in- vårtes medel, har jag varit omtånkt på ut- vägar at använda det på något fått, hvar- igenom deffe ölägenheter kunde forminfkas eller aldeles uteblifva. Des ofta vifade goda verkan utvårtes nyttjadt på de allrafvårafte Venerifka får och fkador har foranlåtit mig, at med hopp om framgång, åfven låta mine patienter taga bad dåruti. At Tjårvattnet på detta fatt, likfåvål fom då det tages invårtes, kan hafva någon vålgjorande verkan, har jag med få mycket mera fkål anfedt grundadt, fom, då Venerifka giftet, til hvars forftorande i8oi> g? an. Febr. Matt. 15 fyret fornåmligaft torde bidraga, hcfynnerligen vifar fit tilhåll och angriper kortlarne och lymphatifka fyflemet, fkullc det med fyre im- pregnerade medlet åfven låtteligen genom lymphatifka rören från huden ofverforas och denna våg, utan fynnerlig förändring, med- delas de aflågsnare Milen innom kroppen, famt blifva åfven dår anfenligt och dire&e verkande. Ingnidningarne med Alyons få kal- lade pommade d*oxygéne, h vilken få vål fom mercurialfalvorne vifar fin verkan på fpott- kortlarne, ftyrka ytterligare min fuppofition. Om ockfå icke fyret allena fkulle utgjora den verkande kraften hos Tjårvattnet, få röjer detta vattn likvål en befynnerlig verkan på vafa abforbentia, fom dåraf retas til mera verkfamhet, hvarigenom åtminflone de locale yttre fkadors läkning befordran, och hvaraf folgderna troligen ftråeka lig ånnu långre. Ehuru jag icke låtit någon af mine Venerifka patienter nyttja delfa bad allena, och fålunda icke kan med verkeliga håndelfer fl yrka de- ras tilråckelighet at curera, har jag dock få- kert gifvet a t de, fom jåmte in vårtes bruket af Tjårvattnet eller mercurial-medel , flitigt nyttjat famma bad, både lättare och fortare blifvit botade, och nåflan alla hafva årkånt, at de förnummit både mårkeiig förbättring och anfenlig lifa efter hvarje fådant bad. Hvad de enfamt anvånde kunna utråtta torde jag vål framdeles få tilfålle forfoka-, men har nu 1 6 1801, hafva 24 blifvit efter alt utfeende därigenom allena hulpne och botade; 13, fom tilforene utan on* ikad framgång flere gånger genomgått forfok med mercurial-medel hafva, ledan man tillika börjat nyttja Tjårvattnet, återvunnit fin hålfa och blifvit botade; hos 7. for h vilka Saltpe* terSyran och Alyons Salva icke allena for* flagit, har detta medlet därjämte nyttjat for* fkaffat onfkelig verkan; bland dc ofriga af forftnåmnde antal hafva hos i t mercurial-me- del -endaft for ftorre fakerhet af curen fluteli- gen vidtagits; och hos ig har Tjårvattnet icke utan at dårjåmte nyttja mercurial-medel kun* nat åfladkomma fullkomlig bot* B 2 Såfom for/karen, torde tilråckeligen tiplyfa bcfkaffen* heten dåraf, h vårföre jag anfer 6fverfl6digt at på detta ftålle vidare dårom anföra» m) Håndelferne farlkildt fpecificerade til fine om- ftåndigheter åro, få vidt de in nom ljukhufet förekommit, uti de hår f orde Journaler , hvilke redan til en del ti! Kongl. Colleg. Medicum blifvit upfånde, utförligt antecknade» so i$oi, ffan. Febr. Bart. Såfom et medverkande medel då merco- rial-praeparater nyttjas, torde Tjårvattnet haf- va företräde framfor något annat, och fortje- nar i detta affeende få mycket mera upmårk- famhet, fom den mångd af mercurialia, fom vanligen plågar åtgå , därigenom anfenligen kan infkrånkas fåfom icke behofvelig , och man icke omtrånger at få blottftålla de Sjuke for desfa praeparaters grymma medfart ; Botningsfåttet blifver dymedelft låttare, lindrigare for den Sjuke, ej få vådligt for defs conflitution efter- åt, likfå fåkert fom med blotta mercurial-prse- parater i mångd nyttjade; och desfe behofvä icke als vidtagas, om man ej finner at den Sjuke for mellankommande orfaker icke kan fortfara med Tjårvattnets bruk allena, eller det efter någon tid icke befinnes kunna med- föra fullkomlig hjelp. I alla fall, och om man nodgas tilgripa mercurialia efteråt, få har kroppen då blifvit mera fkickelig at emottaga dem, lika fåfom praeparerad, och med ganfka litet år då merendels ändamålet vunnet. Bland cn flor myckenhet Patienter, utom de hår förut upråknade, med hvilka man enligt det- ta fått förfarit, hafva i anförde forhållande ganfka få undantag kunnat gjoras, och då hafva de Sjuke merendels varit få forderfvade til conflitution, och fjukdomen få invetererad genom fufkares förnyade omforger och otil- borligt nyttjade mercurial-medel, at ingen hjelp vidare varit mojelig. igoiy *fan. Febr. Mar t. ti På goda grunder lårer man af alt detta kunna draga den Hutfats, at Tjårvatten ut- och invårtes brukadt, har en betydelig kraft mot venerilka giftet, och at, om man möjligt vis kunde erhålla defs verkfamma del mera concentrerad, och om den med mindre be- fvår kunde blifva månnifkokroppen eller lym- phatifka fyftemet meddelad, dåraf då fkulle bekommas et bland de ypperfla medel i vene- rifka fjukan. Hårvid ikulle kanfke det vat- ten, fom fås genom Tjärans deflillering kom- ma i åtanka, fåfom efter Prof. Wallerii upgift det fura lie bland alla, fom af växter, utan gåsning, erhållas. Jag vill ock påminna mig at jag hort eller låfit , det Citron-fyra fkall med formon varit nyttjad i denna fjuk- dom. Vidare har jag af mine forfok anled- ning fluta: at Tjårvattnet hos ofs torde hafva lika få god verkan fom Saltpeter-fyran, och at det i flera affeenden lårer vara mera an- vändbart, famt foljakteligen något upfunnit, fom tilråckeligen fvarar både mot Saltpetcr- fyran och andre nyare af utlåndfke Låkare foreflagne fyrfatte medel, famt troligen ofver- tråffande dem i nytta. Om någre ölägenhe- ter i affeende på olika omftåndigheter och visfa perfoners befkaffenhet möta vid defs nyttjande, få lårer vål ånnu icke något me- del upfunnits, fom altid år låmpeligt och nyt- tigt, ehuru famma fjukdom, dår det vifat fin egendteliga kraft, (kulle forefinnas. Allenafl B 3 kos \ igai, ffin. Febr. Matt. bos en enda bland dem, fom med Tjårvatten allena blifvit botade, har, af hvad jag ånnu Jirfarit innom ett år, venerifka giftet åter bör- jat vifa fin åverkan, men fom detta händer ganfka ofta med dem, fom fy nas forfvarligt botade med mercurialia, fa bor man vål icke dåraf draga f Ada ne llutfatfer, fom aldeles for- ringa eller berofva detta medel ett vederbör- ligt fortroende. For öftigt har årfarenheten åfven hår beftyrkt , at det gemenligen drifver flarkf på urin, befynnerligen i början; at det ékar blodets omlopp, och åftadkommer någon berta, famt ofta befordrar transpiration, utom det at det ej fällan yttrar fin verkan på tand- kottet eller fporckortlarne, hraraf någon gång lindrig fpcttrung upkommit. Defs ofriga min- dre formonliga eller befvårande verkningar har jag redan anmärkt, hvilka ehuru ledfamma och ofta h^ndr-ande at begagna detta medel, Jikvål til fme följder icke kunna jämföras med de ölägenheter fom mercuriaUmedlen icke få fällan medföra, Med tillagg af aromata t. ex, Calmusrrot, Angelica m, fl. torde flere defs ölägenheter ofyervinnas , åfven fom några droppar Mufcot-olja, Vin, Socker m. m. gjo* ra det ganfka drägligt får dem, fom hafv» vad at påkofla fig fådant. TIL* i8oi> £?an. Febr. Mar t. 2$ TILLAG Innehållande nägre få af de Sjukdoms -hån- delfer fom åro anförde i föregående Af- handling om Tjärvattns nytta i Vene* rifka Sjukan, til vidare uplysning och exempel utdragne ur den vid Venerifka Sjukhufet i Vadjlena hållne och fe der* mera til Kongl Collegium Medicum af- lämnade journal för g:dje och qide Quartalet år i?pp. N:o no. Maria Håkans -dotter , 30 år gam- mal, ifrån Ekeby Rinna Sockn i Öftergoth- land. Intagen på Sjukhufet den 26 Julii 1799* Denna Patient hade vid emottagningen hår- flådcs Venerifka får i anfigtet , fårdeles var nå- fan angripen. Någre ben hade från nåfan ut- vårkt innan hitkomfien; defsutom funnos åf- ven betydligare chancrar på flere ftållen vid fvalget. Innan hitkomften hade hon brukt mercurialia utan förbättring. Efter tagit Laxer- medel gafs henne nu at drieka Tjårvatten, hvilket tillika användes fom Bad och topicum på fåren. Håraf läktes desfe, och fedan hon utdruckit 11 i kanna Tjårvatten, och badat dåruti 12 gånger , fyntes intet vidare fpor af fjukdomen. Hon hade ingen olågenhet af Tjårvattnet, utom det at lindriga falivations- fymptomer infunno fig. Den 10 September B 4 utgick ?4 i8oi> ofan. Febr. Marti utgick hon alldeles frifk och låkt. En {inår- tande ömhet i ofie armpiporne och armbogen forfvann efter 14 dagars bruk af Tjårvattnet. N:o 116. ofon Anders fm , 13 gammal, ifrån W. Husby Sockn i Öftergothland, intogs den 31 Julii 1799. For 1 år fedan hade denne mårkt ömhet och fvårighet vid degluti- tion, fom continuerade någon tid, hvarefter följde fvåra, dolores ofteocopi; men då desfe infunno fig, förgick det onda i halfen. Nu utbroto i defs flålle exofiofer på högra benet, hvilke ofvergingo til frätande får. Dolores blefvo nu åter lindrigare, och i detta tilflånd var den Sjuke vid intagningen hår. Efter tagit afforande medel börjades Curen med Bad uti Tjårvatten 2;ne gånger i veckan , och b varje dag dracks 2 a 3 avarter dåraf. Såren forbundos åfven därmed, men af något ftar- kare tilredning. Lindriga falivations-fympto* mer infunno fig, hvilke likväl icke hindrade ett fortfatt bruk af Tjårvattnet. Efter hand läktes fåren, dolores forfvunno aldeles, och han kunde utfkrifvas fullkomligt frifk och låkt den 19 påföljande September, Han badade 14 gånger, N-o 119. Pehr Michelsfon, 64 år gammal, Jfrån Undenås Sockn i Veftergothland. Intogs den iz Augufti 1799. Vårtiden begynte def* fjukdom forft vifa fig med dolores ofteocopi, i8oi, £fan. Febr. Mar t. §§ och fårnader på h6gra benet. Vid hitkom- flen hade han fvåra chancrar i halfen, flora får på högra benet, ofver båda axlarna, utan- på halfen, i hårfåftet, kring munn och på ar- marne. Patienten var af goda kroppskraften Tog afforande medel, och började genafl nyt- tja Tjårvattn. I 5 veckors tid dracks håraf 2 a 3 qvarter om dagen, dåruti tog han Bad 2:ne gånger i veckan, och därmed forbundos alla defs får beftåndigt. Ingen annan olågen- het marktes håraf, ån lindriga falivations- tecken, h vårföre han några gånger fick upho* ra en eller annan dag i fånder med dricknin- gen. Såren läktes, utom et på ofre låppen, fom envifades, men på detta nyttjades en fal va af ifter, blyåtticka och £ublimat växel- vis med Tjårvattnet, h varigenom det åfven antog läkning. — Når nu alla fåren voro låkte, och intet vidare teckn til fjukdomen ofrigt, fade han fig vara befvårad af excoria- tioner på gomhvalfvet. Vid underfokning be- fants det få vara, ehuru den ena dagen på et fiålle, och den andra å et annat. Som desfc ej forfvunno med adftringentia och andre to- pica, beflots at låta honom bruka något mer* cur, i håndelfe desfe excoriationer fkulle här- röra af venerifk orfak. Han fick nyttja mer- curen methodo mixta, hvaraf fullkomlig choc vifade fig, men utan. at förenämnde olågen- het förbåttrades därefter. — Han gaf nu til- känna, att han redan många år innan fjuk- B 5 ^domen *6 i So t, *fan\ Febr. Mar t domen vifaric fig, varit befvårad af dylik rruinikålla, h vårföre han, fåfom for ofrigt frifk och låkt, utfkrefs den 24 Odober. Än- nu 7 månader derefter hade man hår under- råttelfe at han altfedan befunnit fig vid god hålfa. ftfco 148- Catharina Pehrs dotter, 43 år gam- mal, ifrån Gammalkils Sockn i Öftergothland. Intagen den 8 O&ober 1799. — For 7 år fedan vifade fig forft fjukdomen med chancrer i halfen. Dåremot bruktes mercurialia, hvar- af defle läktes, men i deras ftålle vifade fig federmera elaka får på benen. En Fufkare anftålde rok-kuren med henne, hvilken hon genomgått 4 gånger. — For 3:ne år fedan yppade fig får i anfigtet, hvilka ej ville gif- va vika for rok-curen , den hon då åter bru- kade. Innan hon kom hit, hade hon varit på Linköpings Lazarett f år, utan fynnerlig förbättring, men vid ankomflen därifrån be- fants hon nu hafva venerifka får inuti och utanpå nåfan, vid högra tinningen, och flora chancrer i halfen. Efter tagne Laxermedel och Bad, vidtogs Tjårvattnet. Hon hade ej för- tårt mer ån 3 kannor dåraf, då fullkomlig falivation utbröt. Då denna var pafTerad, continuerades likväl med Tjårvattnet, och ut- drack hon fmåningom dårat federmera 10 kannor. Icke annat topicum ån detta nyttja- des, och fåren antogo läkning, utom det vid tinnin- i8oi, £?an, Febr. Mart. 27 tinningen, h vårföre hon jåmte bruket af Tj år- vattnet , famt bad dåruti, fick taga några fridioner af Ungv. hydrargyri firnpL Efter hand låktcs åfven det fiftnåmde låret, och hon utfkrefs frilk och låkt den 19 Januarii 1800. N:o 149. £fmas dnderxfon, 7 år gammal, ifrån famma flålle, och intagen famma dag. — Han har haft fjukdomen från fpåda åren, då den förft vifade fig med utflag och får. Medicamenter blefvo forordnade af Provinc. Medicus i Linköping, genom hvilkas nyttjan- de fjukdomens fymptomer eftergofvo, men ej med beftåndighet. Snart nog infunno fig do» lores ofteocopi, famt federmera får på armar- »e, jåmte chancrer i halfen, och i fådant til- ffånd emottogs han åfven nu hår. — Efter före- gångne Bad och Laxermedel begyntes curen med Tjårvatten. Sedan han oafbrutit druckit dåraf 3 kannor, och badat dåruti s:ne gån- ger i veckan, famt nyttjat det fom töpicum på fåren, fyntes likvål icke någon betydelig förbättring. Han började åfven ledfna vid Tjårvattnet. Man använde nu dårfore mixt mercurial i fmå dofes, famt låt honom taga lindriga fridioner med ungv. hydrarg. fimpL och fåren fkottes under famma tid med De- codum Ledi. Efter flere upkomna lindriga anftoter af mercuren åt munnen, uphordes med defs bruk, hvaraf val chancrernc i hal- fen läktes, men fåren på armaxne foga för- bättra- $8 i8oi, of cm. Febr. Matt. båttrades. Nu vidtogs åter Tjårvattnet, både til in- och ut vårtes bruk forn förut, med den mårkeliga påfolgd, at fåren började fkicka fig til läkning, fom ock följde, jåmte det dolores ofteocopi förfvunno. Den ii December ut- fkrefs han frifk och låkt. — Samma forhål- lande ocfv utgång vifade fig med denna GofTes Syfter, lika fvårt angripen, och fom under N:o 150 finnes uptagen. N:o 152. Annika ffinsdotter, 40 år gammal, ifrån Roks Sockn och Öflergothland. Intagen den 9 O&ober 1799. — For et år fedan mark- te denna Patient forfla tecknen til fjukdomen, med ömhet vid deglutition och Hickningar i halfen. Hon hade då ftrax rådfrågat fig, och fått forelkrift at bruka mercurialia af en år- faren Läkare , hvarigenom hon tyckte fig blif- va hulpen. Men det dröjde ej långe innan hon började befvåras af famma ölägenheter fom förut, och hårtil med upbroto mer och mindre djupa får å fårfkildta nållen af krop- pen, fåfom på broften, innan till på låren, in ano o. f, v. I fådant tillftånd intogs hon på Sjukhufet hår. Prasmisfis przemittendis bör- jades curen med Tjårvatten till dryck, Bad och fåfom topicum. Tilfiåndet forbåttrades nåftan dageligen. Såren renade fig och läktes ganfka vål. Nåra 9 kannor Tjårvatten ut- druckos, och Bad togos dåruti 2:ne gånger i veckan , alt utan någon olågenhet. — Hon må- i8oi, ffan. Febr. Mart. 29 flc blott några dagar uppehålla med dricknin- gen af åkommen heshet, hvilken ftrax förgick af fig fjelf. Inga tecken til fjukdomens när- varo farits ytterligare qvar då hon utfkrefs den 12 November lamm a år. — 8 månader efter utfkrifningen hade man underråttelfe at denna Patient ånnu mådde ganfka val. N:o 171. Ingeborg ^acobsdotter , 50 år gam- mal, ifrån Öderhog Sockn i Öflergothland, moder till N:o 172. Peter fflcobsfon, 6 år gammal, och N:o 173. Anna £facobsdotter , 10 år gammal, — Alla defTe intagne den 12 November 1799 „ voro vid ankomfien behäftade med chancrar i halfen och velum palati molle; modren ha- de defsutom dolores ofleocopi, och barnen ut~ flag i hårfåftet, famt på flere ftållen å krop- pen. Hos dem alla fullbordades ockfå curen med Tjårvattnet, utan at nyttja något annat medel. Chancrerne och utflaget läktes, dolo- res forfvunno , och de utgingo läkte och frifke den 11 December 1799. I flutet af Januari! månad 1800, hade man underråttelfe fråa dem, at de ånnu voro ganfka frifka. ERIK ACHARIUS. 4T- 3 o /07 t ) + ',07 t e Kzr e '(T^ N 2 5 , allenaft härvid iagttages at Z A .u al- 0 igoi, £fan. Febr. Mar t. 31 tid faknar detta ånnu den alt omfattande vidd fom Vetenfkaps idkaren få ouphorligen foker, och torde en rik anledning til de vigtigafte uptåckter innom Mathematikens fålt ligga dold i en framtida mogelig direéfc method, at be- handla alla flags funktioner, åfven då den af dem beroende ferien kunde komma at inne- holla brutna, eller ock incommenfurabla po- tentzer. For det närvarande kunna alla den mo- tid fubftitueras i flållet for A~\u, fffL i flåU let får (^-y, och f h . u ( d ej* i flållet för n Ju —h C]*7p " Håraf år Taylors egen upgift en ytterfi fpeciel håndelfe, h vilken eger rum då e^ 9 b $ s t åro zzo, och mz^-\- i. Dår- emot upkommer Eulers Theoréme for pro* gresfioners fummering, hvaraf en ganfka be- tydelig del af fednare Tomen utaf hans in- ftitutiones calculi differentialis uptages, då och bero de bekante Bernoullianske num- rorne af coefficienterne får e uti den feries fom upkommer af - — - — . Allmänna termen får 32 igoi, £f an. Febr. Mar t. modernare Anaiyfens djupafte Theorier aiifes blott fåfom mer eller mindre lyckliga forfok til utredande af enfkilte frågor, fa vilka til följe af detta märkvärdiga Theoréme upftå få ofta allenaft hela exponenter förekomma. Så- lunda fyffelfåtter fig Differential räkningen i fm detta har De La Place upgifvit uti Me- moires de TAcademie Royale des fciences de Paris pour 1777; åfvenfom Ds La Grange uti Memoires de rAcademie Royale des fciences de Berlin pour 1772, determinerat lagen for fm d m u coéfRcienterne til den feries ( s m ( — — ) v V < d m +*+ J u & c . ) fom exprimerar få val C J A w .« fom £ h .u, då Cm ar e= — h, och) s , g g , f r= o. Denna lag inneholles i följande differential seqvation med andliga differencer i8oi y ofcm. Febr. Mar t %% fm vidftråcktafle bemårkelfe tagen med ätlä de funktioners formeringh vilka beftåmmas af A A, t , 7 t A fl^n t i n^viy n.n^.h^ h-y h r9 k. k fi k v hy k då däremot föremålet for Integral räkningen, i all defs omfattning år at ifrån aeqvationett u-jmo (hvaråft u. år en funktion hiirti tom håldft fammanfatt af A , A, . T , , Ky \ .y y &c ' famt ** 'v e é **• O u P fti g^ til den urfpruhgligä ll=ö. At i hela lin Jt V. % Bandi I. Qv. C tllli* b) Det éiida fom (kiljér vanliga Integral råfcntfi» gen ifrån den ftiéd partiella differentialer år* at uti den fednåre funktionen u , icke år be~ i gråntfad eller infkrånkt igenom några vilköt* då däremot (om man antager U W lika med i timman af alla de termer A til» n. ri . s n . . ri A . n i 2 3 r fiopä tagne uti hvilka n-\-n -\-n -^n -\-n zzk} 2£ uti den förra altid år en funktion af U V u(H U 2 (/ + 6 1 ) = 0 > et fyftéme af trenne räta lineer altid locus for aeqvationen genomgå alla mogeliga arter; hvilket åfven kan reprefenteras fålunda at asqvations teknet zzo uphåfves, och u dymedelii blifver en af e 9 é , e , e 9 e al- i 2 5 r deles oafhångig qvantitet, til följe dåraf fluc- kelig at repre fentera alla tänkbara funktioner af e . e , e e , e . Allenaft plågar härvid i 2 3 r V iakttagas at vid de differen nationer fom i bagge hånfeenden foretagas fårlkildta differential tekn nyttjas, nämligen d då en gifven relation tan- kes mellan u och e, e , t , e , e , och $ dä i 2 3 r alla mogeliga relationer låggas under beräk- ning. 36 i $01, £fan. Febr. Mar t. kådja bemödat lig , a t falkomna låran hårom, fåfom den enda paogliga våg til vidare up^ tåckter rörande verlds iyflemets framfarne och tilkommande Elementer. Fornåmligaft åro de Uptåckter af en mycket vidftråckt omfattning, Jiyarmed vårt tidehvarfs odödlige Lagrangje O.ch Laplace riktad t denna kunfkapsdel. Men h varken hafva de eller någon annan, jnig veterligen, ånnu upgifvit någon allmän method at genaft finna generela expresfion på coefncienterne for en feries fom upfrålles icke ailenaft efter dignketema af en del variabla, utan år- en efter finns eller cofinus tor fumman cU Jer fkillnaden af andra variabla bogars mul- tiplcr, Denna brrft i Analyfen har jag velat och fom bthofvet af dylika feriers be- handling beftåndigt förekommer uti Phyfifka Ailronomien,f) har jag vågat hoppas, at mit bemödande i detta åmne, åtminftone i något affeende, mågligen kunde tilvinna ilg Gcome- trarnes upmårkfamhet, §. 2, <;) Således om e ar^ages — Minens medel aftrand ifrån jorden divideradt med Solens medel affKmd ifrån den famma, * ~ jordens orbitas excentricitet, e zz tanoenten for medel indination af Månens 2 c. Mias plan til eclipucan , e zz Minens orbitas excentricitet, " ezz Månens medel elongation ifrln Solen, ~ ezz Solens medel anomalie, i$oi, of an. Febr, Mar t, 37 , f. & Låt u foreftålla hvad gifven funktion fom behagas af flera variabla, och af h varandra oberoende qvantiter e, e j9 e %9 e a , ^ h-H* VrV '<+f' *H"6' e «+*<-l> ^ h J arS C 3 vårde ^ e=z Månens medel anomalie, é ezi medel ar- gumentet for JMånens latitud, blifver B. (e} n ° (e j" 1 ' (e^ )" 2 * ( O^x.Q^^Qe^a. fc+i)V* (m-O""* 1 ' (m-s)** 4 ^ fanf** 0.+2r)^ 2r ^ det fom t- 2. 3...». I.2.3...n i .I.2.3...» 2 .I.2.3...a 3 .I.2.3...« 2r blifver då e, e j3 e 2 , * , e^ xr antagas = o. Foljagteligen, om « år en funktion huru fom håldft fammanfatt af e, e , e , e , e , e +e. I 2 3 Ä * *-|~2j ^4-3+^4-4, ffl-j-j+« Ä 4H$ > e Ä 4- i r~i+^4- ar, bibeholler A altid famma varde antingen ff tf 4-, antagas » Ä +z=fl 2 , »^3=^3, 7^-j-4 = ^ 4 , eller ock n a +i antages =ö 2 , ^4-2=^1, emedan rf) Se medföljande Tabell» + »A;, o.o. o. 0 + ^A^o.o.o 0 + «*Aj. 0 6. 0. • + &C. + «iAo.,.o.o.g -+ " «.(*«)A,.,.o.. o +, < J .«iA 2 . x .o.o.o + &C. + «iA 0 . 0 ...o.o «.(OA,.o,.. 0 + e^Aj.,0 i. o.o + &C. * 3 Ao.o 0. Ii 0 + <« 3 )A,. 0 .O.I 0 + e*.« 3 A,, 0 o.r.o + &C. rf. + « 1 .(HxOA I .o.o.o I + e z .(^-l- lr )A 2 . o + - &C. (^0.2.0.0 o '•(«.) 1 A I . 1 .0. o.o + &C. + «i.eiA 0 .i.T. 0 0 + e.fi.fiAi.i .1'» o + &C. + «I.«]Ao.I.O. I o .O.I.O + &C. + »i-CM^OAo.i.o.o 1 + «-«I-(^+xr)Al.i o.o. I + &C. + o + + &C. + « 2 .e 3 Ao.o. 1. 1 o I.l.O + &C. + I + I..O.I + &c. + (^) 2 Ao.o.o., o + o.x.o + &c. + (^X^OAo.o.0., « + «.*,;(»*fx,)Al.O + &c. + C«*+-ir) 2 Ao. o.o.o + r2+m2 . C'»f 4)"*«('*|-j) ' 3+ * J .('*+6 )^ 2 . r 2 + i i' i . y . ^ ,> [+ A Ä# ^. ^. ^. ^ 4. 2 . 2 . ^,0,^ + 1. i. y » + A n . n ^. n 2 . n^.n^r^ 2.2, r^. o. *y o.r y -f- 1, i Ä - /2 I- B 2*"3 # V r i+" 1 • l>r 2 -\-i.2.r^o,r r .o + ^n.n^n^ n £ r ^ > i. + 1, i. r } + I. i. >v + A i.l ^ • V V V "a r * ^ 1 ' 1 * V 0 * r 3 z * 2 ' V * + A„ , „^ tz 2 . r 3 -f ! . j . r 2 . o . -f- 1 . i . y y .+ i . K. V. A. Hcmål. I. Qy« D r. -f- I . I . r o . j*^ -f- 2 , 2 42 jy » ä . jy o ./ 2 -f- 1 . i.r ? 4-2 .2. r r t + A + A + A I 2 3 a I " 2 3 '+ A ^.» I .« 2 .n 3 .» tf .r i .o.r 1 .o.r 5 4-2.2.r r 4-i. 1 4- A n ' n 1 ' n 2 ' n ^ n a r V 0,r 2'°' r 3 + 1, I ' r r + 2 - 2 + A &C. » 2 - V r x . & . r 2 . o. iy o . r,+ 3 . 3 + hvaråft allmänna termen år = A /2.« I .n 2 .» 3 .n 4 .r 1 +m i .m i .r 2 4m 2 .m 2 .r 3 4m 3 .m 3 .r r +»r r .m r5 OCh ^ WrUzsU.. 0. 0. o. o. r,^. r 3 r r+ * TT , (* )-U » C' ) it 1 CO U ■ (O- IT _t* 2 U e -( e )• U. )U , e.Ce ) l.t.o.a.o.^^ 2 .r 3 .f r + ^ 2' l.o.i.o.o.r r r 2 r y r f + v ? >. U , I ". T ^.v<' t'&(? s ): u.. »...., .. vvv ,,+ u....»..... vvv , r + («,).(«,). U )t0 . o . o . c . ri .r 2 . r s .r f * #*.(# f > Ua.^.j, •.o.r 1 .r a .r J .i» r A )• U r « • O } 2 U , >0 }. w i . a. o. o. o. r j . r . /• r *f« v x ^ ^ 2 «/ U..... vv'r^'' ( ' >( ' } ' U—w v , f +<^> D 2 44 j^or, .F^r. Mart. u, , , , i 2 3 r 1 u t „ , „ v «.(« )•(« )• I 2 3 r 1 J r I* 2 f rT I 2 3 r ' ^ u I 2 3 r 1 J i eQe >. i 2 3* r 1 l 2 3 r 1 I 2 3 r u 0 , T „ , C« >•(« )• i 2 3 r 1 ■> I ' 2* 3' •!• T" u. , , , l 2 3 r ■» u„ T T , i 2 3 r ' I 2 3 r u. T n T I 2 3 r Up , T 0 , I 2 3 r ~ u , 0 )?. i 2 3 t ' -V V V' + 1 3 i8oi, £fan. Febr. Man. . o . 2 . I . •. r_. r_. r^. r + v 2 y v a' 45 U U u u u u i. r I . 2 . o. r o. o. i . i . i . r o . o, l 0.0.0.2. i . r u o. o . o. I . 2 . r V V r r + 2 3 3 r . r . r +t%y-tO- 2 3 r r * v v » + CO-C<> 2 3 r 1 J X O )*. r . r . r + v d y 2 3 r » U 0 . 0 . 0 . # . ? , , r r + &c * kvareft allmänna • >• x « 2* 3* r ™ termen år = /.(^ i y i .(^) rt2 .^p 77 3.(^)\ U„., . r . r ; r . r , då blifver uz= °' 0 ' 0 '°U + i 234123,- * U + aCofin. 2 *. 0>I - 0 - 0 U + /-x r~ x 1 . O. O. O 2 Colm. l e. o. o. I. o 2 Cofin. % — -U-f 2 Cofin. '*.°-°- 0,, U + 2Cofin.(2. I 0. 2 - o - o - o U+2Corm.(V+ 2 0 I ' I ' O '°U+: 2.0.0.0 I. O. I. O 0. 2. C O 0.1.0.1 9 Cofin ('****') ■*•"■* ■ u U+2Cofin.('«+ , 0 1-0-0-I U+ 2 Cofin. C'2. s 0 U, ^ U U+ 2 Cofin.( 2 *+ s 0 °" ''°U+ 2Cofin.C«+'-0^" u "U+2Cofin.C2. 3 0 O ' O ' 2 ' O U+ 1 2 Cofin.O+V) °-°- I - I u + 2 Cofin. (2. r 0°' O '°' 2 U-f- 2Cofm.(3.'0 3 - o - 0 - 0 U+2Cofin.(2.V+^) i """^U+ 2.I..Q.O-, 46 igoi, ffan. Febr. Mart. 2 Cofin. C2.'«-f 3 0 i '°' , ' 0 U4-2 Cofin. (2.V+Y) ^"•'U+sCöf. C'*+2. s *) , ' 2,0 ' 0 U + 2 Cof. ( v + v+ 3 «) I - , - I - 0 U + 2Cof.( 1 «+ 2 «+''0 I ' l,0 ' I +2Cof.( , e+2.^) , - 0 - 2 -°U+2C0f.('«+^+ r 0 ,,O ' I ' I U+2Cof.C«+2^) I -°- o - I U+2Cofin.C3. 2 0 O ' 5 ' o '°U+2Cofin.C2.^+ 3 0 e - J - , - 0 U+2Cof.C2.^+ r O°" 4 ' 0 ' I U+2Cof.(^+2. 3 0 o - I - 2 - o U+2Cof.0«+ 5 e+ r 0 O ' I ' ! ' I U-l-2Cof.( 2 «-F2'-0 ••••°-*U + 2 Cofin.(3. 3 0 0-0 ' 3 0 U+2Cof.C2.^+ r O Oo - 1 - I U+2Cofin.C^4-2. r 0°' O ' , ' 2 U+2Cofin.C3. r 0 *'°'°* 3 U+ &c. hvaråft allmänna termen år =2Conn.(r i .'(4-r 2 . 2 #-f r*f+rf$),rf r^r } , rjfc Håraf följer at om u år en funktion af Cofin. x e, Cofin. Cofin, s e f Cofin. och man uti den fubftituerar = 2 Cofin. *e, e zz 2 Cofin. 2 e, s = 2 Cofin. s *, " 1 +i.r 2 -0.7yo.r r + I .i+ .O.r 2 +2.2.r 3 .o.r r .o+ ^.0.^+1.1.^+1.1.^.0+ •O-r +i.i.r ,-o.r r +i.x+ ^^0-^.0^+2.2.^.0+ A .0.^.0.^+1.1.^+1.1+^^0.^.0^^0^+2.1+ A +3.3-V°' r 3*°-V G + r 1 + 2<2ir 2 + 1 * I,?, 3' 0 'V 0 + +2.2.r 2 .O.r 5 +I.l-r r .o+ ^+2.2.^.0.^.0.^+1.1+ + 1.1^+2.2^^0.^.0+^^1.1.^+1.1^^1.1.^.0+ +x.l.r 2 +i.i.r 5 . 0 .r r +i.i+ ^+1.1.^.0.^+2.2^.0+ + i.l.r 2 .o.r 3 +l.l.r r +i.l+ ^^1.1.^.0.^0.^+2.2+ 4S igoi, ofan. Febr. Mart. k A A, K K A. .O-r^l.l.r^o.r^.n-f A^. o. ^+1.1^^2.2^.0+ • O. ^+1.1.^ + !. 1.^+1.1+ A r ^ 0 .r 2 -f-i.i.r o .^+2.24 .©.^.0.^4-3.3.^.0+ A ri .^. 0 .r 3 +2.2.r r 4-i.i.+ •0.r 2 . 0 .r 3 +l.I.r r 4-2.2+ ^o.r^o.r ^ C -r r +3 .3, kommer u ett exprimeras med famma feries fora i foregående paragraphe. (Fortfåttning c. a. g.) Bihang igot, *fån. Febr. Matt. 49 Bihang till Afhandlingen om Gul Kinätij i form årets Qvartaler. Af JOfL P. WESTRINGL Sedan min, i tCongl. Vetenfkaps Äcademifehi handlingar, uptagna afharidling om Kina vaf till det måfia införd, har jag bekommit hågrä flera riya Kinabarker, famt några andra un- der famma namn, med hvilkä jag åfvén an- ilåldt åtfkilliga reactionsprof, efter jåmhforelfé med gula Kinan, hvilken kan antagas foth eii måttflock, livarefter de andra kunna tnåtää till fin vårkfamhet: hvilka oka regiftret på de kånda flagen, under forhoppning, ät det icke torde vara utan nytta, at hafva ällå defla famlade på et fiålle. Antalet af olika Kina flagj (fpecies (Siri» chonaé) foiri redan åro kånde, åro nog ftbr i Och formodeligen kunna vi umbåra de iiåflä? ty troligen hafva de flåfte lånder dylika egna? fom kunna gora den Arnericanfkä mer éllef mindre urhbåriig. Långe var Ålkbarken (Traxinus excelfior) Europas och Nordens Kina: och fedriare tiders forfok hafvä lläåt ofs kanna flera Pihl-barker, hvaraf en éllef annän torde kunna jåmnföras, om den ickj* öfvergår i vårkfamhet den vänliga Ain.ri K* V, A. Eawlh 1 ty* E Ca; I 5o 1801, £fan. Febr. Mart. canfka, fådan fom den nu fåljes. Utaf defla år Johnlen, (Salix pentandra) efter min tan- ka, den flarkafte, fom jag icke utan fkål tror ofvergå den allmänna Peruvianfka i feber- flillande kraft. Hvita Pihlen, (Salix alba) år ock i Skåne ifrån långre tider kånd och nyttjad. Ockfå finner jag, at den nu med forman blifvit nyttjadt i Frankrike mot flere fjukdomar af D. Morell i Colmar. (Anna- les Chimiques N:o po.) Råtta fåttet at nyttja defia, fkall fåkert gifva dem företräde for den Peruvianfka allmänna. Det vore där- före vål, om forfok, efter gifven anledning, anftåldes på de orter, där deffe trådflag växa till myckenhet. På Barbarifka ktiflen nyttjas den bark, fom befkrifves i min af handling, med förmån i Hållet för Kina. I Afien har Swietenia fe- brifuga famma fortroende: och imellan Tro* piquerne hafva flere barker febermllande kraft; hvarföre folket kallar dylike gemenfamt feber- barker. Tyfklands Medici begynna nu ock at berömma Datifca cannabina for nåftan fåkrare feberftillande värkan ån vanlig Kina. De fidfla Kina barker, fom jag bekommit, tillika med några andra, fom utgifvas for famma nytta, fom Kina, åro följande: hvilka hår uptagas med famma namn, fom jag dern bekommit. i. Tecamfä Kina: fe förra årets af handling. Denna blef for min räkning upköpt af en Com* i So** offfli- Febr. Mart jt Commisfiönäir, i Berlin forledit år, och ätteft lämnades mig ifrån Herr Prof. Willd&nqvv* at det var den råttaL Den kommer i långa hoprullade fiångef, hälft annat qvårter långa. Barkeii var knapt O. linier tjock: ytterfte hinnan år grå: inuti, år den gulbrun, och nårmaft trådet mera cä* ftaniebrun. Den har en egen fvag arornatifk lukt* öch mycket befk fmak: dock icke få vidrig* ibm den Brafiliänhka , fom kan räknas for dubbelt befkare* Den år mera faft, hård* öch icke mycket tradig i brottet. Pulveriferad blir den gulagtig* Pulvret bländar fig lått med vatten, och uplofes vål dåraf, dä Infu* iion får mera brun fårg ån äf gula Kinänl den får ock mera befk fmäk; men icke få rem Limfolution fålde alsiritet, och grumlades ej eller dåraf. Den gaf ingen Salmiacslukt ifrån fig, då den refs med öflåkt kalk i kalt vatten» Af jårnfaltet blef infufion mörkgrön, och icke mycket fvartagtig, Man vet ej ånnti, öm det åi 4 et SpeeieS Cinchonse* En qvift af trådet med blad, föm jåmnfordes med alla Kina flagén i Herr Banks flora Herbarium, liknade ingen af dem. Herr Pro£ Hu^élAnd fager fig hafvä bötadt en gammal Quartanfeber dar* med; men den förvandlade fig till en Qu.oti* dianfeber. a) jag änvifades at dårmed bota E a en it) Journal der Pra£h Ar^neykunfi 5 B. 4 $u 52 i8oi> $an. Febr. Mar t. en långvarig Quartanfeber hos en 8 års gam- mal flicka; men forgåfves. Anledning år fålunda, at den icke har något företräde for andra fiag, åtminflone hår på Hållet. Dock kan det hånda, at den fom fårfkare, har mera kraft; ty de tunnare Kina barkerna förlora med tiden mycket af lin kraft: h vilket jag ock funnit hos Cinchona floribunda. 2. Quina da Fernambuco* Den har kommit ofver till Portugal ifrån Brafilien, hvarifrån Herr GeneralConful Hansson hitfordt den, och ofverlåmnade mig några unce till förfok, tillika med de tvånne nåftfoljande. Den kommer i flora breda och tunna Ikifvor, en linea tjocka: lika brun på båda fidor, med ofkalad epidermis: inuti fa fl, fprod och mera mörkbrun. Den hade ingen lukt; men val mycken befk fmak: och tyckes kom- ma nårmaft i likhet med Cinchona angunifolia. Defs pulver blir mörkbrunt: lofes fnart och häftigt af kalt vatten, hvarmed den val blan- das. Defs Infufion blir morkaft af alla, tjokt rödbrun: den år ock måft befk af alla; men högeligen vidrig, lå at näppeligen någon Sjuk långe (kulle kunna hålla ut med defs bruk. Ingen förändring undergick den af limfo- lution. Då den refs med oflåkt kalk i kalt vatten, upfleg en fvag Kina lukt, något dra- gande åt Säimiac. Med jårnfaltet blef Infufio- nen lika få fvart, fom den af Cinchona Bra- filienfis. Af 1 8 oi, <$fan. Febr. Mar t. 53 Åf denna år fålunda foga anledning, at van ta någon fårdeles feberftillande kraft. Defs vidrighet i fmaken Ikulle ock gora den odrå- gelig for den Sjuka. 3. Qvina da Baliia N:o 2. Under detta namn och numer feck jag en tjock och grof bark, af et qvarters långd hälft dito bredd, och I tums tjocklek. Den har ingen fårdeles lukt; men defs fmak år högeligen bitande på tungan, något befk, och något inbitande (in-* quinans). Den år mycket grynig, och likfom fulliatt af körtlar i brottet: den yttra barken år mycket fkråflig och brun: den inra grågul, Den år ganfka hård, och grynar fig, då den fiotes eller ilkåres. For at iluta af defs qvali«* teter , torde den vara et godt medel emot dea kalla Skjorbjuggen. Troligen horer den ej till Kina flågtet: ehuru defs pulver, fom har grå- gult utfeende, har något i lukten åt Kina, och åfven i fmaken. Som inga frofTor varit gångfe ? fedan jag bekom deffa, har jag ej kunnat anflålla några forfok därmed. Defs pulver blandar fig våi i kalt vatten, och gifver ingen lukt ifrån fig , då den rifves med oflåkt kalk. Infufion efter et dygn blef klar, ljus, foga beft; men hade en bitande fkarp fmak. 4. Qvina da Eahia N;o 3. En nåflan lika grof bark, fom den foregående, i lika Hora ilycken: af ljufare utfeende: grynig i brottet, E 3 tung, 54 i8oi> £?an. Febr. Man* tung, hård och hvitagtig, famt något brun åt ytan. Den har en ftark aromatifk lukt, åt Cajeputs olja: fmaken år flark aromatilk, bit- ter och flickande på tungan. Den lofes vål i kalt vatten, fom dåraf icke får någon fårg; men vål en flark lukt, fom kommer nåra till lukten af Cajeputs olja; befk och fkarpt bitande på tungan. Då den rifves med oilåkt kalk, upkommer en lukt, likfom af Cedertråd, fom gnuggas. Limfolu* tion har ingen y^rkan därpå; likfom ej eller jårnfaltet Detta %x troligen ej eller någon Kinabark, ehuru den kommit till Portugal under det namnet Den tyckes dock innehålla mycken medicinfk kraft, och upkommer hos mig den tankan, at den i Nervfebrar och elaka rotfebrar, dar retande faker ofta fordras, tor- de med tiden -blifva kand fåfom vårkfam och förmånlig. Radix ferpentarise tyckes hafva mycket fvagare qvaliteter ån denna fy, Jag l>) Befynnerligit år, at Oftindiens Barker likfom många andra defs produ&er både i fmak och lukt pfvergå Veftindiens. De åro likfom af ädlare natur, Sådan år Nejlikebarken ifrån Sumatra, fom har lika flark lukt, fom Nej- likan, och nåflan famma fmak. En annan aromatifk bark från On Solo luktar lika fom Camphert, och har en fotagtig bitande Nejlike fmak. Troligen torde Materia Medica en gång riktas af deffa. 1 8oi 9 £fan. Febr. Matt. 55 Jag har bibehållit de namn och nummer, fom de hade, då jag bekom dem, ifall ifrån Portugal någon befkrifning fkulle utgifvas of- ver dem. 5. Cortex Rondeletice. Denna bark ifrån Sierra Leona blifvit hemford af Botan, De- monflr. Herr Dod. Ad. Afzelius, fom un- der fin lårda refa rigtadt Vetenfkapen med många nya uptåkter. Denna bark fås i florrc fly eken f tum tjocka: har rodagtigt eller röd- brunt utfeende; år grynig i brottet, och då den fkåres har den inuti et utfeende, fom vore den fult fpåckad med fmå hvita kåd» agtiga kortian Den har ingen lukt; men val någon ren befka, fom kommer vanlig Kina nåra i fmaken, Den blandas lått i vatten, och då den rifves med oflåkt kalk i kalt vatten, får den en vårkelig Kina lukt, fom år nog märkvär- digt och befynnerligit. Infufion blir klar och fvagt ljusbrun, och får foga befka. Limfolu* tion hade alsingen vårkan dårpå; men med jårnfaltet blef den blågron. Som Rondeletia, likfom Partlandia åro i famma Ordq Naturalis med Cinchona , (Ru« biaceae hos Jusfieu) få har man ock dåraf en liten anledning at förmoda, at defla ockfå kunna hafva någon kraft, fom Kina, ehuru troligen icke till den grad, at den fkulle kunna: bota våra Quartanfebrar, E 4 TabdU §6 igox 3 £fan> Febr. Mar t, Tabell-V arkets tillfiänd ifrån iffg till p£. f:d$ Afhandling. Om de Lefvandes forhållande till hvar andra och till de Döda, i alla Åldrar^ famt $en fannolika for dem återfående Lifstiden. Af HENRIK NICANDERt jSFår Underhålls och Lifstids Rånte-KafFär (kola med den flyrka fammanfåttas att de åga beö.ånd, år angelågnaft for Grundläggningen, att vM kårma de Lefvandes forhållande till de Döda i åtfkilliga åldrar och i Mafl^ famt Lifstidens deraf beroende fannolikhet. Detta har man infett och flere hafva derfore gjort ftg mödan att i åmnet komma fannin-? gen få nåra fom fke kunnat. DertiJ! har man nyttjat 2;ne utvågar, den ena att af de Dödas antecknade antal och ålder uträkna antalet aF de Lefvande, hvil- ket få tillgått, att man anfett myckenheten af alla Lefvande i hvar ålder lika med fumman af alla fom do årligen i den famma och alla högre åldrar; jårnvål fumman af alla Födda lika med fumman af alla åldrars årliga Döda, fuppo- .fition och uträkning, fom år ganfka riktig, då en Folkftock hvarken okas eller minfkas, mer; \\ox corrigeras ? om ökning eller minfkning in- träffa r. *8oi, $ an. Febr. Matt. 57 träffar. Corre&ionen forntfåtter dock att de Föddes antal tillika fkall vara antecknadt och då fker den fålunda, att man tager flera års Medel-ikillnad imellan Födda och Döda , famt oker denned alla Lefvandes på förenämnde fått funne antal i de åldrar, där Dödligheten befinnes ftorft eller minft. Till exempel, om de Föddas antal år ftorre, fkall fkillnaden låggas till fumman af h varje ålders funne Lef- vande under 20 år och kan fke ånda till det 25:te; man ofvervåger de Dödas antal, (fom gårna fker i flora fläder) och Folkhopen icke defs mindre befinnes lika flor eller fiorre ge-» jiom inflyttningar 9 få Ikola med fkillnaden de åldrars funne Lefvande okas, (ifrån ig år ån-» da till 45 och 5,0) d^r dödligheten befinnes florft, och dår fyllnad eller tillväxt genom in* flyttningar nödvändigt ägt rum. Detta fått att uträkna en Folkhop med fina Lefvande i alla åldrar år forft nyttjadt af den berömde Halley och federmera med förbättringar följ dt af fenare Författare. Men ovifsheten fom uppflår, for huru många åldrar correftionen nödvändigt bor fke, gor fjålfva uträkningen något ovifs. Den andra utvägen att finna de Dödas forhållande till de Lefvande beftär dåruii , att riktigt och ordentligt räkna den Lefvande Folkhopens få väl fom de Dödas myckenhet i hvar ålder, utväg, fom äger ett afgjordt företräde, emedan man då icke beror af någon E 5 ende* 58 i8oi, £fam Febr. Mar t. enda gifsning, utan hvart forhållande fram- kommer fådant, fom det i naturen befinnes; men den år ingenflådes få noga nyttjad, icke heller få vidftråckt anvånd, fom i Sverige och derföre åro de Svånftta hittils gjorda Uppgif- terna mån: värderade. — Uti Kongl. Vet. Academiens Handl. for år 1766 finnas de forfta rörande detta åmne af framledne Secreteraren Wargentxn kungjorda, och utgöra 3:ne Jåmforelfer, innehållande 3:ne år hvardera. Fortfåttning af dem har Han lemnat i Hand- fkrift, hvilken innehåller vidare 4:ra Jåmfo- relfer; den forfla for åren 1765, 66", och 67; den andra for de 2:ne följande; den 3:dje for 1772 allena; den fjårde for 1774, 75 och 76, Ett Medium af alla 7 har Han flutligen ut- räknat, och litet for fin dod ofverfåndt till Dod. Rich. Price, fom intagit det uti 4-.de och 5:te Upplagorna af fina Obfcrvations on Reverfionary Pagments utgifna 1783 och 92. Medium af Jåmforelferna for 1755 ---1763, ehuru redan tryckt, har jag likväl infatt uti Tabellen och Columnerna k for att vara under ett ognakalt med mina uträkningar. Det andra Medium af alla 7 år nåflan lika med det nyfsnåmnde och innehåller endaft en ganfka litet florre dödlighet. — Jåm förelfen for åren 1765—67 framvifar mindre dödlighet i de yngre åren (ånda till det 25) ån Co- lumnerna t uti Tabellen Q, federmera en ftorre till det 5 5*.te, få en lika till flutet. Jåm- i8oi, $an. Febr. Mar t. 59 Jåmforelfen för 1768 och 6g vifer tvärtom florre dödlighet till det 2 5:te året och feder- jnera en mindre ånda till flutet. Medium af dem bagge år infatt i Columnerna m, for att, fåfom innehållande fredliga år, ftå i bredd med Columnerna £. Jåmforelfen for 1772 vifer en allt for flark Dödlighet, emedan Far- fot er den tiden grafTerade. Den fifta Jåm- forelfen for åren 1774-76, åndrar fig mer och mindre ifrån Columnerna j- ånda till 55 års ålder, men blifver federmera med dem få godt fom lika. Dock år en olikhet imellan Herr Waegentins och mina rakningar något underlig, nåml. den, att i mina, fom åro an- förde uti Columnerna n, 0, p, q, r, x, t, finnes lifligheten hos bågge Könen i tilltagande ånda till det 20:de året, och federmera i jåmt af- tagande ånda till flut; jåmvål att Mankönets liflighet alleflådes år mindre ån Qyinkönets; men i Herr WargentinS Jåmforelfer före- kommer, att lifligheten hos Qvinkonet imellan 30 och 35 år icke allenaft år mindre ån hos Mankönet, utan jåmvål mindre ån Könets egen i den följande åldern imellan 35 och 40. Detta har Herr Wargentin och efter honom Dod. Price få förklarat, att många Barnfoderfkor imellan 30 och 35 år under vedermödan aflida; men fkillnaden uti dödlig- heten ibland dem i den åldern och den följande fliger fållan hos ofs ofver 50 till 60 ftycken, och gor fåledes i närvarande rakning en allt* för 60 i$oi, gfan. Febr. Mart. for obetydlig vårkan. Om den ockfå någon gjorde, borde fådan vårkan igenfinnas få vål imellan 1774 och 1796" fom imelian 54 och 69 , inen detta har icke kunnat upptäckas, ehuru fLere Jårnforelfer och Cornbinationer af mig åro gjorde, ån de fom finnas uti Tabel- len Q. Jag år fåledes benågen att tro, det fvårigheten att noga domma om en mån- nifkjas råtta ålder imellan 30 och 40 år, då anfigtet undergår foga åndring, åfvenfom kan fke något mifstroende for viffa Könets Upp- gifter, fororfakat den håndelfen, att flere af Qvinkonet blifvit uppflyttade ofver 35 år, hvarigenom de Döde fått till de Lefvande en obehörig proportion i bågge Åldrarna. — Om endaft 3000 perfoner ofver 35 år uti de Tabeller, fom Herr Wargentin följt, anfes under 35 år, blifva de nåmnde proportioner- na i Hans rakningar af famma befkafFenhet fom i mina, och tvårtom, i fall 3000 flyttas ofver 35 år i de Tabeller, fom jag följt. Men jag har i 2:dra Afhandlingen nåmnt, huru lått det kan hånda, att i hela Riket en mifs visning af 3000 perfoner uppkommer; när- varande fråga kan fåledes icke med vifshet afgoras förr ån framdeles, då flera jårnforelfer kunna göras. Men Herr Wargentins räkningar, lik-» fom kan hånda åfven mina, behofva utom- defs någon ytterligare bekråftelfe i anfeendc dertill, att 1:0 Hans mån 1 pålitade åro gjorda for i8öi, 84 och 85 ofver 29000 famt åren 1788 och 92 ofver 16000 månnifkjor af Pvledel-Behållningen, fåfom af Tabellen C kan fes; den omförmålde tids- längden beMr fåledes icke blott af utfokta ymniga år, utan jåmvål af många ganfka hårda; — Det anförde Medium år fåledes af en (arfkilt pålitlighet, och i anledning deraf har jag uti Columnerna t infatt de deraf dragna Proportionerna imellan Döde och Lefvande, hvilka af fin tåmmeligen nåra ofverensftåm- målfe med dem fom finnas uti Columnerna m och jåmvål innehålla en liten period af fred- liga år, vidare håmta en icke lå obetydlig bevisnings-ftyrka. Af Columnerna t åro vidare Columnerne Z2 uträknade, hviika innehålla de forlufter fom 1 0000 Barn under h varje 5 år lida; och flutligen år håraf Tabellen S upprättad, hvit- kens fammanfåttning i vifst affeende behofver någon förklaring. Sannolikheten att få lefva i en ålder till en annan till ex. ifrån 20 till 60 år, år lika flor fom forhållandet imellan de Lefvandes myckenhet vid 20 och 60 års ålder. Onr igoi, Q?an. Febr. Män. 65 Om man foreftåller fig en Linje A90 B & delad i få många Delar , fom månmfkjans hogfta Lifstid innehåller år; upprättar ifrån hvar afdelning Ordinater oa, töc, 2Ce, &c* och gifver dem fig imellan famma proportion* fom antalen af Lefvande under et års ålder* under 1 , under 3 , m. m. hafva till hvar- annan, och drager en li nja igenom punkterna a, c 3 e, t 9 fä forefiåller hon Lifs-Linjen; hela Figuren foreftåller MafTan af alla Lef- vande, det vill fåga MafTan af alla Sanna* likheterne att få lefva, och den Ordmaten, fom går igenom jåmvigts-punkten (centrum gravitatis) utmärker det ftålle uti Linjen Apo* fom fvarar emot den Medel-fannolikhet alla varande uti oa åga att framdeles få lefva; pä famma fatt utmärker Ordmaten, fom går ige*» nom jåmvigts-punkten af Figur-ftycket 10 ££90, det Hållet uti 10-90, fom. alla varande uti loc åga att få lefva längre, och få vidare. K. K A. HandU t Qv. F Åt 66 i8oi, sfan* Febr. Mar t. Att nu finna Jåmvigts-punktens afflånd ifrån AB få kan man anfe alla Ordinater få* fom tyngder, och når man då multiplicerar tyngderna med fina afflånd ifrån AB fåmt di- viderar fumman af alla Produ&erna med funiman af alla Tyngderna, få har man af- ftåndet af Jåmvigts-punkten ifrån AB; på famma fått har man Jåmvigts-punktens af Figur-ftycket lo c it go afflånd ifrån 10c, = Aiaior+ A20. 20*+ &c. — TT. A 1 o. Vill man åter foka den Ordinatens långd fom går igenöm jåmvigts-punkten, få kan man anfe Linjer ne bc, de, fg, &c. for Tyngder, och multiplicera dem med fina afflånd, få får man på famma fått ftorleken af Jåm vigts» punkts == Ordinaten for hela figuren o a It 90 = oa.Ba-\- ioc.bc+20c.de-\-& > c, och Jåmvigts-punkts= Ba+bc+de-j-gfe. Ordinaten for Figur - fly c ket e 20 Q o le = ^di^fg+&c. ni. m. Denna fenare Formel bar jag utiTab.S nyttjat, dar forfta Columnen innehåller åren, den 2:dra Ordinaterna eller de Lefvandes myckenhet for hvart år, deii3:dje de Afgåendes; den 4:e Summan af alla Ordinaterna i 2:dra Columnen ifrån den motfvarandc till och med den lifta, hvar och cn multiplicerad med fin enhet, eller fin Tyngd; den i8oii gfän- Febr. Matt, 6? deii 5*.te Qyoten, fom uppkommer når mail di- viderar fumman af nyfsnåmnde Produkter med fumman af Tyngderna eller med fum- man af åren ifrån det närvarande ålders året till det fifta; den 6:te hvarje AbfcifTa fom fvarar emot den funne Ordinaten det vill fåga myckenheten af de år$ fom fannolik heten lemriar •att lefva, ifrån det man innehafver. Ett annat Medium for Liftids - Sannolik^ heten kan ock finnas, då man halfverar deii Ordinaten j uti hvilken man lefver, och efter- fer emot hvilket år halfparten fvarar; meri den Lifstid^ fom härigenom århålles, år att an- fe alldeles fåfom en halfpart, och icke fåfom en råttfkafFéns Medel-Sannolikhet. Ändra ut- vägar ätt finna denna Sannolikhet hafva åf- ven blifvit nyttjade: fömlige hafva dividerat fumman af alla Döda ifrån én gifveh ålder till den Ma, uti fumman af allä Lefvändé ifrån famma ålder till den fifta öch ärifedi Qyoten fåfom utmärkande de återftåehde fan- iiolika åren, fom man hade ätt lefva; fomligd åter hafva dividerat hvarje ålders Ördinat uti Summan äf alla Ordiriaterna i den återflående Lifsfiguren* och anfett Qyoten for utmärkan- de åren, hvilka man vidare fannolikt hade qvar. — - De fenare hafva tagit fin förändra- de Divifor ifrån den ofvertygelfen , att allä Döda ifrån och med en gifveh ålder till den fina voro af lika flört antal med alla Lefvändé Uti famma gifna ålder; men detta inträffar F a ällrig 68 xgoi, £fan. Febr. Mart. allrig annars, ån då Folkflocken hvarken okas eller rninfkas, fåfom vi fedt förut; utom defs vinnes genom intetdera råkningsfåttet det man fåker; ty hvarken Divifor eller Divi- dendus innehåller något, fom utmärker år. For att fe, huru Sannolikheten att komma till ålders förhåller fig, når man under Pe- rioden ifrån 1775 till 95, följer döden i fin ftrångafte framfart, har jag tillika efter Media uti Columnerna e (Tab. Q.) och de deraf dragna dåds-proportionerna uti Columnerna r utråknat Columnerna zv, och af dem hela Ta- bellen R, fom till alla delar år likformig med S. Vid jåmforelfen defla Tabeller imellan finnes fannolikheten for lifvet vara olika till det 2 5'.te året, men federmera tåmmeligen of- verensftåmmande. — Orfaken till olikheten kommer utan tvifvel dels ifrån Koppornas ovanliga hårjande år I789> hvilket då bort- tog öfver 1 1 000 perfoner och i grundlågg- ningen till Tabellen S icke år intaget; dels af månge unge måns då forekommande utfkrif- ning, hvilka af i åren följande ungdom, i an- leende till nyfsnåmnde forlufl, icke fyllefl kun- nat årfåttas. Af den ifrån 25 året till det fifta fam- manhångande öfvercnsftåmmelfen imellan Ta- bcllerne R och S uti Sannolikheten for lifvet, hämtar jag ett nytt bevis, att Columnerna g, t, Z2 9 åro af en fårfkild pålitlighet, och i8or 3 £fan. Febr. Mart. 6g jag får deraf den ofvertygelfen , att Tabellen S, for fådana Underhålls-kaflar, fom kunna anläggas i Sverige , alldeles kan tjåna till grundval. Men om man fkulle , nyfsnåmnde ofverens- ftåmmelfe oagtad , icke defs mindre vara benä- gen att tro, det Tabellen S innehåller ett ftorre hopp for månnifkjo-lifvet ån vederbör, eme- dan uti defs grundläggning, eller Columnerna g, de af kriget oberoende Epidemier, fom här- jade 1789 och 90, icke blifvit intagne; få miniliar detta icke defs egenfkap till grundval, ty en längre påräknad lifstid fordrar for en Penfionår alltid en drygare infattning, hvil» ken alldrig kommer att forftöra KafTen, Men Tabellen S kan icke tjäna for alla orter; ty faftån månnifkjorna nåftan alleftådes lefva till gO, go år, få förhåller fig dock Död- ligheten i de yngre åldrarne olika på det ena flållet emot det andra; Tabellen S kan fåle- des icke tjåna ^annorftådes , ån där man finner få till fågandes fa mm a Dödlighets Tarif. Det hopp, fom bägge Tabellerne R och S lemna Qyinkönet om en längre återflående lifstid, ån Mankönet får fågna fig af, år fiorft i ungdoms åren och aftager federmera fmå- ningom tills det alldeles forfvinner. Detta tyckes komma mer af den makligare, faml* mindre for faror och flåp utfatte lefnad, fom Qyinkönet tillbringar, ån af någon i defs na- tur fårdeles lagd flyrka. Genom fina fiåndiga F 3 ut- fé jgei, gfan. Febr. Matt. utfyflor, vedermödor och befvår, åro mån- nerne jåmnt utfatte for olyckshåndelfer, för- kylningar, (org och forargelfer, hvilka antin- gen häftigt eller i längden medföra doden 3 håndelfer fom icke få ofta tråfFa Qyinkonet. Af Tabell- Vårket uptåckes, att af Mankönet olyckshåndelfer forltora årligen 15 till 1600 perfoner, då deremo.t af Qyinkonet icke om- komma ofver 5 till 6"co:de. På lika fatt be- finnes, att af fjukdommar, fom till det måfla kunna hårledas af förkylningar, forg och för- tret, många hundrade flera af Mankönet flupa ån af Qyinkonet. Når nu hela denna myc- kenhet af Mankönet år borrta, få fkall nod- våndigt på Mankönets fida vifa fig en under- vigt i de rafka åren ; men i de högre åter en ofvervigt, då Mankönet icke mer orkar flåpa, icke år få talrikt, men tillbringar nåftan lika få maklig lefnad, fom Qyinkonet. Dock denna foretrådes utfigt, fom Qyin? Jconet har for Mankönet till högre ålder oag* tad, blifvcr det dock till den fruktbara delen ett godt fly eke efter. Om man anfer alla Mån imellan 60 och 65 år likafå fruktbare fom Qyinnorne imellan %o och 45, ett an- tagande fom fåkert kan göras, och federmera utur någon af Columnerna e, /, g, Tab, Q^, till ex. g furnmerar alle Mån imellan 172 och det 66:te, famt alle Qyinnor ifrån det I5:de till det 51. fa. blifver de forras fumma 790698 och de fenares 758-36, fåledes den frukt- i$oi, *fan. Febr. Mar t. ki fruktbara hopen af Mankönet tåmmeligen flor- re ån Qyinkonet, och i följe deraf blifver det hos ofs förfördelande för det ralka Mankönet, om flere fruktbara Qyinnor for enfam rak- ning underhållas. Angående Tabellerna R och S får anmärkas vidare, att uti den ena en florre Folkhop ån i den andra fvarar emot dem fom födas och do, fam't att bagge Tabellerne derigenom vifa mojligheter till flcre förändringar af de Le- vandes myckenhet emot de Födde och Döde uti Stater, dar Folkmängden h varken okar ■eller minikar fig; ty alla tre myckenheternas forhållande till h varan dra beror dår af olika fruktbarhet och förodelfe; men hos ofs och i närvarande åmne betyda deffa Tabellers inne- håll i anfeende till Folkhop, Födde och Döde, icke annat ån en vifs gång #f Dödligheten» Vill man veta, om förökning hår åger rum, ikall underfokas, huru många Födde uti Co* lumnerne g Tab. Q. fvara emot Folkhopen £ S, och då igenfinnes flraxt den vederbörliga förökningen. I anfeende till Columnerne zi och Z2 Tab. Q,, måfle åfven anmärkas en be fy n Hem- lighet, att når man uppräknar dem för att fe, huru et gifvet antal Födde fmåniiigom afgå, och man hunnit ofver 85 året, få återftå icke få många Lefvande för Döden qvar att bom- taga, fom Proportionen emellan Döde och It i$oi y *fan. Febr, Matt. Lefvande i Columnerne r, x, £, och åldern 85-90 upgifver. — Dcraf tyckes kunna Hu- tas, att naturen endaft fårfkildt gynnar f o in- liga att ofverkomma denna ålder, men att det icke uti m ånnifkj o- lif v e ts allmänna gång kan intagas fåfom en lag. Af denna orfak har jag ock icke kunnat ftråcka Tabellerna R och S långre ån de befinnas gå. Slutligen får jag endaft tillägga, att ibland Columnerne u ; w, x, y, fom åro tillfatte for att vifa flere vändningar af Dödligheten, Co- lumnen u kan tjåna till en liten hjälpreda, då man vill uträkna Dödligheten ibland upp- låda gifta par, lika eller olika gamla, famt ikilja Enkor ifrån Enklingan Utdrag Litt. Q. De Dödes och Lfvandes Förhållande till hvarannan i alla Åldrar. Medeltal af Döde och Lefvandc ifiån början sf år 1776 till fiu- b. Medeltal af Döde och Lefvar ifrån början af 1781 till flu c. Medeltal af Me och Lefvande ifrån början a 1786 till flutet af I?9°- ch Medeltal af Döde ocli Lefvande ifrån början af 1791 till flutet af 179c. Medeltal af c, 6, c, cl. f. Medeltal Medeltal af Döde o-h Lefvande ifr. början af 1780 till llutetaf 1795-, undantagne åren I789 och 1790. Döde. - 60 - 6,- - - 80 - 25 Ofver g o ! 1687 I I 919 ! 921 812 1010 1028 1166 1142 1285 LefVande. Döde. 1050 587 285 134 8979 1959 1617 87b, 958 1015 910 1056 959 1081 1125 1430 1442 1 1689 1266 ( 17531 1443 910 453 41916 75165 69720 150760 155641 122984 117042 104965 95555 81094 76308 65105 58460 45470 56752 8898 ! 3916 1512 401 1504546 4-055 75004 70479 151&4 156135 127381 125305 H5285 100885 87722 85012 73416 66028 52595 44186 50606 21264 1246" 6016 2097 681 Mank. 10194 4940 2656 2449 8891 4740 1017 iog-i 950 1057 1178 1159 1017 1144 1196 1421 1421 1694 1855! 2084 1605 i 2041 1128! 1529 955 997 1095 1171 1001 1128 1041 1229 1289 Lefvande. Döde. i iO-i;n 1105 256 Mank. ~4l675 75691 72982 158710 154789 126115 121284 111191 102405 87515 785191 66894! 61513 49622 59212 25952 16906 9073 4200 1359 369 159597: Ovink. 42090 75651 75916 159198 155913 150287 150817 119172 108655 92197 85854 74259 69547 57254 48528 52858 21902 12715 6459 2212 645 1457849 Mank. 10751 3905 1879 1876 1013 995 1396 1564 1650 1599, 1744 1672 1794 1825 2121 1980 1734 1318 755 338 120 9241 58-55 1817 1755 868 861 1070 1202 i 1567 1520 1505 595 -efvande. Döde. Mik. 5766 Z422 3083 lör 19 1.9585 15058, 13675 10570 14748 P167 É601 P35< 15881 10718 1759 2213 2170 2177 1769 1140 546 213 42071; 39771 1-90992 o 1077 41595 28812 179 3987 3957 1532 394 39004 74080 76268 145927 140106 129582 132205 121642 112685 99295 88474 74060 68902 59489 50654 36240 25596 12994 6075 2290 673 Mank. U570 4258 1985 2025 914 745 902 955 1059 1042 1312 1502 1411 1485 1965 1885 1905 1274 340 509 116 1493342 39055 Ovin k. "9585 4054 1881 1348 828 732 865 1060 1128 1158 1352 1155 1257 1450 2060 2155 2297 1701 1182 Lefvande Döde. MankT~Qv] 214 38586 42268 78517 73551 148905 1457451 128857 117675 110558 105.365] 94953 88127 70955 60603 50264 42990 30787 19246 9330 3355 1215 524 1429068 4U36 79243 79350 149213 147217 158625 15H08 124137 U5431 104639 95469 75703 68656 59233 52275 33741 25191 15438 5923 2003 583 itu,;-';: 4513 2110 2009 943 353 1075 1154 1197 1U8| 1302 1299 1443 1468 1766 1790 1627' 1192 755 324 128 1545379 58559 9174 4131 2053 1849 837 812 952 1073 1170 1091 1255 1152 1239 1401 1367 2019 2062 1612! 1099 500 250 Lefvande. 41406 75143 74084 141123 158459 125755 113919 109521 101567 33928 86404 67577 60225 49108 40132 27231 17451 9072 5931 1317 372 37715 1573b 3 1058') 4255 2075 1967 920 819 1020 1034 1123 IC41 1249 1253 1414 1455 1757 1755 1611 U75 739 331 127 1474537 57633 41321 75494 75003 141557 159842 131469 130006 1 19559 109403 95965 87697 73356 68033 57155 48861 34606 22938 12903 6119 2150 647 9087 4106 2009 1780 879 805 945 1063 U55 1073 1244 1117 1275 1582 1350 1991 2045 1595 1033 505 _234 57255 Döde. Mank. Ovink. — 7omr 9~7n ✓ 5951 74603 -T-\ - 140815 lo9/ lo lä J iån 1. 1 1949 116^98 105076 116131 93030 106392 87221 95317 83685 90874 63062 76425 53739 66529 45426 55723 398H 47973 26464 34132 17957 23967 8346 12695 5643 5614 1209 1941 517 577 10573 4241 2065 2010 898 797 967 1047 1105 1023 ,' 1227] 1245 14161 1469 1826 1343 1708 1208 803 327 123 1466627 9061 4065 1995 1816 871 790 903 J042 1133 1045 1214 1091 12531 1585 1912 2086 2123 16351 11591 501 229! Lefvande , 17S0 och 1795. 44024 80500 76146 140812 140733 129524 U8747 110723 103777 89849 85655 70173 61145 43573 40409 27730 18094 9350 4073 1185 296 37931 57308 1393204 1502597 44051 80467 76703 141844 142364 135943 129165 121160 110872 97105 90445 78542 63957 56789 49663 55141 25543 13091 6281 1913 543 Under 1 År xineuan 1 - - 3 ocn 3. - - - 5 - - 10. - - - 10 - - 15. - - - »5 - - 20. - - - 20 - - 25. - - - 25 - - 30. - - - 30 - - 35- - - - 35 - - 40. - - - 40 - - 45. - - - 45 - - 50. - - - - 50 - - 55. - - - - 55 - - 60. - - - - 60 - - 65. - - . - 65 - - 70. - - - - 7° - - 75- - - • - 75 - - 8». - - - - 80 - - S5- - - - - 8$ Of ver 90 Af huru många en dolt. Af hela Folkhopen 4.36 1735 . 34-64 70.92 149.43 149.18 108.05 97,75 84.80 78,40 S&43 48.91 37-20 31.04 25-05 17-10 n.33: 8.15 5.25 3-81 246 33,40 4,79 17,73 36,10 76,17 161-42 163,71 139.73 113-48 84.22 90,37 m. Efter Medel- talet af aren 176^-69. 3,49 19.66 37-73 76.32 155.81 157,72 U3,7l 105,36 90,19 87.12 . , 64,53 65,53 53.94 49-82 40,11 25,68 1847 11,60 8,31 5,36 442 2-57 35.80 59-97 34.23 25.29 17-22 11-84 8,69 5,20 4,20 2.54 Qvink. 3-98 4,01 20,56 39.70 80,36 174.13 167.55 148,69 115-25 8974 92,91 70,09 71,59 55 48 45-07 27,70 20.45 12-16 36,01 53.9g 17,54 35.86 7751 161,59 168-24 122,42 114.21 101,53 99-87 75.55 63.35 5043 39-81 28,53 16,21 12,42 91 847 6,67 4,63 2,99 38,53 4.79 17,32 35.97 31,56 176,79 176,70 145,88 U8.25 99-59 96,59 80,12 76.5, 61,08 46,75 30,89 18,11 12,27 8,61 6,61 4,63 2,86 41.25 0. Efter i. f. Efter c. Mank. Qvink. Mank. Qvink. 4.09 4-73 ~3^69 4,22 15.32 15-96 18,30 19,31 27,63 23,91 39,96 41,97 56,63 63-53 77,38 34.10 132,53 125,73 137,79 161,41 132.75 1.39.64 125.68 150.28 U6.95 131,31 35,72 125,55 94.33 109.03 70,69 101,20 88.35 92.77 63,48 82,50 86,05 92-10 57,64 75,98 68.63 75-20 47,36 53,78 55.92 71.31 40,28 53.09 43.29 55.77 33,83 4376 34.92 44.41 27.98 30,75 23.14 27,38 19,61 22,83 14,00 13.64 14,55 16,70 10,53 10,92 10,33 10,71 3,04 8.31 6,31 7,34 5,12 5,54 5.24 5,32 4.31 4-29 3.30 4.19 2,61 2,51 2,28 3,18 3472 37,67 33.05 37.56 Mank, Qvink. 4.29 19.54 42,13 80,74 177,30 189.37 151,57 117.11 102,53 91,95 70,61 65,14 54.69 40,89 25,37 18,14 11,01 7,90 5.01 4.12 _2,72 40,25 3.7 13,4< 39>6 73,6t 159,4! 172,9: 130,4» 115,8: 99.6? 91,11 67.1? 54.49 42,95 53-85 21,77 16.35 10,10 7,32 4.56 3.93 J2.78 56,60 Mank. 3,87 17.42 35.11 70,24 146,30 147,07 110,82 94.90 34.35 79.53 66,36 52,02 41,58 33.45 22,72 15-21 10,72 7.61 5.27 4.06 J2,90 36-75 Qvink^ 4^50 13,05 36,53 76,55 153.73 163.99 136,56 110,90 93.51 87-95 69.88 65.24 52.78 40,79 26,11 17.14 11,12 8-06 5,56 4.30 _2^81 "39,10 Mank. 3- 97 17.30 35-61 71,10 151-36 155.56 114.31 96,93 37.33 83-78 67.00 54.32 41.54 31-65 22,91 15,07 11.14 7,52 4- 93 3.65 _2,50 36,06 Qvink. Mank. Qvink. Mank. 4.62 ~ £l6 4-86 273.3 18.49 13,93 19.79 111,8 37,21 36.37 3349 54.3 79.11 70,05 78,10 53.0 160,52 156.79 163.44 23.6 163.90 162,26 1 70.81 21,0 134.31 122,80 142,25 25.5 109.29 105.75 116,27 27.6 92,98 95.17 97,85 29-1 83,87 87-82 92,93 27.0 73.05 68,16 74.50 32,3 68,42 56,45 71.99 32,8 59.85 43.13 55.03 37.3 58.87 33.06 41.06 33,7 25.93 22,13 25.97 48.1 17.16 15.07 16,84 43,6 11,71 10,59 11,04 45-2 7.96 7.74 8,01 32,0 5,16 5-04 5.41 21,3 3,84 5,62 3.82 8.6 2,47 2.51 2,59 _JSA 39.39 36,86 40,27 1000,0 net, delte päal- la Åldrarna, af- gå efter Dödlig 245-0 109,8 53.4 43.6 23.3 21,1 24,3 23,0 50,3 23,0 32,5 29,2 35.5 37.0 51-2 56,0 57.0 43.7 3l.o 999- ,Af loooJämn- d"ff hvardera Könet i hvar ålder, afgå ef- ter Dödlighe- Mank. Qvink 240,3 52,3 21,1 14,2 6,3 6,1 8,1 94 10,7 11,4 14,6 17.7 231 30,2 45.2 66,5 94-4 129.2 193,4 13.4 276,2 432,9 205,7 50,5 25,9 12,3 6,1 5.8 7.0 3,6 10,2 10,7 13.4 13.9 18,1 24,3 38,5 59,3 90,5 124.8 134.8 261.7 418.4 51.43 57,43 54.46 100,70 100,69 92,49 34.92 79-19 73,50 64-26 59-31 50,47 43-73 34.74 28.90 12.94 6,68 29,31 53.55 51.40 94.39 94.74 39,14 35.96 30.63 75.73 64.62 60,19 52,27 45.39 57-79 33.06 19.86 23-38 15-66 24)1 4.13 O.19I 036 1000,0 999.9 Lefvandc ColLim n .°« gå efter E ligheten 6.03 2,70 1,32 1,21 0,53 0,52 0,60 0,69 0,75 0,69 0.80 0.72 0,85 0,91 1,27 1,38 141 1,08 0-77 0,33 0,15 !4~75 Lefva 10000 7419 6567 6193 5752 5356 5563 5126 4855 4569 4231 3953 3578 5148 2678 2165 1437 767 263 15 2531 852 374 441 196 133 242 271 286 238 323 380 430 470 513 728 670 504 250 13 mI r °Ul Aids Efter r. 10000 7773 6916 6542 6115 5922 5741 5531 5282 5000 4717 4381 4046 5665 5215 2602 1847 1022 596 51 Lefva 10000 7597 6795 6427 5969 5779 5604 5379 5199 4354 4579 4244 5869 5424 2909 2254 1509 799 284 4 2405 7.2.AF10000FI1C- ke-Barn lefva och do , Mc ef- ter fom de kom. matM Ålders 10000 7943 7141 6771 6541 6151 5971 5761 5516 5256 4956 4626 4506 3916 5441 355 745 2731 710 1956 515 1071 280 406 4l 31 370 430 190 180 210 245 280 280: 350 320 590 473 660 825 385 66,5 Litt. R. Sannolikheten för en långre Lifstid under en ftarkare Dödlighet. För Mankönet. För Ovinkönet. Mankönet. Q vinkönet. Lefvande Ordina- Medel- Ordina- ter. Sannoli- Lefvande Ordina- rVledel- Ordina- ter. Sanm Lefvande Ordina- Medel- Ordina- ter. Sannoli- Lefvande Ordina- Medel- Ordina- ter. Sannoli- „ Ar. el. Ordina- tertillLifs- Afgå- ende. ternas Sum- ka återfl. Lifstid. el.Ordina- tertillLifs- Angå- ende. ternas Sum- ka återfl. Lifstid. Ar. el.Ordina- tertillLifs- Afgå- ende. ternas Sum- ka återfl. Lifstid. el.Ordina- tertillLifs- Afs#- ende. ternas Sum- ka återfl. Lifstid. Lin|en. mor. *) År. Män. Linjen. mor. *) Linjen. mor. *) Linjen. mor. *) 17. mItT 1 10000 25<5l -— — - 5500 50, 10 — öooo Z~ — 655800 — 3:fco 52> — 4 -,u 3157 72 81945 1(321 23, 6 Tö — 4384 . 67 97224 2160 24, 0 7419 . 497 315121 5518 50. 8 7/7o 505 545800 3 589 52, 2 47 3885 77988 22, 10 4317 o/ 23, 4 5 5922 555 505702 5474 50, 3 7275 359 553022 3341 51, 7 43 3311 76 74103 1723 22, 2 4250 67 PPCOX 2059 22,. 7 4 6567 218 298780 5454 49. 8 218 -.507-! 7 3"!0l 51- 4 49 3"33 78 ID73 21 , 6. 4133 fi7 O/ 0 84273 22, 0 5 6549 130 292215 5598 49. 1 rro? ib" -51 3 °7 50, 9 50 x6^7 80 1Ö23 20, 9 67 80090 1956 21, 5 £ 6195 125 5565 48, 6 0542 1 «6 51', J 5.5 3"31 50, 3 5 1 3377 1572 20, 1 4049 70 75974 1899 20, 8 / 1 pp 5529 47. n 6415 310591 56 '7 49, 7 52 3 195 84 59.V2,-) 1521 19, 5 3979 73 71925 1844 20, 0 8 59o4 ""601 5296 47. 5 6509 85 504176 -|5K 1 49, 0 53 3 in 55323 1469 18, 9 7fi / u 67946 1788 19. 4 9 71 "67657 46. 8 64 297867 3632 48, 5 54 3325 83 52417 18. 1 80 64040 Ifi70 13; 8 1; j 5oOo 5o °6l76l 62^1 46, 0 ^1 ip 45 291643 47, 8 55 3237 90 49092 ISfil l.^OJ. 17, 5 37oO 18, 0 1 ^ 5752 40 255956 3199 45. 5 40 285483 3 ° ' 47. 2 c6 3i47 91 45855 l6, 10 500/ PS o£ 17. 4 1 Z 5712 59 3167 44, 9 r 39 27.-i.5u5 3 0° tS, 6 57 93 42708 l n 62 l6, 3532 87 52/9o 1552 16, 9 13 5675 39 244492 3154 44, 1 60ö9 38 27.5278 3503 4" > 58 »C63 94 59633 .15, 6 3495 90 49211 1491 16* 1 14 5654 ?o 43, 6 38 3471 45. 3 ca 2l6 ) 95 56689 114D 15, 0 3405 45716 15- 5 15 5595 00 2ooloo "068 42, 10 59t>3 37 26i 5-, 7 0 : 71 72 1435 1285 150 141 9205 7770 46 3 409 8, 8, « 3 173 1249^ 10644 9, 8, 0 6 54 163613 34, 10 5441 1 p ?o? v 2' 62 4 73 1144 133 6 185 7, 9 1511 174 8. 29 53 1585-18 2533 34. 2 5391 35, 8 74 1 887 124 5541 314 7, 4 1357 164 7449 433 7, 7 3° 4911 55 I153652 33, 7 5340 5° 1 t ~y'-7 -68-2 35, 0 73 4550 271 6, 10 61 12 582 7, 1 31 4856 57 148721 2473 35, 0 5287 56 1 7 : r'T 2841 54, 3 ^6 7fi? 3445 6 , 5 10"2 140 329 6, 6 52 4799 57 l-~>- r. 32, 4 5231 56 33, 7 77 2678 g 882 153 5917 279 0 33 4742 57 139066 "598 31, 9 5175 56 l.VJ'-" i 2 c 58 33, 0 78 533 20.34 157 5', 6 !25 3055 253 5, 6 34 4685 57 154324 -OOO 31, 5H9 56 154 79-! 271,3 32, 2 7 f ) 432 91 1501 l r 6 5, 0 624 118 2286 195 5, 0 35 57 129659 30, 6 5063 1 4967 5 < fi-ZL 31, 6 80 341 IC63 98 4, 7 506 114 1662 151 4. 7 36 4^71 57 125011 2273 29, 11 5006 57 6 30, 10 81 263 70 7" 8 73 4, 2 392 111 1156 116 4. 57 4514 53 12044C 2230 29, 4 4949 57 1396o€ 2584 30, 190 6d 463 52 3, 7 231 86 69 761 34 3, lo 38 4456 53 115926 2187 23, 9 4892 57 154657 2540 29, 5 ^3 133 50 278 35 3, 3 195 430 60 3, 6 59 4398 53 11147C 2144 28, 4835 57 12971. b 2495 23, 84 80 40 148 21 126 51 235 34 3, 0 40 4340 58 107072 2099 27, 6 4778 53 12493< 244O 28, 85 40 63 11 9 75 34 159 27 2, io 41 4282 60 1027.32 2055 26, 11 4720 67 1201 52 2403 27, 4 Z6 20 12 23 5 2, 4 41 16 84 17 2, 8 42 4222 62 9845C 2009 26, 3 4653 67 115452 2355 26, 8 87 3 8 8 2 1 , 9 25 12 43 10 S, 4 43 4160 65 9422? 1963 25, 7 4536 63 110779 23J7 26, 0 88 13 9 18 6 1, 9 44 4095 67 90068 1916 24, 11 4513 67 106195 2259 25, 4 89 4 4 A 2 1, 6 43 4028 71 85973 1863 24, 2 4451 67 101675 2210 24, 8 90 Summa 523121 10000 355800 10000 '-) Hvar Summa innehållande alla Ordinater i 2:dra Columnen ifrån och med den vidflående till och med den fifla. f \ Litt. S. Sannolikheten f6r en längre Lifstid under en jämn Dödlighet. Mankönet. Qvinkönet. | Sannoli- Lefvande Ordina- Medel- Sannoli- Lefvande Ordina- Sannoli- ka å erft. „ el.Ordina- Afgå- ternas ka åt >rft. el. Ordina- Åtgå- temas Medel- ka återfl. Lifstid. Ar. ter tillLifs- ende. Sum- Ordina- Lifstid. tertillLifs- ende. Sum- Ordina- TT' mIT" Linjen. " ^ ter. Xt. Min. Linjen. mor.*) ter. — — 53. 4 qb 4244 71 8/394 1953 23, 0 4626 64 103315 2293 24 > 0 53 > 2 47 4173 73 85650 1901 22, 4 4562 64 98689 2242 23» 3 52. 9 43 4100 75 79477 1843 21, 3 4493 64 94127 2188 22, 7 52, 49 4025 77 75377 1794 21, 1 4434 .64 89629 2136 21, 11 Sli 8 50 3948 79 71352 1740 20, 5 4370 64 85195 2073 21, 3 51 > O 51 386g 83 67404 1635 19. 9 4306 69 80325 2020 20, 7 50. 5 52 3786 rf. 65535 l6 Q 9 19. 2 4237 74 76519 1961 19. 11 49- 9 53 3700 89 59749 1572 18, 6 4163 78 72232 1901 19. 3 49. 2 54 3011 92 56149 1514 17,- 11 4035 82 681 19 1841 18» 7 48. 6 55 3519 95 52438 1456 17. 4 4003 87 64034 1773 18, 0 47. 11 p6 3424 93 48919 1397 16, 9 3916 90 60031 1715 17» 4 47, 3 57 3326 100 45495 1333 16, 2 3826 93 56115 1650 16, 8 , 6 53 3226 103 42163 1277 15, 7 3737 95 52289 1584 16, 1 45, i 1 59 3123 ic6 38943 1217 is, 0 3638 97 48556 1517 15. 5 45, 3 3317 108 35820 1155 14, 5 3541 i°o 44913 1449 14» 10 44- 7 6i 2909 123 328,03 1093 13, 11 3441 41377 1379 14, 3 44, 0 62 2786 127 1031 13, 4 3329 122 37936 1307 13, 8 45, 4 63 £059 131 27108 S63 12, 9 3207 132 54607 1235 13» l 42. 3 64 2523 155 24449 905 12, 2 3075 142 31400 1163 12, 5 42, 0 6 s 23^3 139 21921 841 11, 3 2933 152 28325 1089 11, 11 41, 4 66 2254 149 19523 781 11, 2 2731 160 25302 1015 11, 4 40 8 67 2105 149 17274 719 10, 8 2621 163 22611 94*2 10, 9 40 O 64 1956 149 15169 659 10, 2 2453 165 19990 869 10, 3 3) 4 63 1807 149 13213 600 9. 3 2293 167 17532 797 9, 9 3? 3 70 1653 149 Ii4c6 543 9. 2 2126 170 15239 725 9, 3 5", 0 71 1509 147 9748 487 8, 9 1956 177 13H3 6S3 8, 9 37 3 72 1362 144 8259 423 8, 5 1779 177 11157 587 8, 5 56 7 73 1213 142 6377 332 8. 0 1602 177 9373 521 7. 11 35 11 74 1076 140 5659 333 7, 5 1425 177 7776 457 7, 6 35 2 75 936 137 4533 2fc6 7- 0 1248 177 6351 397 7, 1 3 + 6 /ö 799 120 3647 243 6. 6 1071 161 5103 340 6, 8 33. 9 77 679 110 2848 203 6, 0 9 IQ 147 4032 288 . 6, 3 33, 1 73 561 103 2169 166 5. 7 763 133 3122 240 5. 10 32 4 79 466 96 1600 133 5. 2 630 119 2359 196 5. 4 31. 8 80 370 86 1134 103 4. 8 511 los 172£ 157 5, O 3« o 81 76 /04 76 4. 2 4. 5 3? 3 82 208 66 430 53 5. 8 311 3E 322 92 3, 11 29 6 83 142 56 272 34 5- 2 226 75 501 62 3, 5 28, 10 84 £6 46 130 18 2, 7 151 65 275 39 2, 10 28 i 85 40 36 44 7 1, 11 86 55 124 20 2. 5 27 5 86 4 4 4 1 1, 9 31 24 33 7 2, 0 -.6 '-6, 9 87 38 7 7 7 1, 10 25, 4 39 24, 8 90 Summa 340076 10000 371878 10000 För Mankönet. År. Lefvande el.Ordina- tertillLifs- Afgå- ende. Ordina- ternas Sum- Medel- Ordina- ter. Lin|en. mor. °) — 1 10000 2405 540076 5788 3 7597 463 550076 5703 5 7129 554 322479 5664 4 6795 215 515550 5629 5 6530 153 503555 5537 6 6427 127 501975 5552 7 6500 1 i° 295543 5513 8 6190 91 239243 5484 9 6099 75 235058 5452 10 6024 55 276959 5419 l * 5969 40 270955 5536 12 5929 59 264966 5554 13 5890 58 259057 3521 14 5852 37 255147 3237 15 5315 50 247295 5255 ^3 5779 35 24I48O 5219 17 5744 35 255701 3185 18 5709 35 229957 3150 19 5674 35 224243 5114 20 5659 55 218574 3078 21 5604 43 212955 3041 22 5561 44 207551 5004 23 5517 45 201770 2967 24 5472 46 196255 2929 25 5426 47 190781 2890 26 5579 47 185555 2851 5332 5234 48 179976 ~'. 2^ 50 174644 2709 29 5254 52 169560 2731 3O 5 182 55 51 5129 55 1d8944 2b49 32 5074 55 155815 2607 33 5019 55 148741 2564 54 4964 55 143722 2521 55 49°9 55 138758 2477 36 4854 55 133849 2453 37 4799 55 123995 2388 38 4744 55 124196 2343 39 4689 55 119452 2297 40 4654 55 U4763 2250 41 4579 65 110129! 2206 43 4514 66 105550 2154 43 4448 67 101036 2105 44 4381 68 96588 2055 45 4315 69 92207 2004 För Qvinkönet. Lefvande el.Ordina- rtillLifs- Linjen. 10000 7943 7475 7141 6925 6771 C655 6554 6468 6397 6341 6302 6263 6225 6133 6151 6115 6079 6043 6007 5971 5929 5387 5345 5303 5761 5714 5666 5617 5567 5516 5460 4404 5348 5292 5256 5180 5124 5068 5012 4956 4490 . 4326 4758 4692 Afgl- ende. 5.-14 216 154 116 101 86 71 56 39 39 38 37 37 36 56 56 56 36 42 42 42 45 42 47 48 49 50 51 56 56 56 56 56 56 56 56 56 56 66 66 66 66 66 Ordina- ternas Sum- mor.*) 371373 561378 555955 546460 559519 2594 525625 , 13968 1 512414 505946 99549 95208 286906 230643 274413 268230 262079 255964 245342 257355 251864 225955 220043 214205 203400 196925 191259 135642 180075 174559 169099 165695 153547 155055 147819 142659 157515 152447 127455 122479 117539 112765 108007 Medel- Ordina- 4132 4C66 4022 3982 3945 3910 3876 3343 3309 3777 3744 3 7 H 3673 3614 3610 3576 3541 35C6 3470 3 34 33 )7 3560 3322 5284 3245 32f6 3166 3125 3535 3^43 3001 2953 2915 2371 2827 2786 2737 26-11 £644 2597 2548 2499 2437 2399 2343 •) Hvar Summa innehållande alla Ordinater i a:dra Columncn ifräu och med den motflaendt: till och med den fifia. i8oi, £f an ' Febr. Mar t. 73 Utdrag af Meteorologi/Tea Dagboken, hällen vid Upfala Obfervatoriiwn år z77 31 2,59 — 1, 11 10 — 2,87 20 8,62 — 0,27 28 15, 37 — 6,09 10 12,47 — 6,80 20 9,3 5 — 1,20 31 7,27 + 0,09 10 + 0,50 + 5o5 20 0,25 + 6,00 30 + 5,85 + i4»?o 10 + 6,95 + 14,10 2 0 1 2,40 + 9,00 31 + 8,41 + 17.23 IO + 8,35 + 14,95 20 1 6,15 + 10,80 SO 10,95 + l6 '42 Jul. i8oi, £fan. Febr. Mart. *j 5 Morgon. Middag. J11J. ifrån d, 1 til d. 10 + 12,10 + 17.72 11 - - 20 + 11,50 + i8>oo 21 - - 31 + 11,80 + 20,45 Aug. * - 1 - - 10 + 11,65 + 19.35 1 1 - 20 + 12,95 + 21,70 21 - - 30 + 8,07 + I8»5° JSept. * - 1 - 10 + 6,05 + 16,67 11 20 + 7,70 + I5>73 21 - - 3° + + 10,95 0&. - - 1 - 10 + 7,5° + iM5 1 1 - - 20 + 5,10 + 8,45 21 - - 31 + 5,45 + 8,14 yjov. - - 1 - - 10 + 4*27 + 6,22 ii - - 20 + 3,10 + 4>5<> 21 - - 30 1,27 + Pec. - - 1 - - 10 1,62 + 2,72 11 f - 20 + o,35 1,25 21 - - 31 2,18 0,82 Hela årets medelhogd + 2,15. + 7,66. Detta årets florfta köld var — 29, d. 27 Fe- jbruar. f. m. N. Glesmulet. Dimma. Störfta värme -J? 27I, d. 14 Aug. e. m. S. klar|, } 3. Nederbördens hogd i Decimaltum» 7,399 Jan. 1,467 Jul. 1,418 Febr. o,358 Aug. 0,231 Mart. 0,507 Sept. o,444 £pr. 1,231 oa. 1,903 Maji 0,690 Nov. 2,894 Jun. 3,HÖ Dec. 1,104 7,399 15,393 IS 1S01, *fan. Febr. fflärf. 5-4- Väderleken och luftens befkaffenhet ^fanuar. Den i om aftonen intråffaåe et ganfka häftigt Urväder med nordlig ftorm, hvilket räckte ofver et dygn; hvarefter köl- den märkeligen tiitog, och gick den 4 f. m. til 20 famt den 6~ til 25 grader. Ifrån fift- nåmnda dag var kölden lindrig, ehuru be- flåndig, til d. 20, då den om morgonen gick til 19 gr. Under denna tiden fnogade det 6 dagar, men hvarje gång obetydligt. Den 21 och 27 inföll töväder; och i allmänhet var fifia tredjedelen af månaden blid, få at Ther- mometern 11 fårfkilta gångor flod vid och ofver o, famt den 27 middagstiden upfteg til + 3, fom var defs florfta hogd. Vinden var N 3§, NV 3h SV 5, S 7, SO 7, O 3! och NO i§ dag. Klart 6 dagar. Febr. Den blida väderleken fortfor de 2 forfta dagarna. Sedermera fleg Thermometern ingen morgon och endaft 6 middagar ofver fryspunden. I fynnerhet voro de 4 fiRa da- garna kalla, under hvilka Thermometern per medium flod vid — 17, och foll den 27 om morgonen ända til 29, fom var defs minfta hogd Den florfla var -f- 4 den 2 1 middags- tiden. Utom litet regn den 1 och fno de bägge följande dagarne inträffade ingen Neder- börd. Vinden var N 4 dagar, NV 2, V 4!* SV 9, S 5, SO i§, O 1 och NO i; Klart 14 dagar. Mari. *8or, £fan. Febr. Mart. 77 Mart Kölden fortfor och råckte hela må- naden. Den 21 var Thermometern 1 gr. och den 31 4 gr. ofver fryspun&en ; men defs- utom alla mornar under denfamma. Den vifade 15 gångor 10 gr. kold och derutofver, famt deribland ofver 20 gr. Kold den 14, 21 och 22. Den fiftnåmda morgonen var kölden ftarkaft och gick til 26 gr. Om mid- dagarna var Thermometern aldrig lågre ån vid — 12 den 5, och i fednare hälften af månaden 8 dagar ofver o, famt hogft eller vid +7 den 30 och 31. Ifrån den 5 til d. 12 fnogade det hvar dag. Defsutom beftån- digt Uppehållsväder utom den 27. Det blåfte N 8 dagar, NV 2, V 3> SV 7, S 4J, SO 2, O i§, NO 3. Klart 15 dagar. Apr. Väderleken blef nu betydligen bli- dare. Thermometern var g mornar, nemligen de 4 forfla dagarna och ifrån den g til den 13 inciufive, vid och under o; och deribland lågft d. 12, då han vifade — i i. Samma dag inträffade ock få den minfla middagshogden, fom var — 3. Följande middagen flod han Vid o; men var annars alla middagar ofver fryspun&en, och fteg den 24 til + 20, fom var defs maximum. Det regnade 6 dagar, och den 10 och 14 foll obetydligt fno. Vin- den var N 3, NV 2, V 2, SV 7, S 8, SO 3, O 3 § och NO 1 i dagar. Klart 12 dagar. MajL 78 i8oi, £?än, Febr. Mått. Maj i. Värmen tiltog. Dock inträffade 4 froftnåtter, nemligen mot d. 10, 11, 15 och Den andra af defla var kallaft, då Thermo- metern vifade — 2. Om middagarna var värmen beftåndig* ehuru något mindre emel- lan den 6 och 19, gick den 4, 5, 21, 22 och 23 ofver 20 grader, och deribland de bågge forftnåmnda dagarna til ■+- 23!» fom var defs ftorfla hogd. Minna middagsvarmen var + 1 den 14* Det regnade 12 dagar, och fnogade den 10 och 14. Vinden var N 7§, NV 2* V 1 1, SV 4, S 9, SO 3 och O 4 dagar. Klart 14 dagar. £fnn. Denna månaden utmärktes af myc- ket regn, fom per medium tagit foll hvar tredje dag, hvadan ockfå värmen foga oka- des. Dock var Thermömetern aldrig lågre ån vid +2i den 19 om morgonen, och flod ifrån den 22 om rnornarna altid vid eller ofver +10. Om middagarna var han lågft den 17 då han vifade + 8» och hogfl den 5* då han fleg til -f» 26. Defsutom var värmen ftorre ån 20 grader den 3, 4, 23 och 29* Det blåfte N 5, NV i|, V 3, SV 4!, S ii, SO 2 och NO 3 dagar. Klart 9 dagar. £ful. Afven i denna månaden regnade det ungefår hvar tredje dag. De regnfria dagarna voro til ftorfla delen klara, och en jemn fom- marvarme infann lig. Efter den 22 var be- ftåndigt Uppehållsväder. Thermometerns min- fia hogd var +9 om rnornarna den 13, 14 och i 8oi, V 3h SV Qh S 3> SO h O 1 och NO 1 dag. Klart 18 dagar. Aug. Värmen fortfor och var, i fynner- het omkring medlet af månaden, betydlig, med en meråndels klar himmel och beftåndigt Uppehållsväder, utom den 3, 17 och 20. Mot flutet begynte nätterna at blifva fvala; dock var aldrig Thermometern lågre ån vid j-r- 5 den 21 £ m. Middagsvarmen gick 12 dagar til och ofver 20 grader, var fiorft + 27» den 14, och aldrig mindre ån + 15 den 20 och 21. Det blåfte N7, NV 5, V 3b SV sb S 2a> O if och NO 6 dagar. Klart 23 dagar* Sept. Nätterna fortforo at vara fvala, och värmen om dagarna aftog åfven fmåningom» Den 7 om morgonen flod Thermometern vid - — £ och den följande morgonen vid c; men Var for ofrigt flåndigt ofver fryspun&en. Om middagarna gick värmen den 3 och 4 til 21 i gr. famt den 16 til 20 gr., var aldrig under rb 10 forrån de 2 fifta dagarna och minft d. 30, då han var 8 grader. Endaft 4 dagar föll något regn. Vinden var N 4» dagar, NV i» V 2, SV 5, S 3b SO 4, O 7i, NO 3. Klart 14 dagar. Oflf. Väderleken blef nu mulen och regn- aktig med en efter medlet af månaden afta- gande värme. Froflnåtterna voro dock endaft 2, nemligen 8o 1801, £f an. Febr. Mart. nemligen mot den 18 och 23. Denna mor- gonen gick kölden til 2* gr. Minfla middags- värmen var + 1 2 d. 23 och den ftorfta -f- 15 d. 9. Regndagar voro 13. Vinden var N 2f, KV 3, V il, SV i2f, S 7, SO 2|, O if, NO f dag. Klart 7 dagar. Nov. Den mulna och regnaktiga väder- leken fortfor hela månaden igenom, och var- men minfkades ånnu mera. Thermometern var 10 mornar under o, och deribland lagd d. 29, då han vifade — 6h Om middagarna var han endaft den 29 under o, då han fåll til — 3, och fteg aldrig högre ån til + 9 d. 15. Forfta fnon vifade fig d. 20. Det blåftc N 2f, NV 2, V 1, SV 9 S 1 of, SO 3, O if, NOJ dag. Klart 6 dagar. Dec. Lika väderlek fom den foregående månaden med en efter hand tiltagande kold. Thermometern var 14 mornar under o och deribland lågft d. 28, då han (lod vid — I2§. Om middagen hånde detta blott 10 dagar, och under de ofriga 21 dagarna var han aldrig högre ån vid + 5 d. 11 och 12. Vinden var N 2f, NV 1, V i SV 7f, S 14, SO 3, 0 2, NO i dag. Klart 6 dagar. Under hela året har det blåfl N 60, NV 27, V 26, SV 85a> S 85, SO 3lh O a8i och NO 2 1| dagar. Klart 144 dagar. Åfkan har hörts 3 gångor, nemligen d. 1 3 Man middagstiden, d. 24 Junii e. m. och d. 29 Junii e. m. Utdrag i8oi> $an> Febr, Ma r t |1 Utdrag af Meteorologi/la Dagboken*, hällen i Umeå Stad» år i?9p$ al DANIEL ERIK NMZEN, Barometerns Stérjta och jl&i/ta Hågd i Evarje Månad, Jan» t f. och e. nu famt Lugnt, Kaftan klart» TåvåHer» g e* nu 26,0g N i Half-mulet» 27 e* nu 25,3^ SS V 2* Öfveralt mal. Sno* Febr, 8 £ nu §6,22 NV t* Öfveralt mul» Sno* 25 hela e. nu 2 5, 16 SSV 2 Klart, T6v* Sed. glefamoln* e Nonfken* Mart. 2 i e* nu 26,23 S 2 Öfveralt mul» 13 e» m» 25,22 V t Öfveralt mul» Ring ku Män. Am» 5 f» och Lugnt. Klart» e* nu 26,93 SSV I Öfveralt mul* 12 f» och Lugnt. Öfveralt mul* e. nu 25,13 Lugnt. Öfveralt mul» K> V. Å* HandU L Qi> a G Ma jt 8^ i$oi, gfan. Febr. Mart. Vinden. Maji i e. m. och NNO4 Klart, 2 e, m. famt NO 4 Glefa moln. Stund. Orcaner. 3 f. m, 26,04 NO 4 Öfveralt mulet. 22 f. ffi. 25,35 NNO4 Glefa moln. Jun. 18 e, m. NN Vi Klart, och 19 f. NV 1 Klart, och e. m. 25,98 N 1 Klart. 13 e. m. 25,23 SSV 2 Ofveralt mulet. Duggrågn. Jul* 6 f. m. 25,90 NV 1 Klart. : ! NO i Rågn med ålka från NV. Lugnt Rågn då och då. famt 27 f. m e 25,37 NO 1 Mycket Rågn. Aug. 10 e. m. 25,85 OSO 1 Glefa moln. 24 f. m, 25,13 S 2 Himm. nåft. kl. Förut mycket Rågn medStorm hela natten. Sept. 9 f. ib. 26,14 VNVi Klart. Froft. 29 e. m. 25,10 N 2 Ofveralt mulet. Mycket Rågn. Oct. 19 e. m. Lugnt. Öfveralt mulet 20 f. Lugnt. Öfveralt mulet och e. m. 26,14 N 1 Öfveralt mulet. 2 e. m. 25,29 NV 1 Öfveralt mulet Sno. Nov. 22 e. m. 25,91 N 1 Klart. 30 f m« 24,90 VNV2 Froft. Dr.c. 26 e. m. 26,22 N 1 Klart. 1 f. ra, 25,14 N 2 Öfveralt mulet* Mycken fnå. Bar$ igor, gfan. Febr. Matt. 83 Bwowetems Medelhfigd detta år = 2 5°,63 Storfla Skillnaden * * s= i ö ,33 Sammandrag af dageliga Thermometer* Obfervatiomrna : Jan. E-IO _ 6 Ö ,3<5 Jul I-IO '+ 1 i8 ö ,5& i [-20 _ 6, 13 H-20 4r 1 16,60 2] [-31 as. 8, 13 21-31 + 13,65 Febr, [-10 - - 15,60 Aug. 1*10 + 14,54 I t-20 . ---- 24*52 1 1-20 4- 14,55 2 [-28 7*7° Sept. 2I-?I + 12,49 Marn E-IO 5>44 t-IO + 9,64 I 1 .*20 3,6o I I-20 + 7,26 21 -31 6,27 oa> 2I-30 2,96 Apr„ -IO 0,2 1 I-IO + 3,75 I I -2Q 2,53 1 1-20 + 4,8* Maji 21 -30 21-31 0,17 -IO 2,80 Nov* t-IO 1 "T 4,3* ii -20 5^1 1 1-20 + 1,82 21 •31 6>97 21-30 + 1,27 Jun. -10 12,05 Dec„ I-IO 8,82 ti -20 12,42 1 1-20 9>27 21 -30 17*67 21-31 ti fil Hela Årets MedelhSgd se -f 2°, 135* §. ^ Thermo meterns MedeihSgd$r fot hvar Tionde dag: G 2 ffia* 84 i8oi 9 £fam Febr. Matt. Morgon. Middag. Afton, Jan. I- 1 o 5 »43 6 ,5 ■ 7 ,14 I I-20 1 0,27 * 5,79 6,32 21-3 I 7,9 8,07 rituY, I-IO r 7,55 M>45 I5.7 1 I t-20 — — 1 20,20 25,45 21-28 9>93 5>3* ■ 7,75. Mcirt, I-IO 7,64 ■ i,38 I 1-20 _ 0,72 ■ 0,71 3,38 2I-3I 9>35 2,34 7,12 Ajjr. I-IO 3»85 • + 3.94 0,72 I I-20 1 o,54 • + 5,26 1 + 1,8 2I-30 I + 2,37 1 + 9,°3 1 + 347 Maji I-IO i \ nr *>7 + 5,43 + 1,20 11-20 1 i + 9>94 + i,43 21-31 _. ; nr 4>57 \ IO >75 f 5,01 I-IO + 10,67 1 T 15,02 + 10,45 I I-20 1 10,31 4- 15,90 . ■ 1. 1 1 1,06 2I-30 + 17,29 + 19.85 T *5>98 JM, I-IO + 16,38 1 + 22,20 i + 16,90 1 1-20 + 14,70 + 19,20 15,91 Ang. 21-31 13,46 + I7,i3 1 1,28 I-IO 1 + 13,28 + 17,44 j 12,91 I I-2Ö + + 17,16 i + 13,12 21-3 I + 10,34 1 + 10,9 I-IO 1 + 0,00 + 13,65 1 + 8,t)0 Ii-20 + + 1 1,61 + 5.32 21-30 + 1,27 + 6,39 1 + 1,21 Uut. I-IO • + 3,12 + 5>°5 1 + 3,09 1 1 -20 -r 4, 2 5 + 5-99 T 4,19 21-31 1,16 + 2,13 I,6l Nov. I-IÖ + 4,25 + 4,7 5 + 3,93 1 1-20 + 1,64 + 2.88 + 0,95 21-30 1,2 2,11 0,67 Dec. \ i goi, £fan. Febr. MarU 85 Morgon. Middag. Afton. Dec. i-io — 9,88 — 7>87 — 8,39 1 1 -2 o — 8,38 — 9»oi — 10,46 21-31 — 12,15 — n, 11 — 10,71 £lela Arets Storfta kold var — 3 4°, 9 d. 16 Febr. f. m. Lugnt. Klart, v - Storfta Värme + 24 0 , 7 d. 7 Julii e. m. Lugnt. Himmelen nåftan klar. Dofvarmr. Solrök, med Afkmoln i NV. % 4. Väderleken och Luftens Bejkaffenhet, m, m» Januariits, Nyårsdagen var få blid med tovåder, at Thermometerns Medelhogd var of ver FryspunBen , ehuru den for ofrigt i hela må* nåden var under. Storfta Vårmen d. 3 0111 mor^ gonen gick ånda til + 6°, 5. Lugnt, halfmulet; och Storfta Kölden d. 30 om aftonen — 1 9 V** NO 4. Ganfka glefa moln, yrväder. I 3 dagar var Kölden 15 eller flere grader under Q$ och holl uti jämnare vid Hatet af månaden, Thermom. Medelhogd for månaden utgjorde ~— (5°, 8/» Lugne dagar voro 9. Snögade 9. Kl are 4. Mulne 27. Uppehålls 22, meråndels tils öfver medlet af månaden. Nederbörds 9. Trvåders 5v Norrjkjen d. 2 och 31 om aftonen. Dlmba 7 gånger. Töväder 2 dito. Vinden blåjle N och NNO 5 gånger, NO och GNO 5, O och OSO 3, SO och SSO 2, S och SS V 10, SV och VSV 5* V och VN V 2 famt NV och NN V 10. Flere Fallande Stjemor d. I e. m. ty dito båda fort*. G 3 farande g 6 xgoi, £fan. Febr. Mar t. farandet af den milda väderleken. Ring kring Månen fyntes d 9 15, 16 och 20. Ehuru ej mera an et quarters djup Sno var fallen til d. 25 dennes, ånda ifrån början af vinterrv var dock åkforet godt och åfven beqvåmligt til Skogskorilor. Sedermera foll dageligen nog Snö unde^ Yrväder til månadens fiut. Febrtjarius. Emot medlet och flutet af denna månad tiltog Nederbörden anfenligt, och emot flutet blef åfven mycken blida, famt rågnftdnkte d. 2 g. Vid denna tid upkommo Broft-Sjukdomar. Kölden ifrån början tils of- ver medlet, vari denna månad ovanligt ftrång, få at Thermom. Medelhogd d. 15 gick til — 30 ,53 ; dock var den Jlårft , åfven for hela året, d, 16 £ m. nemligen — 34 0 , 9. Klart, lugnt, ehuru flogen vetade från VNV. Baro- metern flod då på 25°,8l> Minft åter d. 26 e. m. eller + 2°,o. V 1, himmelen nåftan klar, tovåder. En dag var Thermom eterns Medium éfuer o, och 27 dagar under dmfammp. I 20 da^ar var den och deriitofver v. ider Fnjs^ ningsimnvfeno Medelhogden for månadt 1 utgjorde — I5°,94. Elåften var N 6 gånger, NO i, O 3 , SO 1 , S 3, SV 6, V 7 och NV 13. Yrväder d. 34. Norrjlijen d, 5 och 25, Senare gängen ^vickt och fLcktals vid den veflra hémifph-i en. Töade 7 gånger. Lugnt 8 dagar. Sno - och Hagel da? r-- it. Klar c 5. Mulne 23. tOfjppehålts 17. Nedet börds 11. Ring kring Manen d. 9, ii, 17, 18 och 00, Den 5 kl. 5 f. rm hördes i&oi, *fan. Febr. Mavu 87 hårdes et ftarkt Jorddån, likfom af jordbåf- ning, at hufen dåraf iråkades. Den 6, 9, 13 och 14 okades kölden frampå dagen emot kl. 7 £ m. Och d. 8 kl- I of f. m. fnogade vid 11 gr. köld. Den 10 fåll Sno till et qvar- ters djup och haglade derjåmte. Den 12 kl. 7 f. m. var kölden 14 gr. och Vinden VN V 2, men kl. 9 ändrades den til 26 grader NNO 4. Nu gålde 30 Lispund Wallho 4 R:daler och Ångesho 3 dito. Martius. I början och emot medlet af denna månad var ringa koid Ä få at Thermom, Medelhogd i 3 dagar var of v er Frysningspunéten ; desimellan, ehuru drågelig, holl den jämt uti, och Therm. Medium var dagar under o. Dagsmåjan vårkade 10 gånger, ifrån d. 4 til d. 12, federmera ågde kölden ofverhand, at fnon låg orubbad, och var godt åkfore. I 4 dagar var 15 eller flera graders- kåid. Storfta Fårmen + 5°,o var rf. n e. m. VNV 1, klart, tovåder; och Storfla kölden — ig\ I dagen för- ut om morgonen, lugnt, klart. Medium af Therm. for heta månaden utgjorde — 5 0 , 13. Lugne dagar voro 4. Eågnå.i. Sno- dagar $» Klar e 2. Mulne 29. Uppehålls 23. Nederbörds g, Dimba d. 9 om aftonen, Norrjkjm d, 4, 5, 23 och 27. Ring kring Månen d. it, 12, 13 och 17. Fäder Måne 2 gånger, d. 15 kl... $ e. m. långt inpå natten, och den 16 kh 9 e; ni, At Lappfkatan (Lanins infaufttts) hår ofver* vintrar; fåg jag i ivogen nkm Lappkåtorna G 4 , vid 88 i8°h S an * Mart, vid Degerfors d, 14 dennes, I denna vinter hade Xc rrgar ie uti Lyckfele Lappmark få oroat Rhmmagten, at Lapparne voro nod» fäkade dr.fva deras Rhenhjordar ned til Umeå Socken. Vinden N 4 gånger, NO IV O IQ, SO 1 5 S 6, SV 8, V 11 och NV 5-. --P^ilis. Dag må jon , vid obfervations^ fiumierna 27 gånger anteknad, ftraxt efter början tils åfver medlet af denna månad, vår* kade på fnön at marken blef bar, och fkyn* dade på Vårens fram k om ft, Endaft 4 af fherni. da petiga Medelhåg der voro mider Frys» punden, ogh de ofriga 26 åfver. En enda dag eller d, 2 f, m, gick kölden åfver 15 grader, nemligen — i6°,6~, klart, glelåmoin, fom ock var den Stérflq köld och kallade dag i måna* den, Håg fa V (finnen var en gång åfver 12 gra* der d, 24 e, m. + 13% JU NO i ? klart. Och Medelhogden for Månaden beräknades tii + 2°,43, Nederbörden af Sno var emot medlet, och med Råga ftraxt efter detfamma famt emot flutet af månaden. Snodcc ~r voro 3 S och Mågndagar 6. Åjkan fyntes liera gånger i SV, och Ragnbägen kl. 4 e. jri. d, 1 dennes. Diinbci upfreg ån\ 12 och ig om morgonen. Ring lihig Mim^n fynlig den 14, 13 och 16; famt Vådermåne kl. 9 e, fifnamde dag, Redan d, 5 framkom .Anobium pertinax i mycken* het. Nåflel-fjåi iLn dagen derpå. Lårkan ijong den %6. Kråkorne lyttadc i medlet, och flere (lags Sjofögiar i jlutet af månaden, 4 das- kar i8oi 9 *?an. Febr. Bart. 89 gar voro Lugne, 2 Ktare. 28 Mulne. 22 Up- pehålls - och 8 Neder bordsdagar. Blåjie N 7 gånger, NO 6, O 6, SO 2, S 7> SV t» V 8 och NV 4. Majus. Nederbörden med Sno föreföll 8 dagar, egenteligen innan medlet af denna må- nad. Hagel föll d. 14, 15 och 17; federmera voro 7 Rågndagar intil månadens flut, Dim- migt d. 14 och 23. Ring kring Månen d* 16. Ingen Lugn och Klar dag innom Månaden, fåledes Mulne 31. "Uppehålls dagar voro 18» och Nederbörds 13* Therm. Medelhög d gick geligen ofver o , och i 4 dagar var Therm* 12 filer flera grader ofver denfamma. Vårmen gick fiogft d. 20 e. m. til + 14% 7 Si, halfmulet; och d. 12 om aftonen var Storjla kölden — 4°,8 lugnt, klart, Tfatm* Medium får månaden blef + 4 0 , 93. Vinden var N 26 gånger, NO 1(5, 0 15, SO 4, S 3 9 SV 1 , V o och NV 3. 1 början af månaden rafade NNO och NO Ovanligt, fiundom med Orcaner. Den 6 rod- des ofver Umeåålf vid Fårjflållet, ehuru man derflådes dagen förut gick ofver ifen. Den 6 framkom Scarab, fimetarius, Sådesårlan d. 7. Stenfqvåttan och Klådran hördes d. 17, och Snåpporne d. 24. Vildgåfs och Svalor framme d. 26. I mannaminne har åifven någon Vår ej haft få litet vatten fom nu, få at et annars doldt Sandgrund uti åifven, emot Böle-ohren, var fynbart fom en Holme, och Robåcks Byamäns Laxgård vid Hamn flod aldeles torr, G 5 famc 90 i8oi, ^an. Febr. Mart. famt aila Backar uttorkade. Den 21 fkjeddc Såningen på åkern, och i Kryddgårdarna, ehuru marken fomligftådes ej aldeles var fri från kjålan. Elaka koppor upkommo nu uti Teegs och Stockfjons byar, igenom fmitta af en refandes barn, och härjade med flor for- odelfe hela året ofver uti denna Forfamling. Många barn räddades vål medelft ympning af Ortens Läkare, men oaktadt denna lyckliga efterfyn och ikjedde Kungörelfe om Farfotens Cur och Skotfel, fåftade Allmogen lig fatt vid det falfka begrepet om et abfolut ode. Junius. Vinden i denna månad blåfte N 8 gånger, NO 2, O 4, SO 9, S 17, SV 5, V 10 och NV 7. Den VNV Vinden medförde åfven Orcaner d. g och 10. På 4 dagar hör- des nu ÅJkan: d. 24 ifrån S och O, den 26 från V och ftarkaft d. 28 och 29 ifrån S och OSO. Hon kom då kl. 10 1 e. m. med eé fvartblått moln, fom, utom en hvit rand ne danfore, aldeles förmörkade horizonten , och uphorde kl. i| f, m. andra dagen; hvarefter hon om middagen några gånger hördes. Den 4 ankom Forfta Fartyget til Staden ifrån Stock- holm, då hafvet var fritt från is. Rågnbågm fyntcs d. 5 kl. 5 e. m. Haglade f. och e. m. den 10. Frofl om natten den 12. Fullkomlig Sommar- vårme var i hela månaden. Den 30, fom var varmafle dagen, och hvars Medium får dagen håll + 20°,53, vilade Tlierm kl. 3 c t m, i fkuggan + 23 ,0 och emot Solen + Samma i8oi, sfan. Febr. Mari. 9 1 Samma hogd af Värme, fom var fiorfi i må- naden, inträffade d. 25 kl. 2 e. m. lugnt, ganfka glefa moln. Svalaft d. 11 f. in. + 7°,oVNV2, öfveralt mulet, hvarefter emot middagen kom en rågnfkur. Therm. Medelhogd i månaden blef + I4 9 ,05; och alla dagar of v er G, famt 28 da- gar 12 eller flera grader öfver denfamma. Klare dagar voro 4. Lugnt 1. Rägndagar 15. Mulne 26. Uppehålls 15. Nederbörds 15 emot och efter medlet tils flutet af månaden. Julius. Värmen var i denna månad an- fenlig, och, utom den lifta, gick den alla da- gar 12 och flera grader ofver Frysningspunéfcen. Den varmafte dagen på hela året var den 7, hvars Medium utgjorde + 20°,7o. Samma dag e. m. var Årets Storfla Värme -f- 24°,7 lugnt, ganfka glefa moln , Solrök med Åfkmoln i NV, Therm ometern flod lågajl d. 29, nemligen + 8°,4 lugnt, halfmulet. Therm. Medelhogd for månaden uträknades til + i<5% 27. Under 4 dagar låt Åflian 6 gånger hora fig: Den 1 bullrade hon hårdt om natten, ehuru himmelen endaft var halfmulen och flutade med et ilarkt hållrågn kl. 4 f. m. dagen derpå. Sedermera låt hon hora fig några gånger emot middagen. Uti Jårftråfk By i Lyckfele Lappro. Forfamling föll hagel i ovanlig myckenhet, och en mil IMO upom Degerfors Kyrka, til florlek af ågg och moufquetkulor, fom fkadade tråden. Vi- dare gick Åfkan d. 10 hela dagen och kom ifrån SO, åfvenfom den 15; men d. 26 ifrån NV, 9 2 igoi, $an. Febr. Mar t. NV. Dimba var 7 gånger. 5Wraé d. 7 och g. Orcaner med NO vind d. 28- Af den ringa Nederbörden fom föreföll endaft 10 dygn i denna månad, blef emot medlet torrka, at kornet på många ftållen ftadnade i växten, eller fom hår fåges, fkj enade ut af. Rågen var dock hårlig, Hafran frodig och Gråsvåxten omnig. Vid denna tiden blef Skarlakansfebern gångbar, fom dödade flera barn efter en total fvuilnad af vanvårdad fkotfel. Lugnt var al- lén aft 1 dag. Aldeks klan dagar 8- Mulne 23. Uppehålls 21. Rågndagar 10. Det btåfte Nu gånger, NO ig, O 3 , SO 3 , S 6, SV 2, V 8 och NV 6. Augusttjs. Under hela månaden var in- gen klar och helt lugn dag, utan Vinden blåfte N g gånger, NO 6 S O 4, SO 9, S 17, SV I, V 5 och NV 5. Rågndagar voro ifj, egen- teligen fore och uraxt efter medlet af måna- den, ochlJppehållfdag0r 1,5, Hobergningen led nu mycket af det omniga rågnet, fom Höet måfle långe ligga på vtag, och hoflåtten for många ej kom at lkje forr ån d. 21 och fe- nare. Imedlertid ågde den fådda vinterrågen vacker gronfka och var jämt upkommen. Det affkjenade kornet fkars i medlet, och reften, fom var val moget och godt, efter den 25 i denna månad. ÅJkan hördes middagstiden d. 3 uti NV, och det for fina gången i år. Ganfka god Sommarvärme tycktes vara hela månaden igenom, fom Tiurm. var alla dagar 12 eltcr flera grader J$0X, £fan. Febr. Matt 93 grader ofver o; famt des Medelhogd i månaden + I3°>86. Dock infunno fig tre froftnåtter den 25, 26 och 28- Stårjla 1/ armen + 19% 7 var e. m. d. 13, ONO 2, ofveralt mulet, med litet rågn ftraxt derpå. Min/la Vårmen +2°, 3 den 28 om morgonen, NV i, ganfka glefa moln och froft om natten. Norrjhjcn fynt.es cn gång d. 14 om aftonen. En vacker Regn- båge flod i NNO ofver hela horizcnten d. 24 e. m. Dimba var 4 gånger. September. Straxt i början och efter medlet intil månadens fiut var mycken våta och Nederbörd. Forfla Snon foll å. 24 i tam- melig myckenhet, men förgick inan middagen dagen derpå. Väderleken nåmde dag var mycket omfkiftelig: En hifkelig NNO florm, fom började dagen förut veftligt och nu holl träget uti med rågn, hagei och fno omfom, nedflog fåden, fom ånnu flod på rot. Vader- Solar, bågge dagarne förut, tycktes bebåda detta våldfamma våderfkifte. Frofinatter in- funno fig mera ovanligt denna tiden: den 14 och 22 fyntes marken om morgonen af Natt- froflen vara aldeles hvit, och den 27 likfom glaferad. Åfven inföll froft d. 9, 10, 23, 25 och 26". Vårmen aftog mårkeligen efter med- let och framåt, ehuru Therm. Medelhogd alla dagar var ofver Fryspun&en, ock 16 dagar någon ftund til 12 eller flera grader ofver den« famma. Storfla Vårmen den 11 e. m. gick til dt 1 6°, 9 NO 1 klart. Och Stårjla Kölden —2° ',7 var 94 *8oi, sfan. Febr. Matt. var två gånger: den 26 f. in. lugnt, klart* mycket glefa moln, froft; och d. 27 e. m. N 3 ofveralt mulet , rågn fent om aftonen* Den 17 var aldeles fljernklart. Medelhogden afTherm. for heta månaden utgjorde + 6°, 6" 2. Vinden va* N 15 gånger, NO 7, O 3, SO i> S 5, SV 2, V ii och NV 12. Norrfnjen vid midnatten d. 8 v ^r vidftråckt och af många fkiftningar. Den Sno, fom nu fallet, töade borrt tvånne gånger. Rägnbågen fyntes den 5 f. och e nu Dimba upfleg 4 gånger. Lugnt i 4 dagar. Hägnade 12. Sno- och Hageldagar 3. Klare 3. Mutne 27. Uppehålls 1 8 och Nederbörds 12. Tranorne flyttade foderut d. 4, och Svalorne hade vid famma tid forfvunnet. Kråkor fam- lade lig i otalig myckenhet på kornåkrarna, och fkattade Sådesfkylarna famt lagade fig til flyttnings. Årsväxten, utom Hafran, 0 ) kom åndteligen ofkadad och trofkningstorr uti la- dorna. October. Den 1 dennes kom emot all formodan et få betydande Snöfall , at des like ofver fjutton år ej inträffat. Om natten för- ut kom rågn och fnoglopp; men ifrån kl. 7 i f. m. och hela dagen igenom foll en få an- fenlig myckenhet Sno med NNO vind, at den hoptrasflade och i grund nedflog Hafran , fom ånnu var oflagen, famt upblotte och fkadade all den Såd, fom var ute på fkylarna famt dc På Herregårdan hade Hafran ifrån en rot fram- bragt 66 Stånd, med 104 korn på de ftörre. Igor, £fan. Febr. Mart. .95 de i kryddgårdarne ännu qvarflående växter. Detta Snöfall fortfor ock, ehuru med mindre häftighet dagen derpå ; men förgick flraxt der- efter, at marken blef bar. Nederbörden va- rade federmera med rågn i omnighet tils med- let af månaden, hvarefter blef et nåfian be- händigt Uppehållsväder; med isfrysnings vä- derlek , at bäckar , fmå infjoar och myror blefvo tilfrusne* Froflnåtter infollo d. g, 17, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 29 och g o. Snon, fom i denna månad var fallen, uptinade fnart, och blef fåledes intet åkfore; men i Torneå hade ålfvarne emot flutet af månaden lagt fig., at de kunde öfverkoras, och var der tillika et godt flådföre på vågarna. Kélden var an- nars ringa i denna månad, och egenteligen efter medlet. Hogft gick kölden til — 6°, o d e 23 f. m. lugnt, klart, froft. Och var Therm. Medium endaft 5 dagar under Fryspuncten, famt 26 dagar éfver denfamma. Värmen åter hann hogft til + 9°, o d. 10 e. m. OSO 1. ofveralt mulet. For hela Månaden befieg Tlierm. Medel- hågd fig til + 2°, 80. Ingen klar eller lugn dag var i denna månad. Hägnade i 13 dagar. Snégade 7. Mulet alla dagar. Uppehålls 13, Nederbörds 18» Norrjhjén d. 29. Dimba d. 22 och 31. Töade 5 gånger. Vädermåne d. 20 kl. 11 e. m. Fallande ftjernor den 22 e. m. Hundradetals med Kråkor ? hitkomne från de norra Socknarne, fortfatte fin flyttning, och få voro fynlige vid månadens flut. Vinden blåfle 9 6 i8oi> zfan. Febr. Marti blåfte N 16 gånger, NO 8, O 6, SO 3, S 12, SV 5* V 12 och NV 3. November. Denna månad var ovanligt blid, och nåftan ingen köld ånda igenom, få at Tlierm. Meddhogd var 25 dagar tprér Frys- ningspun&en ; 4 wwtfgr denfamma, och d. 11 hvarken köld eller vårme. Kölden gick hégfl til — 4%o den 22 e. m. N. 1 klart, fallande ftjernoi* och fljernhhnmelen dunkel, hvilket tros båda vårme och ändring til fydliga Vin* dar. Hogfla Värmen + 6°, 7 inföll 2 gånger d. 7 e. m. SS V 4 glefa moln > och d. 1 5 Si ofver mulet. For helas Månaden utgjorde Thertft. Medium + 2% 47- Vinden, vid Öbfervation-s flunderna, var N 7 gånger, NO 3, O 3, SO 6, S 20, SV 4, V 4 och NV 7. JMorr/kjen d. 26. i&g- j&HtiEg; Månen d. 21 kl. 4 £ m. kring £fu- piter d. 27, och Våderfol den f8 kl. 11. f. m. Dimbigt 12 gånger, i början och emot flutet af Månaden. Töväder 6 gånger- Helt lugnt i 2 dagar. Klart i. Rågndagar 16. Sno- och HageidagarS- Mulne ig. Uppehålls 10. Neder- börds 20. Ömnigaft af rågn i förra hälften af månaden, och nåftan ftåndigt mera Uppehålls- väder med froftnåtter i den fenare. Ånda tiL d. 22 var marken bar, hvarpå Sno föll* fom blef liggande. Inan fom froften infann fig i medlet af månaden, var jorden af det émniga rågnet upblött, och vågarne fåledes djupa. Den 19 belades Umeåålf vid Staden ined is; men ej få ftarkt at man kunde gå der- i8oi, sfan. Febr. Mart* g^ derofver. Tafleåfjon var ock då måftadek tilfrufen. Den 21 upbrot ålf-ifen, at endaft några flora isftycken voro qvar emot Bole- landet; men d. 23 kunde man gå ofver älfven nedom Krono-Magazinet, och ek 26 midt fot Kyrkan, ehuru fårjan roddes upom Staden vid Lånets Lazaret, Under de fifia dagarne i månaden var en åfvermåttan fvär halka med vatten ofvan på i farna* fom dock fnart blef drågelig af nattfroften. Den 6 hemkommo från Stockholm de Ma Fartygen , fom an- krade invid Staden, och et utifrån kommande hann åndteligen d, 30 inkomma uti Småholms- fundet. Emot månadens flut upkommo all- månt Flufs-attaquer uti hals* anfikte öch i fynnerhet ögon; formodeligen af den fuktiga kylan af rågn och dimba. December. Vinden btafié i denna månad N 11 gånger, NO t, O 2, SO o, S 2, SV 5, V 25 och NV 13- Trvdder inföll vid O vind d. 13, med V d. 15 och NNV d, 17, Dimbigt d. iö- Töväder $ gånger, Nortjkjen d, 25 och 28* Fallande fijemor d. 2, 6 och 30, V ådermåne d. 10 kl. g e m, och den 16 £ m. Ring kring Månen d. 2, 6, 81 1 1* 12, 14, 20 och 31. kring £fupiter d, 22 och 25. Godt flådfore blef åndteligen d, I efter Snon, fom om natten foll, hvilket for* båttrades d. 3, dä ock ålfven vid vanliga fårj- flållet var få tilfrufen, at man kunde kora derofver. Vid Jultiden var Veflra Quarken upfyld med drifis , och ej fä lagd # at man K. V. A. HandU 1 Qv« H kunde 98 kSor, £fan. Febr. Matt. kunde gå ofver til Holmon. Vattnet i hafvet var nu få o vanligen utfallet, at ftråndernc voro torre och de flållen, der Rysfjor voro utlagde, fådana at ingen fifk kunde århållas. Uppehållsdagar voro 21 i denna månad. Neder- börds 10. Snogade g dagar. Rågnade 2. Maine 23. Klart 8- Lugnt 1. Den 9 och 22 var Therm. Medelhégd ofver o, och fåledes 29 dagar under denfamma. 13 dagar fleg Therm. 15 eller flera grader under Fryspunkten. Storjla Vårmen + 4°,o var d. 22 e. m. NV 1. himmelen nåilan helt mulen. Storjla kölden — 2 1 °, 4 d. 1 8 f. m. VN V I klart. Medium for månaden utgjorde — 9°, 69. Under Hela Året blåfle Vinden N och NNO 125 gånger, NO och ONO 74, O och OSO 72, SO och SSO 41, S och SSV 108, SV och VSV45, Voch VNV 103 famtNVochNNV88. Uppehållsväder varit, med Lugnt 365 gånger, N 89, NO 57, O 51, SO 35, S 93, SV 36, V 88 och NV 70. Nederbörd, med Lugnt 84, N 36, NO 17, O 10, SO 6, S 1.7, SV 8, V 15 och NV 18. Trvdder, med.N 1, NO 5, O 2, SV 3, V 1 och NV 1. ÅJkan hord med Lugnt i, O 2, SO 2, S 1, SV i, V 2 och NV 4. Ncrrfkjcn med Lugnt 8, N 2, O 1, Si och NV 2. Dimba med Lugnt 31, N 2, NO 1, O 1, S 3, SV 1, V 1 och NV 2. Töade med Lugnt 24, N 5, NO 1, O 6", SO 3, S 8, SV 4, V 5 och NV 6. Helt Lugna dagar hafva varit 31. Rågndagar 99. Sno - och Hageldagar&l* Klare 3 7 . ifeTft/w* 328. Uppehålls 215. Nederbörds 1 50. Trvdder s 9. Dagar på hvilka Åftflw hörts 10. Pä iSoi 7 £fan. Febr. Mart. 9§ På hvilka Thermometerns Medelhogd varit ofver Fryspuncten 237. Dito under denfamma 127. Dagar på hvilka Thermometern åtminftone några timmar varit 12 eller flera grader ofver Frys- punkten 1 10. Dito varit 15 eller flera grader under denfamma 41. Medium af Årets Stor fa Värme, eller Thermometerns Hogda Stånd ofver Fryspuncten + 12,05. Dito Storjla kold, eller Therm. Lågfta Stånd under Frysningspunclen — 9 0 , 25. Therm. Medelhögd for Hela Året ;+ 2*, 1 5. Dito Vintertiden — Q/,44; Våren + 4^,72; Sommaren + 1 3°,83- Och Höften L + o% 70. Sciurus Plantani, en foga kand Ikorn,] befkrifven af SVEN INGEMAR LJUNGH. Ermedan den korta befkrifning Herr Pen- nant i fin Hiftory of Quadrupeds p. 416 gifvit på fin Plantane Sqiurrel, den han gör till en varietet af Sciurus Palmarum , med til- lagg, at den år et egit fpecies, år mycket otillråckelig och ingen figur hittils gifves på denna vackra Ikorn, få hoppas jag at Kongl. Vetenfkaps Academien med välbehag anfer, at jag meddelar deruppå en fullfiåndigare Beflmf- ning och accurat ritning, hvilken Hr Proften |H 2 Joh. ioo igoi 9 $an. Febr. Mar t Joh, Brändes tagit af et den 5 Mars 1784 vid Batavia å Java dådadt djur och uppå be- gäran benågit mig har lemnat, Denna Ikorn, fom allment finnes på Java OchPrintson, kallas af Malajerne Eadjing och af Xnvånarne i Batavia Surikatje, cch år myc- ket lik vår allmenna Ikorn, Sciurus vulgaris. Kroppens långd år 7 tum, och fvantfens åfven 7 tum, Hufvudet litet, nofen hvit jned långa fvarta murrhår, Tånderne fkarpa. Ögonen fvarta med hvit ring omkring, Gro- jien fmå, utftående, gleshårige. Halfen, ryg- gen, låren och fidorna utanpå gulgrå, desic med en gul linia, fom {bräcker fig långs efter bvardera fidan ifrån frambenen till bakbenen. Svanfen gulgrå, jämntjock, platt fom på våra Ikornar? men icke få långhårig, med ofver 30 fvarta tvärränder, Hela djuret under hvit- aktigt, på nofen, halfen , buken, benen, Har på hvar fot endaft 4 tåer, hvaraf de två mid- lerfla åro långft, famtelige förfedde med fkar. pa klor, och hvita. Fotfålorne kåttfårgade. Håller fig mycket på Cocos - och Tama- yind-tråden, Cocos mucifera och Tamarindus indica, famt hoppar ifrån det ena trädet i det andra, och klättrar på de torra bladen af Paradis -trädet. Mufa paradifiaca, med fiort buller. Vid hoppandet iorer han väl fvantfen något krokd upåt, men under det han fprin- gcr ån mera rått up bogd. År mycket rådd och folkfkygg, få at han genaft flyr eller göm- mer igor, gfan. Febr. Mavt. 101 mer fig vid åfynen af mennifkor. Cocos- trädets blad-flammar åro på upfidan urholka- de eller renlade, måfl nårmaft foten: i desfe år det fom Ikornen i fednare fallet undan- doljer fig, liggande platt nedtryckt, få att man nedifrån marken icke kan fe honom» Efter en god flund tittar han val ner, att fc om han ånnu blir folk varfe, i h vilket fall haii åter ligger långre flilla , men fer han icke till någon , begifver han fig åter up at fprin- ga omkring. Mången gång får fkytten flå halfva timman dodflilla 3 och vånta at han ikall krypa up, innan han kan fkjuta på ho» nom. Hans late år fmackande, likt våra Ikor- nars. Gjor fitt bo i höga lummiga tråd, ja ock i fjelfva Cocos-trådet. Huru många e tin- gar den hvarje gång bår år obekant. Åter Pifang, Bananas, eller Paradis- trådcts frugt, fom på Canarie-Öarne , dår det vid åbråddar- ne åfven våxer, kallas Plantano, hvarafPEN- nant gifvit denna Ikorn fitt namn; Jambo- notter, Eugenia Jambos; Cocos Not -kärnar m. m. , och tamd åfven brod. Ung fångad kan han tämjas, bunden fom Markattor, eller hållen i bur, fom man gor med vån Defs kott åtes. Som ofvan fagdt år, kallas han af Indianerne Surikatje, det vill fåga, lilla Palm- vins-katten , emedan han måfl: lefver och up- pehåller fig på Cocos-tråden , famt tycker myc- ket om Cocos-trådets faft eller lag, hvaraf en fort Palmvin tilredes, fom kallas Sury, och hvilken 1 62 i$oi, zfan. Febr. Man. h vilken faft tappas af Cocos-trådet, nåfian på famma fått, fom Bjorklag håmtas hos ofs, fe Rhedes Hortus Malabar: af Hills Edition L p. 5. dår ock Tab. 4. f. 5. en Cocos-not fin- nes afritad med et hol uppå, utan at i be- Ikrifningen finnes omrordt, huru det tillkom- mit *). Vift år at Plantain - Ikornen gor få- dana i halfmogna Cocos- nötter, uppå h vilka han efter hand bitandes gnager fig hol, trinda och nåfian få flora, fom et § Rrdlrs fly eke, for at få fmaka på det fota vattnet och kott- aktiga innanmåtet, fom noten innehåller. No- ten blir genom detta hol fordårfvad, vifsnar och faller af. På mogna Cocos-notter forgri- per Surikatten fig icke emedan dels åro fka- len å dem alt for hårda , och dels innanmåtet af noten nog faftloft och trådagtigt. Under det han arbetar på holet å noten, år han minft låttfkråmd, varandes mycket envis at fullborda det, fedan han börjat. Pennant fåger åfven 1. c. p. 415 at Sci- urus palmarum af Indianerne kallas Suricatje af famma orfak, fom ock år troligt af defs likhet med Sciurus plantani och efterfom den åfven håller till godo Cocos-faft fom denne, men *) Åfvenfå i Buc'hoz's Hifi. univerf. du Regne vegetale Tom. I. dec. 1. pL VI. figg. C. D. och Rumpfii andra planche, lamt JonstOni hifi:. nat. de arboribus 8c plantis tab. 46. Ta- bernaemontani Kråuter-Buch p. 1332, 4 figuren. i8oi, £?an. Febr. Mar t. 103 men om Pe n nan t s anförande i ofvannåmde bok p. 337 at Holländarn e på Java kalla hans Fyratåade Visfla, Klappermufen , Viverra te* trada&yla, GmeL fyfl. Linn. I. p. 85, Sura* katje, håller rigtigt prof, tvifias ganfka myc-» ket, ehuru Buffon åfven kallar den Suri- kate, Ouvres compl. 8:ve Edit. 6. p. 92. SuppL 5. p. 283; emedan den njuter hel annan föda ån Sury, nemligen kott, mofs, och kacker- läckor, Blattae, och helt annat flags dryck „ ån det vålfmakande Palvins-åmnes eller Cocos- lagen, nemligen defs egen fiinkande urin, om man fkall kunna tro, at den af naturens drift verkeligen gor få, och ej, i brifl: af vatten 9 faft bunden med kedja i Kungs Trägården i Paris, blifvit nodtvungen därtill. Uti fyitematifka upftållningen lårer denna Ikorn tillråckeligen fkiljas från Gmelins 29* bekanta Ikornarter med följande kännemärken, Sciurus Plantani: fupra grifeus, fubtus al=* bus, flria utrinque laterali flavicante, cauda longitudine corporis nigro - annulata, pedibii€ tetrada&ylis. Tab. I, vifar den i naturlig florlek. f FÖRTECKNING På ds Ron fom dro införde i detta Qyartals Handlingar. n " Fas ' l. Jtxon om Tj dr v att em nytta och bruk i Ve- nerijka fjnkan; af Erik Acharius. i s. Af handling om Analytifka ferier; af Jons Svanberg. - - - 30 3. Bihang till Afhandlingen om Gula Kinan i förra arets Qyavtaler; af J. P. "Westring. 49 4. Tabell- Var ket s tillf and ifrån 1772 till .1795. j:de Afh. Om de Lefvandes förhållande Ull hvar andra och till de Döda, i alla Åldrar, famt den fannolika for den återfående Lifs- tiden; af Henrik Nicander. - - - 56 5. Utdrag af Meteor ologifka Dagboken, hållen vid Upfala Obfervatorium år i$oo; af D. Holmquist. - - - - 73 6. Utdrag af Meteorologi/ka Dagboken, hållen i Umeå Stad, år 1799; af Daniel Erik NiEZCN. - - - - 81 7. Sciurns Plant ani, en foga känd Ikorn; be- Jkrifven af Sven Ingemar Ljungh. - - 99 Kongl. Vetenskaps ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, ITör Månade rn é april, MAym, JUfflUS, ÅR 1 8 0 1. P R Jh j SES* Herr GUDMUND J. ADLERBETH, CanceUie-Råd och Commendor af KongL Nordflj* Orden» En af de. J8 i Svenfka AcadeHiiea* Fortfdttning af * B er ht elfen om den genom en Rågéttpw* ning med en Gttmfe, upkomnä affodms fortplantning „ famt de hot denfamma> dår under Jig företeende förändringar* Då jag fednafthade den åfäft ät til Kongl Academien inlemna dc anmärkningar, jag K. V. A. MandL q. It. H ÖJU io6 iSoi 9 Apr. Maji. *?un. om desfa djurens bushållning och lefnadsfatt til famma tid kunnat gora, cgde jag af Rågeten* egen afféda endaft et par hanne och hona. Af de 4 Rågeten tilforene eller til denna tiden framfodt, omkom den forfta, fom var en bo- rra, efter fex veckors lefnad, af en vådelig håndelfe; och den andra eller Bocken flagta- des, på det man måtte kunna utråna om fma- ken af kottet (kulle roja något ovanligt eller forråda något af foråldrarnes (kilda flågter. (*) Under lika vård och fkotfel, fom Rågeten de förra åren njutit, framkom hon å vanlig årstid (d. 8 Maji 1794) efter fin hit intil oftordt folgde ordning med en getkilling, få vida hon året förut framfodt en Bock. Den- na var til fårg och kroppsbetåckning, famt liflighet, aldeles lik hennes förra Getkillingar. Gumfen vårdade denna med famma ömhet fom all fin förra affoda med Rågeten ; men när- mare hoflen hemkom han en afton, utan all kånd orfak, med möda framflåpande bakre delen af kroppen, hvilkenvid närmare under- fokning befanns aldeles förlamad. Följande morgon drefs Rågeten med fin affoda til de- ras vanliga bete; hon (kildes nödigt ifrån fin make, och anförde nu enfam den hjord, hvars vård och forfvar hon tilförene altid fråmft uti fpetfen delat med Gumfen. Denne åter kun- de (*) Se Rongl. Acad» Handl. fur Sr 1794 pag. %■% •«h fogande. i8oi, Affi Maji. gfun. lof de, oaktad all använd moda, cj råddas, utan dog innom 4:de dygnet af denna fjukdonu Angelägen om ytterligare affoda efter Rågeten, onfkade jag val hennes parning, hvilken mefån- dels inföll denna årstiden; men ville nu ej fom förra gången, tvinga hennes val af han- ne, utan holl henne om nätterna tilfammanS med Fåren,, bland h vilka jag då egde flerc goda Spring-gumfar af Spanfk ra$e. I början holl hon fig ändock efter fin förra vana af- fides eller fkild ifrån Fåren åfver dagarne; men korrt derpå blef hon få familiariferad med dem, at hon federmera ej utan våld kun- de fkiljas från deras hjord. Sedan jag til vin- tern beredt rum for hennes affoda i flallet med hällarna, låt jag henne efter fin bojelfe följa Fåren til Fårhufet, derifrån hon dock, for at bibehålla få mycket fåkrare fin trefnad, et par gånger om dagen utflåpptes, til at få fig frilka- rc luft, och at vederqvicka fig med föda af fårfka qviflar ifrån den nära intil befinteliga Ikogen. Hår trifdes hon gänfka våJU och utan at hos henne någon ftorre välvilja kunde for- märkas for den ene kn> den andre af Gum- farne , frambar hon de förfta dagarna af Maji månad 1795 cn Bock-killing til färg och ut- feende lik hennes förra killingar af detta kon, dock mycket klenare och fvagare. Den til- tog icke deflo mindre och växte ofver fom* maren til famma ftorlek med hennes ofriga afkomlingar. Våren och under hela förarna- H 2 ren ten igoi, Apr. MajL £fun. ren njöt hon med fin unge enahanda bete med Fåren å Trådes-åkern , utan at ringade tecken hos henne forfpordes til hug for någon affon- dring ifrån dem, eller at flöja ofver hogderna i fådesåkern. Såfom förra vintern, blef hon åfven den följande hållen med Fåren i Får- hufet och framfödde om våren 1796 på fin vanliga tid, men emot fin förut folgde ord- ning en Bock-killing, hvilken likvål var få klen och fvag, at den ej ofverlefde andra dygnet; for ofrigit af famma hvita fårg med hennes förra Bock-killingar. At åfven under- foka belkaffenheten af hennes mjölk, fom den- na fommar af ingen unge utfogs, ville jag lå- ta mjölka henne; men oaktadt jag hårtil an- vände de befkedligafle och forfarnafte dejor, få kunde hon ej bringas til minda mllhet eller faktmodighet under denna förrättning, utan vi- fade fig i hogfta måtta obåndig och vill , lamt begynte derpå fky och fatta farhåga formen- nifkor. Jag blef fåledes tvungen efter några forfok, at låta anftå med hennes mjölkning. Utaf det lilla forråd jag likvål fick af mjölk, kunde jag ej annat damma ån at den i det nårmafte liknade den mjölk vi håmta af våra vanliga Getter. Torde hånda om Rådjuren ifrån ungdomen fkulle vånjas at lemna denna afkaftning, at den kunde ej allenaft til lika myckenhet af dem vinnas; utan ock til fam- rna nytta och bruk anvåndas, fom af dehem- tamda Getterna. Denne fommar tiltog hon i fyU iSot s Jpr. Maju gfttn* i©| fyllighet, mifle tidigt raggen och röjde en uU mårkt trefnad. Vintern tilbragte hon åter i Fårhufet; hvarpå hon blef idrågtig, och un* der det hon den 4 Maji 1797 framfödde en dod Bock-killing, Ä6t hon fit lif med häftiga convulfioncr. Hon lefde fåledes hos mig vid pafs i 12 år; om man antager henne varit a. år gammal då jag fick henne, (fom år gan- fka troligt, få vida hon vid upkopet af Coop- vaerdie Capitainen Claesfon midfommars ti- den 1784 uti Cagliari, allaredan var fullvåxt; ) få finner man, at hvarken et fvårare luftftrek, eller hennes parning med et fremmande flå^-J te, fårdeles forkorrtat hennes lifslångd ? n vilken for Rådjuren i deras fria Qch naturliga tilflånd foregifves ej ofverfliga ^et i$:de året For» modeligen år det af mifstag och fel vid deras fkotfel, fcm man utgifvit,det Rådjuren, ehu- ru öe fom unga ganfka lått låta tårna fig,dock i detta tama tiiftåndet ej kunna lefva långe? CO öm man ic ke til åfventyrs ville foreftålla fig, at vår fri (käre fömmarluft hår i 'norden mycket bidragit til denna tåmda Rågetens län- gre lifstid. Vid Rågetens dod egde jag af hennes egna afkomlingar a;ne fulivåxta par: nemligen Get- terna fallna åren 1792 och 1794, famt Boc« Ivarne 1793 och 1795; h vilkas fortplantning (*) Se J. A, E. Gotees Eiiropaeifke Fauns IU Band' iio i Sot, Apr. Maj i. gfun. jag forefattc mig at följa med all möjlig up- mårkfamhet : ty afveln med finfka Tackan van- flågtades allaredan i den mån, at den ej kun- de fkiljas ifrån fåren. Såfom jag redan uti förra beråttelfen an- märkte, framfödde den åldre af Rågetens Getter i flutet af Maji månad 1793 en Bock-kiiling, efter parning med Rågetens 1791 fådde Bock. Denne gamla Bock blef om fommaren 1793 flagtad, och hon fick fig til vintern make af Rågetens denna vår fådde Bock-killing; den 28 Maji 1794 framkom denna Get med en kil Ung, lika fom modren af fit eget kon. Des- fa killiagar egde ej den inbördes likhet, fom deras förra året frambragte Bock-ki] lingar. Rå- getens liknade aldeles hennes förra Get-killin- gar; men dennes var endaft ifrån nacken och éfre delen af kroppen eller ryggen brun, då hufvud, fötter, buk och fvans, voro ljufa el- ler inart fagdt fnohvita. Rågeten qvarblef hos Fåren; men den ofriga hjorden underhölls éfver vintern hos håftarne i ftallet, och beftod af 2:ne år 1793 af Rågeten och hennes åldre Get födde Bockar, famt 3 Getter, nemligen Rågetens åldre Get och de 2:ne detta år fram- bragta Get-killingarna. Endaft den åldfta Ge- ten af desfa blef detta år drågtig, och fram- kom (den 1 Junii 1795) åfven fom förra å- ret med en Get, och afbrot fåledts den ord- ning hennes Moder til famma tid utan minfta mbbaing fölgt med könens omväxling af fin af- igox 9 Apr. Maj i. £fun. m affMa. Denna fkildes ifrån den fjolåriga ty- deligen därigenom at bakre delen af ryggen på denna ej var brun fom på henna , utan grå, nårraaft liknande den fårg almogens Get- ter vanligen hafva, då likvål på hela oen in- gen Get-afvel finnes, fom kunnat mifstånkas for någon beblandelfe vid dennas alftring; hal- fen och frambogarne hade dock något qvat af Rådjurets råflbruna teckning. Så mycken afvikelfe ifrån Rågeten ej al- lenaft til fårgen, utan ock i den ordning hon fålgdt vid Könens fortplantning; gjorde at jag på alt möjligt fått ville förekomma defias um- gänge med Fåren; låt derfore tidigt qm vå- ren fora dem på en betesmark fom jag for dem låtit inftånga på en udde af oen, hvarifrån de dock, for at ej blifva villa, til nåtterne hem- kördes. Härigenom vann jag, at defla i mun- terhet och liilighet vida ofvertråffade Fåren och fjelfva Rågeten * fom af Fårens beftåndi- ga umgånge åfven vant fig til deras fromhet och fediga lynne. Denna genom detta årets killingar, nemligen Rågetens Bock och den ef- ter defs Get fallna Get, nu ånda til 7 nycken forokta hjord, holl jag fom förra åren i fial- let. Vid början af Maji månad då de utflåpp- tes til fin betesmark , funnos de 3 åldfla Get- terna drågtiga, och den 4:de eller yngfla var ledig. Den 27 Maji 1796 framkom Rågetens åldre Get med en Bock; den yngre, fom nu var forftfodinge , 8 dagar fednare, likaledes med nä igöi, Apr* MajL $un< med en Bock; och den åldre Getens 1794 födde Get, den 23 Junii med en Get-killing. Hos denna Getvkilling var den mörkbruna fårgen ofver ryggen , fom betecknar denna raqe få ljus och utfpådd, at knappad fpår af den kunde annorftådes uptåckas ån ofver halfen och frambogarne; den ofriga delen af ryggen lik* nade en oren eller nerfmutfad hvit ull. Des- fas fkotfel och vård blef denfamma fom förra året, och deras trefnad var ogonfkenlig. For detta antal blef mig fvårt at få tilråckiigt ut> rymme i ftallet ofver vintern; jag låt derfore närmare höften flagta Rågetens åldre Gets år 1793 och defs yngre Gets detta år födde Boc- kar, Den gamle Bockens kott röjde en nå*, got fremmande fmak, hvilken vid den 1791 fiagtade Bockens kott åfven allmänt märktes ; men den yngres kott kunde til fmaken ej (kiU jas ifrån godt Lamkott. År 1797 foroktes deffa i följande ordning; Rågetens åldre Get framkom den 29 Maj i med en Bock, defs yngre åter den 4 Junii med en Get, fom var den forfta af detta kon fram* fodt, och hvilken til fårgen i det nårmaftc liknade den Get-kiliing, fom den åldre Geten bar 1794, dock at den bruna betäckningen på ofre delen af kroppen var mindre och mycket Ijufare, Rågetens åldre Gets år 1794 födde Get framkom med en hvit Bock-killing, oeh defs 1795 alflrade Get, med en Get-kil- Jing, fpm på ofre delen af kroppen, fnart fa^dt, igoi, Apr. Maji. £fun* 113 fagdt, endail var fmutfigt "hvit, och hade en ljusbron ring om ögonen och en lika tecknad tofs oiver frambogarne. Denna hjord, fom nu beftod af 5 Hannar och 7 Honor utflåp- te jag til defs vanliga betesmark, dår den eg- de onfkad trefnad. Men olyckligtvis hade en Varghona med fina ungar qvarlemnat 15g i den- na Skår-Socken ofver fommaren, och ofverfoll deiTa i medlet af September månad, borttog Rågetens åldre Gets 1795 födde Get med defs ånnu diende Get-killing , famt bet den åldre af Rågetens Getter få illa i halfen, at ehuru den ej b3ef vargen til rof, dog den likvål an- dra dagen derefter. Defs efterlemnade Bock- killing måfle ock genafl derpå flagtas; få vi- da den ogonfkenligen trånade under faknadeu af fin moder. Denna afvel blef fåledes få minfkad, at jag endaft hade 8 qvar, 4 af hvardera könet, nemligen Rågetens yngfta Get med fin detta året födde Get, Rågetens åldre Gets förda Get med fin år 1796 födde Get; 2:ne Bockar af Rågeten frambragte åren 1793 och 1795, en af Rågetens åldre Get år 1796, och af dennes åldfta Get detta året född Bock. 1798 den 24 Maji framkom den enda af Rågetens Getter fom jag numera egde, med en Bock-killing; Rågetens åldre Gets 1794 födde Get den 5 Junii likaledes med en Bock; men dennes 1796 födde Get , 'med en Get- killing, til fårgra pfvep&lf: hvit, få at rågen en* ii4 i8oi, Äpr. Ma ju £ftin. endafl röjdes med en brun flack ofver nofen famt vid roten af fvanfen, och en brun ring om högra ogat. Jag blef fåledes mer och mer varfe, at ju längre affodan nedfteg ifrån flarn- men, ju mer afvek den ock ifrån defs fårg, troligen ock i andra egenfkaper ; helfl den tyck- tes i famma forhållande åfven nårma fig til Fårens fromhet, famt vinna famma lenhet i ullen. Mig återftod derfore at underfoka hu- ru långe Rågetens egne afkomlingar kunde bi- behålla fit påbrående på henne eller på Mö- dernet. Jag ftångde tilfolje håraf Rågetens 1793 födde Bock med hennes 1794 e ^ er W föd- da Get uti en fpilta i ftallet, för at förekom- ma Getens beblandning med de ofrige Boc- karne; och fedan jag låtit flagta bågge detta året frambragte Bock-killingarne , holl jag den ofriga afveln, beflående af 3 hannar och 4 honor, fåfom ofver de förra vintrarna, lofa i flallet. De 4 åldfla Getterna blefvo drågtiga, Rå- getens egen Get framkom den 29 Maji fidfl- ledne året 1799 med en Get-killing, fom än- nu hade ofver halfen och ryggen den rågen caradiferande bruna fårgen; men mycket lju- fare och af långt mindre vidd och utbredning ån hos hennes förut, eller 1797 födda Get? den- na åter frambar den 7 Junii, en Get, (åfven fom modren) hos hvilken endafl hår och dur på ryggen några ljusbruna toffar förrådde ra- cen. Rågetens åldre Gets iorfla eller 1794 födda 1 igoi, Apr. Ma ju gfun. 115 födda Get, lemnadc den 12 Junii likaledes en Get, hvilken var den andra hon af detta kon frambragt, och tecknad endaft med en brun tofs af en Riksdalers vidd i nacken; och dennas forft födda eller 1796 fallna Get, fram- bar den 15 Junii en Bock, fom ej idet min- ila kunde fkiljas ifrån Fårens detta år alftra* de Gumfelamb. Ehuru jag denna fommar åfven fom för- ra fommaren, holl for dem et vallhjon; hän- de likvål i September månad, at de blefvo ofverralkade af en varg, fom dödade Råge* tens fidfl födda Get, (Tormodeligen for det hon lika fom Modren altid fråmfl i fpetfen anförde hjorden) och borttog aldeles defs killing. Min forelatta underfokning blef hårigenom plotfli- gen af bruten; ty nu återftår hos mig ingen mera af Rågetens affoda; och de fom nu fin- nas öfriga, åro afkomlingar af hennes tid ef- ter annan fallna Getter, hvilka allaredan fom fårftfodingar , eller vid forfta generation ut- märkt afvikit ifrån Stammodrens art. Defla anteckningar kunna väl anfes foga uplyfande for Naturforfkaren ; men fedan jag i få lång tid oafbrutet fortfatt dem, och det ofver en håndelfe, fom med fkål kan räknas bland de fållfyntare j Naturen, har jag vågat underkafla dem Kongl. Academicns uplyfta granfkning. Hade jag varit i tilfålle at an- ilålla lika underfokning med någon hanne af detta flågtct; få hade jag formodeligen kunnat vin- *i6 i $oi) Apr, MajL gfun. vinna mera ljus i forevarande åmne; men då fådant, oaktadt alt mitt bemödande, ej kun- de af mig erhållas, har jag åtnöjdt mig, at vid denna enkla håndeife följa Naturen i defs verkningar få långt mig blifvit tillåtit, (*) Af deiTa torde dock finnas ar man en tid, förhaftadt och utan fåker erfarenhet nekat all blandad affoda förmågan at foroka fig; famt at en fålunda upkommen race, for at ej oka arternas antal oåndeligen, likvål i flera generationer icke formar bibehålla en egen och ikild art, utan fmåningom mer och mer när- mar fig til någon af Stamforåldrarnes egna arter eller fpecies, fom i detta exempel tyckes fkedt til Stamfadrens eller Gumfens. C N. HELLENIUS. Hefkvifning ä nya och rhttelfer vid befkrifnin- garna af några förr kände Svanfka infecler. af GUSTAF PAYKULL, Tredje Stycket. Anthicus Antherimis var 7, Niger elytris rufis fafcia media lata nig ra f antennis pedibusque rufis» Pan- (*) Uti ofvanfcre citerade Gotzet Europse iiche Fauna, III Rand pag. 73, anfores exempel zi en »landad affoda efter et Rådjur och et Far, fom ej hade mer ån könet, ögonen och fvanfen lika Mo- drens; men fom den lefde knapt 2:ne dagar, äter* ftär h*r ånnu mycket for en framticja underickuir.- f$m r Jpr. Majl $wu 117 Panzer Faun. Germ. 38- 20. Notoxus Sellatus» Illiger kåf. Preus. 1 p. 288» 2. Not Sellatus, Habitat rarius cum varietatibus reliquis hu~ jus fpeciei quibus habitu magnitudine & flatura fimillimus. Anthkus Äter» Niger glahriusculus immaculatus. Panz. Faun. Germ. g i. 15. Not Åter. Illig. kåf. Preus. i. vgo. 7, Not Ater. Payk.Faun. Sv. 1 P.25CL 2. Not Antherinus vary Habitat pasfmi rarius. Statura 8c magnitudine omnino Anth. An* therini cujus varietatem olim credidi, at fem- per magis glaber. Anthkus Rufipes. Niger opacus, punélatus, puhcsccns, tho- race fuborbiculato-gioboso, antennis pedibus* que rufis. Habitat in locis arenofis in Svecia auftrali minus frequens. Caput nigriini , fubtilisfime pun&ulatum pu- be cinerascente adfperfum; palpi rufi; antenn» rufae dimidio corpore fere longiores. Thorax niger, opacus, pun&ulatus, pube cinerascente adfperfus, immarginatus 9 fuborbiculato-globo- fus, in medio latitudine longitudinis. Scutet- lum pun&iforme nigrum pubc cinerascente* Elytra latitudine baseos duplo longiora, con- vexa, temere pun&ulata, nigra, pube brevis- fima cinerascente. PcSus & Ahfomen nigra. Pi* fa u8 i8oi, Jpr. Maji. £fun. des riifi. Aprascedentibus probe distingvitur magnitudine plus quam dimidio mlnorc & tho- xace fuborbiculato. Casfiäa Fibex. Ovata* virens, elytris convexioribus, dis- tinkte pun&ato-ftriatis futura brunnca , pedibus pallidis, femoribus nigris. Fabr. Ent. fyft. i. p. i. 293. 4Cafs vibex Lin. fyft. Na t. 2. pag. 5.75.5 Cafs vibex Payk. Faun. Sv. 2. p. 46. 2 Cafs viridis (2 futura tota elytrorum ferrugineo-purpurascentc Illig. kåf. Preus. 1. p. 477. 2. Cafs vibex. Habitat pasfim minus frequens. Caput nigrum antennis pallidis faspius ex- trorfum nigricantibus Thorax fubtus niger, fu- pra olypeo virescente pun&ulato, parum con- vexo, antice rotundato, poftice fubfinato lon- gitudine vix duplo latiore angulo obtufo la- terali, margine haud multo prominulo. Sim tellutn triangulare, brunneum. Elijtra latitudine, thoraci aequali, dimidio fere longiora, valde convexa, distin&e punftato-ftriata, intern 1 itiis laevibus; virescentia, futura late brunnca 8c in- terdum punélo medio discoidali ejusdem colo- ris. Alm amplaa, hyalino-fascescentes. Abdo- men nigrum, margine fummo flavescente. Pedes pallidi, femoribus nigris. Magnitudo Cafs ne- bulofae. Far j8oi, Apr. Maj i. £?un. 119 Var 0 Corpore fupra pallidc ferrugineo, futura late brunnea. Habitat cum prascedente cui ha- bitu magnitudine 8c ftatura fimillima. Var y Viridis, futura tenuisfirne maculaque obfo- leta fubfcutelari dilute brunneis. Habitat pasfim minus frequens. Habitu omnino eft varictatum praeceden- tium fed paulo major, pundis ipfius disci e- lytrorum magis approximatis, vixque in flriis distindis poiitis. An fpecie diftinda? An Cafs. Viridis genuina Linnaei? cui ipfe in fyftemate Naturae ftruduram Cafs. murreae tribuit, quod nec in Cafs. viridem Fabricii, nec in Cafs. equeftrem hujus audoris, ut 111. Illiger exifti- mavit, fatis quadrat an Cafs. Cardui De Geer? Caffida Vibexe ita determinata neceflarium ctiam fuit charaderem ct defcriptionem Cafs, viridis antea in Fauna Svecica a mc datam, quakm nunc trädam, adcuratiorcm reddere. Caffida Viridis. Suborbiculato-ovata, fupra viridis , thoracc brevi, elytris pundato-fubflriatis, macula lub- fcutcllari rufescente. Fabr. Ent. fyft. I. p. i.p.292. 1. Cafs. viridis. Lin.fyft.Nat, 2.p. 574. 1. Fn.Sv. 467 Cafs. viridis? De Geer Inf. 5. 174. 2. Cafs. cardui? Payk. Faun. Sv. 2. p. 45. 2. Cafs. viridis. Iiligcr Kåf. Prcuss. 1. p. 479. 4. Gafs.rubiginofa. Habitat i2o iSox 9 Apt. Ma ju £ftm. Habitat in planfis variis , prsefertim in car- duis, fat frequens. Caput nigrum antcnnis fla- vefcentibus, apice fufcescentibus. Thorax- fubtus niger , fupra clypeo viridi , fubtiliftime puncla- to, fubdepreffo margine valde dilatato, antice rotundato poftice vix finuato, longitudine plus duplo latiore, anguk) laterali fubacuto. Scu* tellum triangulare, flavefcens. Ehjtra latitudine, thoraci aquali, vix longiora, convexa, mar- gine valde dilatato , confertiffime pundlata , pun&is plerisque praefertim introrfum in furias difpofitis; viridia, macula triangulari fubfeu- tellari , interdum obfoleta , rufefcente. Alce fufco-hyalinae. P elitus 8c Abdomen nigra, hoc margine flavo. JWixpallidi, femoribus, apice excepto, nigris. Obs. Differt a Cafs. Vibice eo, quod paulo brevior, latior, minusque convexa et margine magis dilatato. Var. & Clypeo thoracis poftice fangvineo, elytris viridibus, macula magna triangulari fubfcutel- lari brunneo-ferrugineä. Panz. Faun. Germ. 3824. Cafs. thoracica. Illig. Kåff. Preus. 1. p. 478- 3- Cafs. thoracica. Payk. Faun. Sv. i. p. 46. 2. Cafs. viridis, Var. /3. thorace poftice ferrugineo pur« purafcente. Habitat rarius cum praecedente, cui habitu magnitudjue cfc flatura funillima, Cifttla i§Qi $ dpr* Majié £fm* 12 1 Ciftelä Matifäé Supra nigra, fubtus pitea* éiytris fubflriätö* pundatis antennarum bail pedibusqiie rufiSi Fabr, Ent. Sy ft i . p. ä. p. 44. 22* CiH Mäurä. Habitat in Svecia meridiönäli rariiiSi Caput nigrum profunde pun&uiatum $ qvé picco; antennas dirnidio cofpore vix löhgiores* bafi rufae, extrorfum fufcéscentes* Thorax iri mediö longitudhie dimidio latiof * aiitice véro pofticeque paulo anguftatus; niger» nitidus* pun- d.ulatus, convexus, fubmarginatuS. Scutetlunt triangulare, pun&ulattfm, piceum. Etijirä tho* race vix latiora, 8c latitudine vix duplo lon* giora, nigra, nitidä, donvexa, pundis miriutis faepius in flrias numefofas digeftis, appröximätis, Alce hyalino * fufcescentes. Pe&us 8c Abdomzn picea. Pedef rufi. Obf. Pube nigricante fuprä parcius eft adfperfää Mägnitudine & flaturä ornnino Cift. bipuftulatam aequat, 8c vix nifi macula humerali rubrä nullä, femoribusqué rufis ab illa difiinguitur. Cucujus bimacuiatuf* Antennis moniliformibus, teflaceö rufefcens„ fronte depreffa , thorace fubquadrato mutico, elytris macula media fufcä. Habitat in Öftrogöthiä farius. Caput teftaceö-rufefcens, oculis nigris, fron- te depreffa, antennis moniliformibus, capité thoräceque vix longioribus. Thorax teftaceo- rwfefcens, te vis',- muticus, longkudine paulo K. V.A.Hanäl ILQv. 1 latior 122 igoi, Apr. Maju gfun. latior & poftice parum anguftatus. Scutellum minutum, teftaceo - rufefcens. Elytra thorace vix duplo longiora 8c anterioris ejus latitudine, deprefla, fubtiiiffime ftriata, teftaceo-rufefccntia, macula utrinque in medio fiifca. Alce albo- hyalinae. Pefåes , Abdomen 8c Pedes tenaceo- rufefcentia. Magnitudine Cuc. teftacei, cui valde affinis, fed differre videtur fronte magis de- prefla, elytrisque fufeo-maeulatis. Befkrifning ofver Elecirifke Alen. Gymnotus Eteffirhus. Linn. af SAMUEL FAHLBJERG. §. i. Uti b6rjan af året 1797 bekom Herr Jufli- tiarien Norderling en få kallad Ele&rifk Åt, hvilken ifrån defs medflågtingars hemvift i Surinams ålf, blef af en Sjo-Capitaine ford till denaa Ö; men defs nya ägares trägna goromål förenade med åftundan att bidraga till uplysning i Natural- Hifloriens kånnedom, hade den behageliga påfolgd, att Fifken kort därefter förärades till mig. Och får jag nu den åran recommendera defs uti SpiritusVini preferveradc varelfe ett litet rum i Kongl. Vetenfkaps Aeademiens Handlingar. Denna Ål, allmänt kand under namn at Gymnotus Eleäricus, lkiljer fi£ dock, cj allmaft ifrån i$ot s Apr> Maj i. sfun* tå% ifrån ålens arter i allmänhet^ utan öck något ifrån de kännetecken hvilka Herr Archiatérn von Lin Ne, m. fl. tillägnat Gymnoii flågte i Sylterna Naturae och andra Befkrifningar, ibm vidare vid Filkens befcifning fkail anföras* Deffa Fifkar, hvilka ej fållan fångas med not och annan filk-redlkap , lika ofta i fodra Americas infjoar och tråfk, fom högt uppe i defs ålfver och ftrommar, emellan Amazone och Oronock-floden, fedan regnvattnets fotma hunnit förmildra hafsfåltans Ikärpa fmak* åro af flere Naturkunniges uplyfande befkrifningar redan val kånde till fkapnad, lynne och Ele&ri* fka formogenhet, tillika med de Organers be* fkaffenhet och Hållning, fom till detta Phénomeri tros egenteligen vara bidragande. Om detta alt harva en Herr Bajon, Ingram, SchilLiNG, van der Lott, Magellan, Condamine, Gravesand, Gronovitjs, Fermin, Ban- CROFFT, GäRDENj BOYANT, WaLSÖ , FlAGQ och Willjamson, få långt mig år bekant, varit de tydligafte. Dock hafva alla, utom Herr Hunter a), med tyflnad förbigått Filmens ofriga Anatomie b). Den torde ock vål, cj I 2 få a) Philof. TrånsåéL T, 6^ p> ft. T* i- 4* b) Dr M. E, Block har uti fitt ftrtråfteltga Verk : NatW-Gefchichté d> Åiisländifcåen Pifche, 2 Deh p* 43-58* gifVit étl god och fullftåndig Hifloria ©m denna Filk, och likaledes helt 124 *8oi, Apr. Ma ju ^wu få diredle uttyda fammanhanget af Ele&ricite- tens upkomft och verkningskraft, men år icke defsmindre en naturlig lånk till den kådja, fom fkall vågleda ofs till råtta begreppet om Mechanifir.en af Djurifka Kroppars Electricitet, hvilka få många lefvande varelfer tyckas inne- hålla, enligt anflålde forfok af Herrar Abild- gaard,Cctunin,Valli,Galvani,Fowler och Robertson, m. fl. Detta har ockfå våckt min nyfikenhet at vidare underfoka denna be- fynnerliga Fifkens inre kroppsbyggnad, få långt fom ett enda Subjeä;, utan defs fullkomliga forftorelfe kunnat tillåta; och hvaribland defs Vifcera men i fynnerhet Nerver varit mitt cgenteliga foremål: Befkrifningen, om hvilket jåmte medföljande Tabeller, jag nu anhåller att Kongl. Vetenikaps Academien täcktes med väl- behag uptaga. $. ^ 3. Fifkens naturliga långd under lifstiden var 27 Engellka tum, och vid pafs 7 tums omkrets, kol-fenan oberäknad , hvilkens bredd gjorde att fliken intog 6 tums djupt vatten for att ej vidröra luften och kårikts botten. Det beftods honom dock aldrig mindre ån 3 k 4 qvarters djupt vatten, for att beqvåmligen kunna ut- ofva korrt Anatomien af de inre delarne. När- varande Afhandling famt åtföljande Figurer fullkemna och uplyfa defle upgifter ånnu mera. S%. i$oi 9 Apr. MajL £fun. 125 ofva defs rorelfer under {immandet uti en balja af något mera ån 2 fots tvårlinea ; och h vil- tet ombyttes hvar tredje dag. Hår tilbragte Fifkcn defs fiilla och mak- liga lefnad något ofver 14 månader utan fyn- lig vantrefnad till fifla veckan af defs lifstid, då matluden, fom hittilldags aldrig fvikit ho- nom, började, jåmte defs vanliga rorelfe, att aftaga. Ele&rifka kraften forminlkades i famma mån, och uphorde ånteligen med lifvet; ty under diffeéHon vifade fig ej minfta fpår till någon Eie&ricitet, h vilket var befynnerligit nog, fedan Fifken var af naturen få rikeligen begåfvad med denna formogenhet under defs frifkä tillftånd. Så vida ej örfaken låter for- klara fig genom den betydliga fkilnad i fibrer- nes Oyrka och fpånftighet, fom naturligtvis år närvarande hos de djur hvilka do med fulla krafter, och hvars Nerver redan blottas innan retligheten och lifvets Méchanifka verkningar fulikomligen uphort; h vilket altid håndt vid Galvanis och fleras efter honom förnyade forfok. Då däremot de djur, hvilka nalkas lifvets flut genom uphorandet af Naturens för- rättningar, torde ock förlora fibrernes Vis Elaftica och med detfamma all retlighet. Och få vidt mig år bekant, har ånnu ingen obfer- verat någon Eleéfcrifk formogenhet i fibrerna hos djur, fom enligt Naturens ordning aflidito js5 i8oi } Jpr. BJaji. ^nn, % 4- I anfeende till djurets lilla mage, var hungren fnart ftillad ; men fom matfmåltningen altid gick yjd for fig, förnyades ockfå måltiderne flera gånger om dagen. Två a 3 fmå lefvande fifkar, hvardera hogft af 2 tums långd, var då defs iåckrafte fpis, dock forfmåddes ej eller annan foda af kokte eller råa kétt-och fifkbitar. — Lefvande fifkar påhålfades altid med en ftot, hvars kraftiga verkan altid var proportionerad etter det tilåmnade offrets ftorlek; och fållan var han mifstagen i fitt omdöme; ty en ftot var merendels nog att ofvermågtiga de ftorre och flarkares motflånd, ■ — och når hungren någon gång gjorde födan mycket begärlig, med- deltes åfven en fvag flöt till fingren och armen på den fom födde honom. Om dagen var fifken fållan ftilla, men tog ock fin hvilotid bittida i akt; hållande fig aU tid nårmait till ytan af vattnet, formodeligen att utan befv^r kunna uplyfta hufvudet vid refpiratipn. Uti vattnet hade Fifken en mörk gråblå fårg, utom bukens och hufvudets undre delar, hvarefl fårgen var hvitgrå med ojåmt kring- flrodde mörkare flackar; men når han for några minuter fkildes från fitt element under Ele&rifka förfök, förändrades kroppens fårg något till violette, med fvarta flåckar af olika florlek och utan ordning kringftrodde, i8oi } Jpr. Maj i. §un* 12? Filkens Eledrifka formogenhet fyntes vara uti vattnet formedelft comparativa forfok, i det nårmafle lika flark med 10 ä 15 graders ladd- ning af en Leydifk flalka om 72 Qyadrat*» tums beklådning, och gradtalet räknat efter Herr Adams Qyadrant - Eledrometre , och var folgakteligen i flånd att meddela flotar till en cirkel af flera perfoner förenade med hvarandra, antingen genom hånderne, eller andra ledande åmnen; dock var ftoten flar* kare om föreningen fkedde genom en måffings- tråd i flållet for kådja: men flarkaft kändes den, når Fiiken rördes vid de å omfe fidor varande broflfenorne af de nårmaft flående perfoner med hvar fin filfver - eller måflings- Condudeur; men fvagaft, når en perfon vid- rörde Fifkens kropp 9 och en annan , under hånderries förening, vattnet. Når Fifken ej rördes med mera ån en hand, få meddelades en flöt, ej olik efFeden af en famlad Eledricitet, efter Leydifka flafkans forfla urladdning: denna kånfla var något flarkare, om Fifken togs med den ena handen kring om halfen och med den andra kring om defs fljert. Och deffa fednafte voro i allmänhet de flotar fom måft forfoktes af dem, hvilka an* tingen af nyfikenhet eller i hopp om hjelp emot Rheuniatifke plågor, gjorde Fifken nåflan dagligen befok; men förgåfves var det att up- tåcka Igor, Apr t Maj i, £fun> jtåcka någon Eleftrifk gnifta få långe Fifken var. i St| element. Lagd uti ett ifolerack kopparfat, bvars inne- hållna vatten förenades med Leydifka flafkan forrnedelft en kådja, gaf Fifken ej minfta tec- ken till oro under Ele&rifka Cylindrens om- lopp, ehuru gniftor drogs under detfamma från vattnet med en metall ^Condudor: Fifken holl (ig gemenligen ftilla under defla forfok midt i vattnet; men om han af en håndelfe rörde kårilet eller kådjan i detfamma fom gniflan drogs från vattnet, eller om jag tog den från Fifken s hufyud når han uplyfte det, få fkedde en conyulfiyifk fammandragning of- ver hela defs kropp, fom gjorde att jag ej pfta vågade detta forfok, af fruktan att fkada eller döda honom. f: f Utom vattnet var den Eledrilka kraften anfenligen flarkare , och uti nårmafte likhet med 20 a 25 graders laddning af ofvannåmde Leydifka flafka, h vilket gjorde Fifkens hand- terande nog obehagligt under dylika forfok; i fynnerhet fom hvarken ifolering eller andra mig bekante methoder voro mågtige att be- fria Forfkaren från deltagandet af denna be- fynnerliga verkan c). Det var under defla for- t) Flagg har dock exempel på ett Frun- timmer, fom kunde handtera Fifken utan verkan på henne. Amer. Transaéi i8ot, Apr. Maji. £fun. forfok fom det eledrifka ljufet var fynligt* i mörkret, når ledningen af bröts formedelft cn affondring i ftaniolen, fållad på ett glas, och hvilkas tvånne halfvor fattes i förening med Fifken genom de kringftåendes händer eller andra Eledriciteten ledande funnen. En uptåckt, for hvilken vi hafvc at tacka Herr Walch d), och fom vifferligen bor fattä Eledricitetens närvaro hos denna Fifk aldeles utom tvifvelsmål. Fifkens Eledrifka kraft aftog dock fmå- ningom, formodeligen af det inftångda lefnads- fåttet, och torde hånda, af en till Eledrifka åmnets underhåll otjenlig föda. Mot flutet af Fifkens lefhad, blef det åfven nödvändigt att upreta defs eljeft fromma finne, för att århålla livad han tilförene gjort fig ett noje af att med- dela. Han hade icke defsmindre god appetit, och tycktes må vål till några dagar fore defs dod. t 7. Ett mera fredligt betraktande gf denna Fi- fkens yttre figur och inre byggnad, blef mig nu ånteligen tillåtit, fom i korrthet fkall inne- fattas uti nedanftående anmärkningar. Tab. 2» Fig. I. vifar Filkens fkapnad ? hälften få ftor fom den i Naturen finnes; a) d) Rqzier Jpurn. Odob, 1776.Jp. 331. i3o iSoi, Apr. MajL £fun. a) Hufvudet år något bredare ån kroppen, mera flått ån convext , vid pafs 3 tum långt och ig linier bredt emillan bråflfenorne. b) Ögonen fmå, infånkte, af en dunkel ljus- blå fårg, belågne emot fidorna af hufvu- dets fråmre del, en tum från öfra lappen och på 1 1 liniers affiånd ifrån hvarandra. c) Nedra Kåken rörlig, något långre ån den ofra; formerande munnens^vtdd i det når- mafte 13 linier, fom dock ej låter opna lig mera ån 7§ Engellka Decimal - linier. é) Låpparne mjuka och rörlige, men tjocka och kafvelformige. e) Tånderne åro fina, korrta och tått famman- flående, men ej fkarpa nog, att dårmed fånga rof; ej heller tyckes det vara af noden, fedan Fifken genom defs Ele&riika formogenhet, kan efter behag fårfåtta, få vål fiender fom defs fredligafte grannar uti den belägenhet, att dem ovetande, förby ta deras lifliga varelfer till en tjenlig foda. f) Tungan år faft vid nedra gomen , brolk- aktig och tjock; den år full af en myc- kenhet upftående och ljusroda papillae af olika florlek och figur, ifrån fmå knappar till en lineas hogd. Ofra Gom-hvalfvet har famma fkapnad, men defs uphognin- gar få afpalfade , att de vid munnens flutning, foga lig innom de infånkningar hvilka formeras emellan tungans papillae. g) iSoi ; Ipr. Maji. £fun. 131 g) Nåsbororne åro på hvardera fidan tvånne: de ofverfte fitta midt emellan apex maxillae och ögonen, och hafva vid pafs cn half lineas diameter och 7 liniers afflånd ifrån hvarandra. h) De mindre och fråmfla Öpningarne åré belågne nåra till ofra låppen, forfedde med en rund och vid pafs half lineas upflående tub, hvilken Fifken efter behag kunde röra och indraga, alt efter de ämnens befkaffcn- het h vilka han under Ammandet vidrörde; dock voro defla fprot altid indragne når Fifken var uppe ur vattnet Sedermera for~ merade nåsbororne under Fifkens allmänna betäckningar, en, å hvardera fidan, gemen- fam ihålighet, upfyld af ett gelée-aktigt ämne, fom fedan gick up till de ofre nås- caviteterne, hvilka voro åtfkilde genom ett flarkt ben; och tycktes fom defla cavi- teter ej på annat lått förenades med hvar* andra, ån genom en myckenhet fina nerver. i) Långs efter fidorne af ofra kåken, emellan nås -öpningarne och broft-fcnorne, voro 1 1 fmå hål likafom fpriacula , uti en vifs ordning få belågne, att den forfla hälften formerade en half båge under ögonen, och de ofrige likafom pun&er till flera lik-, fidige trianglar; defla hål voro nåflan $f lika florlek, men mera mårkeliga når Fifken Vät blottflålci for luftens å värkan. Undee X3ä i8oz, Apv. Majl °fun. Under nedra kåken och långs efter defe böjning, (Fig. 2.) voro ånnu 8 par dylika fina hål och ett udda vid apex maxillae. Defla. hål formerade fmå canaler under fkinnet, hvil- ka dels gingo in uti de kringliggande benens fubftance, och förlorade lig i fettet, och tycktes likafom utgjora ett ifrån nås-caviteten fårfkildt organ, forfedt med egna nerver från tredje parets främre del. Deffa nerver utfprida fig på canalernes hinnor, och torde därigenom for- oka Fifkens formogenhet att urfkilja de kring honom varande åmnens naturliga befkaffenhet, famt huruvida defs Ele&rifka kraft dårpå bor kunna verka. Detta fynes mig få mycket tro- ligare, fom Fifken altid vid förbifarten, kunde genan* doma om åmnet h vilket han nalkades, var fkickeligt att emottaga och leda Ele&rici- teten, eller ej. Och i den hindelfen ledningen var afbruten, eller åmnet non-Condu&or, fyn- tes han aldrig villig att nalkas, ån mindre vifade minfta åftundan att gifva flöt, h varmed han eljeft tycktes roa fig, når något for Ele- clriciteten ledande åmne var honom i vågen; hvilket allmånnaft fkedde formedelft en liten tryckning med fidan af hufvudet eller broft- fenan, då en liten darrning formårktes långs efter Fifkens kropp. Opercula branchiarum voro belågne bak- om nedra kåkens ledgång; de hade 7 liniers långd, och beklåddes af en mjuk och fladdrig hinna. Gålen innanföre voro 5. " $. 8. zSoi, Apr. Maji. gfun. 133 Kroppens fammanhang med hufvudet for- merade en korrt hals, fom utgjorde början till en 2 tums lång buk, hvars medlerfta tjock- lek hade ij tums tvårlinea (Fig. i.); men denna bredd år en okande förändring under- kaftad, proportionerad efter Fifkens ftorre och mindre måltider. Således kan kroppens egen- teliga början råknas ifrån bukens bakre in- fånkning 5 tum ifrån ofra låppen, med en till- växande omkrets till defs forfta 3:dje del, där- ifrån han fmåningom finalnar till vid f :delar af Fifkens hela långd, h varefter defs fidor grad- vis fammantryckas , for att motas med 2:ne tunna plana vid kol- fenans uphogning ofver ftjerten. Under defla kroppens progreffiva foråndrin- gar, utgores han lika fom af 4 fårfkilte delar, af hvilka den ofverfte eller verkeliga ryggen behåller kroppens långd och rundhet ifrån huf- vudets bakre del, uti en jåmt aftagande bredd till ftjertfpetfen. Denna delens fårg år något mörkare, famt har en tjockare och med fkrynk- lor rikeligen begåfvad hud; ehuru de ej fyn- nerligen låta mårka fig, forrån Fifken år tagen ur vattnet, och aldramåft efter defs dod. Defla rynkor och tvärband itråcka lig ned till carinse förening med nederfla linea longitudinalis, och tyckes gifva Fifken en maklig förmögenhet att fdråndra kroppens lån^d till 2 a 3_tum, alt efter 134 *öM dpr- Maj i. $ffit. efter vidrörande åmnens befkaffenhet, famt defs åftundan att innehålla eller meddela någon ftot, vid hvilket fednare tilfåile Fifken måft altid lika fom hopdrager fig fjelf, for att med ia mycket mera eftertryck gifva den tilåmnade floten. Kroppens fidor eller andra och måft kott- aktige delar, åro i början convexa, fedan platta, men öfveralt hårda. De åro fkilde å ömfe fidor ifrån ryggen och carina formedelft tvånne råt- liniga rånder h), af hvilka den ofre tager fin början vid fåftet af broft-fenan, fortfåttande defs lopp bakåt, och tillika med den mot- fvarande formera ryggens aflånga och fpetfiga triangel -figur. Den nedre randen upkommer på fidan af bukens fednafte infånkning, gående dårifrån i råt linea långs efter den nedre tredje- delen af kroppen till ftjertens ytterfta fpets. Inunder defTa två nederfta fidoiinier inne- fattas den fjerde delen, mjuk och rörlig, eller, Fifkens carina, hvars fkinn tyckes beftå af en poreufe med mörkgrå flåckar beftrodd våfnad, h vilken under Fifkens förändrade rörelfer, ut- gör dels not-lika, dels aflånga rynkor i olik- formiga figurer, hvilka åro tydligaft fynlige når Fifken lägger fig på fida, fom oftafl hånder, och ibland på ett vårdslofi fått, lika fom han därigenom hvikde fig, vid hvilka tilfållen kott- och broft-fenorne voro i en fvag men våg- lik rorelfe i olika direftioner. Brofl- h) Fig. I. i$oi 9 Apr. Maji. ffiin. 135 Broft-fenorne a (Fig. 1.) åro belågne ftraxt under de ofre linese longitudinales och bakom opercula bronchiarum. De åro mjuka och hinn- aktiga , af 7 liniers långd och 5 liniers bredd vid åndarne, h vardera beftående af 36 fina och bojeli- ga ftrålar. Deras ändamål fynes egenteligen Vara att uplyfta Fifkens hufvud når han vill andas; hvilket fker fiundom hvar an, ftundom hvar. tredje och femte minut. Når Fifken ej år för- argad eller tröttad af utflåndne forfok och vid« rorningar, få år behofvet at andas mindre trågit. Kol-fenan b (Fig. 1.) hade till det nårmafte en tums långa ftrålar, hvars abfoluta mycken^ het i anfeende till deras finhet och tåta famman- fogning mot fljerten ej kunde råknas, men åro ej mindre ån 308. Den börjar lika fom carina vid bukens flut, 5 tum från nedra kåkens fpets, och år då ej mera ån 6 linier bred, fort* fåttande federmera defs gång med 11 till is liniers tilvåxande bredd, till f:delar af Fifkens långd, förlorande fig, uti en med defs början likfiåmmig forminfkning vid Fifkens fijert up emot ryggen. Vid defs förening med carinae år den något kottaktig, men blifver fedan mycket tunn, böjelig och mjuk; och år uti en befiåndig, våg-lik, men i olika direclioner utofvad rorelfe, fvarande mot fimningens hä- ftighet, famt Fifkens fram- eller tilbakagående i vattnet. Buken a (Fig. 2.} år till defs fråmre tre« dje del belägen under hufvudet imellan nedra kå- 136 x 8%* ^P r - Ma ju 3up. kåkens cöndyli, i§ tum ifrån hedra lappen; defs hela långd år fåledes 3 \ tum till carinas och kott-fenans början. Skinnet år af en hvit- grå fårg, nggot ftotande i galt. På bukens fråmre del, vid pafs en tum framom broit- fenorne, år anus b befynnerligen placerad. Den fynes fåfom en 3 liniers af lång opning, hvilken dock forbyter fin fkapnad ftraxt in- om fkinnet, hvareft åndetarmens mynning blir rund, och vidgas till en half lineas diameter. Bakom, och fhraxt bredevid Anus, år en liten rund opning c, fom under difTedion be- fants vara Uteri början jåmte uringångens ut- lopp. % 10. Denna Fifkens inre byggnad år i många affeenden vida fkild från defs ofriga med- flågtingars , i anfeende till delarnas låge och figur, men i fynnerhet till defs betydeliga ner- ver och Eledrifka apparatus redan få vål be- fkrefne af Herrar Hunter och Walsh, Egare af ej mera ån ett enda foremål, och utan hopp om en vidare fkånk af et dylikt, på få ftort afftånd ifrån defla Filmars hem- vift, ville jag vid difTedionen få mycket mo- jeligt var fpara det jag ågde, hvilket hindrade delarnas fullföljande med den noggranhet fom vid mera tillgång på fådana Filkar, hade kun- nat iakttagas. Jag får dock taga mig friheten att upgifva Anatomifka befkrifningen af de- larne i den ordaing, i hvilken de under dis- feciionen t8o?> Åpt. Maj i, $f un* 137 feftionen forekommo* och då afritades eftec deras naturliga låge, fårg, florlek och figur* Magen blef fåledes den förfla fom viTade fig efter buklkinnets opnande £), och forn be« flod af en mycket hvit och faft hinna, famfc hade defs början flraxt under Diaphragma från ett trängt och med tjocka hinnor beklådt fvalg af en tums långd; Cardia år något till höger» men går fedan ofver till vånflra fidan, få att defs flora båge ligger tvårs ofver buken, go*» mandes under defs framgång, Pylcrus under, lefrens minfla och nedre Loth Pylorus tillika med magens högra båge betåckes med detfamma af Pancreas, fom år mycket flor i proportion till de ofrige inålfvorne. Härifrån böjer fig nu Duodenum ä (Fig 5.) bakåt och något mot ryggen , men blir ej fyn* lig forrån den framtränger fig imellan Ape^ af Pancreas och lefrens ofra Lob. Tarmen formerar fedan en böjning fram under mageng nedra och flora del, gåendes ä nyo tilbakars imellan ryggen och magen / förlorande under: detfamma defs florlek; och når den å nyo hunnit till botten eller Buk - Ca vitetens bakre del, vånder den fig ned och framåt imellan buk« fkinnet och magen, for att Huta fig uti den rtdan omtalte aflånga opningen eller rim a Ani (Fig/ 3»). Tarmen gor fåledes 3 böjningar kring K, f. A, Handl II. Qv. K öm f) Fig, 3, 4, 5* $, alla i naturlig ÖorleL 138 1 8oi, Apr. Maj i. *fim. om magen, med hvilken den år nåra förbunden genom en myckenhet fina blodror och nerver, utgörande efter fin afgång från Polyrus, uti en råt linea, Fifkens halfva långd. Lefren a, c, (Tig. 4.) fom med tvånne band faflhånger vid Diaphragma, år djupt in- flkuren och delar fig i 3 Lober , hvaraf de tvånne förda, eller underfte, likna till utfeendet tvånne lof med fina ådror, låmnandes Cardia bar emellan deras fållen vid Diaphragma, be- tåckandes fedan magens undre och högra del. a (Fig. 4.) Från Lobus inferior Sinifler fom år bred, afgår vid Bafin den tredje Loben b (Fig. 6~.) hvilken fedan lindar fig kring om Cardia vånftra lida up emot ryggen. Den andra och långfta Loben c (Fig. 6.) år i an- feende till defs naturliga låge under Fifkens lifstid, den ofverfla; den år med defs forfla fjerde del eller Balis förenad med undra Loben, gående fedan up emot ryggen ofver Pancreas och magens högra båge, fom håraf betåckes. Vid defTa tre Lobers förening formeras en infånkning, uti hvilken gallblåfan d (Fig. 6.) få har fitt låge, att den bevaras uti magens lilla böjning emellan Cardia och Pylorus. Denna blåfa år af en påronlik figur famt hvitaktig och något i grönt (låtande fårg. Den var mycket flor och full med en gröngul cch tunn faft, hvilken inflöt uti Duodenum , genom en kort dudus brcdevid Pancreatis opning, ftraxt bakom Pylori böjning mcw ryggen, Pan~ igoiy jpn Maj i . $M>~ 1 19 Pancreas d (Fig. 4.) år flor och af en drufi» lik figur , eller nårmare liknande fmå pårl* gryn under en våt hinnä föm bekläder ma- gens högra del, vid hvilken den år lika fiarkt fållad formed elft en myckenhet fina blodkåril ioch nerver, fom vid hela inre fidan af Icfrenå: högra Löb, ftråckande fig åfven under nedre Loben kring om Pylorus, hvareft defs Du&uS. vid Öuodeni början opnar fig. Uti botten af buk-cavitéten och inom defe allmänna hinna up emot ryggen, lågo på h var- dera fidan en art-lik och ihålig körtel d (Fig. 3-.) och å (Fig. 7.) af violette fårg ; hvilka körtlar/ tycktes hånga fafi vid nåmnde hinna genom ert mycket fin ådervåfnad förenad med de ofriga innanmåtens flamådror och Mefenterii fåfie vid ryggen. Jag änfåg dem att vara Fiikens rijufäiv ty ifrån deras emot Balis Tvärande fpetfiga ån* dar, fortfättes fina ror, hvilka förenade fig uti en. gemenfam fack eller blåfa» nåftan af tik-å långd nied buk-caviteteri och fom fe der mera épnade fig flraxt inom fkinnet bredvid Åiius*. * (Fig. 10 Af famma långd och raka lågé. fynres bck> få Uterus, liggande emellan urinblåfan och buk» fkinnet, men dock af anfenligare vidd och vifadö vid upbiåsnirigen en å omfe fidor fittånde ljus- gal fubflance, hvilkeh* fedd geilöm ett for* ftoringsglas > befiod af en myckenhet tina och kornlikä gry ii fåmmånbii ridne med fina trådaf och kåriljs och var formödeligén Fifkens Ovana I & 2 Det , i4o /) fram- *8or t Apr. Maju $un. framom broft-fenorne ; det har en aflång och fpetfig figur, och et fnedt lågc, få att bafis år midt uti caviteten något mot Cranii botten och Apex mot högra fidan fram om Pinna Pe&oris. Det beflår af fafla kottfibrer, fom flåta fig inom h varandra uti olika dire&ioner, for att utgöra en nåtformig våfnad. Auriculce låge e (Fig 7.) eller b (Fig. 8„) år fram om hjertats bafis, emellan Aortae ut- gång och hufvudets botten och beftår af en tunn hinna af trekantig figur når den up~ blåfes, men formerar vid fammanfallandet lika- £om tvånne utfiående oron, ett emot hufvu- dets botten, och det andra emot Aorta. Defs inre fida år öfverklådd med fina rugse, hviika taga deras början från Orificium facci venarum, löpandes fram mot örats förening med hjerU kammaren; och tillkapa med detfamma Valvuiae, hviika hindra blodets återlopp till det emellan hjertat och Diaphragma liggande Receptaculunt eommune for lefver-ådrornes blod. / (Fig. 7.) 0 (Fig. 8 ; ) Hjertorat opnar fig uti hjertkammaren for* medelft en fpetfig vinkel vid Aortse utgång midt emot hjertats fpets, på det fåttet : att Aorta går framåt, och örats opning kommer från, vånflra fidan. Under hjertats fammandragnin- gar tilflutes denna opning af tvånne aflånga Valvulae, fom fjelfva upkomma utaf aflånga och i contraire direélion emot hjertats fibrer löpande tfådar, och hviika åra med hjert« kam- J4^ i$oi, Jpr. Maju ffmu kammarens födor förenade medelft ett nåt-lik5 våfence, for att gifva. få mycket mera kraft åt hoptryckningen. Vid Aorcae utgång g (Fig. 7.) från hjertats b$fis tiMlutes opmngen af tre flarka Valvula^ femikmares hviikas convexa fidor gå in emot hjertkanimaren; Aorta gor nu under fin gång cn böjning fram och upåt emot fvalget och tung- roten, hvarefl den forfl framfkjuter en udda och fin gren * fom löper till lapparna och främre delen å (Fig. g.) af hufvudet. Där- efter fordelar fig Aorta uti fyra par , men i con* traire direcTon emot ftammen löpande grenar* fom formera fpetfiga vinklar emot Aortas fram-. Iopp ? gående mer och mindre bakåt i följe med gälens å omfe fidor belågne fyra ben; och afgifva med detfamma en myckenhet fina pulsådror till fjelfva galen, tungan, fvalget, nedre käken, bakre delen af hufvudet och in- till hjernan. Flera fina grenar lopa fedan alt mera bakåt i följe med gälens fina luftgångar, gående ut ur brödet för att gifva blod till Diaphragma, magen, Pancreas, famt åtfkillige andra i buk-caviteten inneflutna delar. De fyra hufvudflammar h vilka åtfölja galen, e (Fig. 8») oc k 1 flottet for lungor afkyla famt fortunna och bereda blodet till ett fornyadfc omlopp, motas ftdermera å ny o ofver gom- hvalfvets bakre del, under Cranii botten, for att åter utgöra en gemenfam pulsåder, / CFig- 8-) hvilken fedan under befiåndigt afgifvande af xgox, Jpr. Maju gfuti. 143 fina grenar, forft till Mefenterium och tarmar- na, m. m, utdelar blod till alla Fifkens mufkler och fafta delar; hvarefter den går långs efter ryggraden, g (Fig. 8-) ^en r ^ n ^ a tom fin- nes på alla fifkar emellan ryggbenens inre ut- Ikott ånda fram till ftjerten. Därifrån åter- fores blodet, genom en på hvardera fidan om ryggen liggande blodåder up til lefren, och få vidare genom Venas Portaram grenar till Sinus Venarum, Auricula och bjertat, for att begynna ett nytt omlopp. Lungan b (Fig. 3.) h (Fig. 7.) a (Fig» 9<) beflår af en bred Lob, klufven i 2*.ne uddar fom upfylla inlånkningarna bak uti buk-cayi- teten på bågge fidor om luftblåfans ofre anda; defs faflc år vid hufvudets bakre del 9 i bredd med broft-fenorne flraxt bakom Diaphragmas förening med Cranii botten, går fedan långs efter ryggen, och intager hela längden af huk- caviteten, från hvilken den fkiljes genom en fin och genomfkinlig hinna, och har ej vidare förening med denna cavitet, ån genom ett med buken lika långt luftrör, h vilket löper från luft- holfan till luftblåfans anda» Galen b (Fig, 9-) år o på hvardera fidan 4, och tildana inom det yttre Operculum, en rund cavitet med tvånne ' opningar inåt, af h vilka den forfta går fram åt fvalgets botten, a (Fig. 9,) opnar fig i munnen vid nedra kåkens bafis* hvareft den altid år öppen och broikaktig; Den andra opn ingen formerar en. utifoin i'n~. ål %44, z&oi, Apr. Maji. gfm. åt gående, fmal canal, d (Fig* 9.} hviiken i följe med bukens pulsådror går in vid fenorne å hvardera fidan i denna cavitet, for att dar- ilades fo< ena fig uti en gemenfam och af brofk beflående klofverformig holfa, e (Fig. 9.) be- 1 e ren midt uti lungans bafis; hår famlar fig forfx éen indragna luften» innan den till lun* gans C, ' jlae och iuftblåTan kan utdelas, DefTa tvånne fina ror tyckas ock med detfamrna uU 0tsl å cm le iidor en Bifurcation f (Fig, 9.) zf den fmala luft-eanal fom fammanbinder lufu blafan med lungans luftholfa; och torde hår- igenom tjena läfom en ailmån Condu&or for Fifkens Ele$ri(ka fiujdum, hvars kraft altid år våidföFFimaft når Filken ta?es emellan hufvudet 0ch brofU fenorne* under h vilka deffa dutti épna fig uti den forflnåmnde caviteten. % 14. Stora hiernan fom intager hufvudfkålens ofra ihålighet, år betåckt af en ftark och till fårgen gråbrun hinna, hviiken omgifver och Utgår med Nerverne. Sedan denna hinna år uptfkuren* foreftåiler hjernans ofra del en liten mandelkärna, och år å ny o beklådd med en fin genomflänlig hinna; denna delen af hjer^ nan har ej några Gyri « och beftår till det måfta af en. grå fubftance, famt förenas med lilla hjernan på fidorne och midt under, ge-, nom ett fint feptum af Meningis fördubbling, hvarigenora tvånne aflånga rum upkomma defTa hjernans afdelningar emellan. Sedan i$oi, Apr. Maji. fftsn. 145 Sedan fånker lig lilla hjernan ned uti Cranii botten, hvareft. den genom Meningis infånk- ningar formerar fuperfieiella Gyri, famt afdelas lika fom i fyra Lober, hvilkas hela fubflance århvitare ån flora hjernans, gifvandes med det*» famma tecken till det få kallade Arbor Vitae, fom tager fin början vid Sep tum Cerebri. Det år från roten af detta tråd och lilla hjernan fom Fifkens Nerver upkomma och utdelas till &lla defs organer och hufvudets mulkler. De ofrige delar blifva forfedde af Nervi fpinales* fovars ftamgrenar åro lika många med rygg- kotornes antal ifrån hufvudet till ftjerten. Få djur och ingen mig bekant fifk , har florre Nerver i jåmnforelfe med kroppens flor* lek» ån denna Ål; och i fynnerhet kan den flora myckenhet Nerver fom afgår till Eled,ri«, fka organet , ej annat ån våcka vår upmårk* famhet. Når vi efterfinna att Nerver antingen utdelas for vifla kånfior eller rörelftr, få måfte ock deffa Nervers flålining och föreningar hu£* vudfakeligen bidraga till Ele&rieitetens upkomft och meddelande, hålfl: fom inga andra for* rättningar Ull Fifkens befiånd och utofningat af detta organ kan åftadkommas. De forfta nervtrådar fom afgå från fråmre Loberne, utfprida fig på hinnan hvilken be*» klåder nås-caviteten , och kunde i anieende till deras finhet ej iångire följas* Fråa 146 i8oi s Apr. Mäji. gfun. Från bakre Loberne afgå tre flora nerv- flammar, men fom åro få tått fammanbundne af Dura Mäter inom Cranium, att de vid forfla på- feendet tagas for en gemenfam flarn : af defTa tre* löper den främre och fmalare Nerven ut genom ett hål framom Apophyfis Zygomatica och går till ögat, utan att gifva någon gren ifrån fig. Inom famma holfa, men något bakom den ofvannåmndc, utgår en annan något tjoc- kare flarn, hvilken delar fig få fnart den ut- kommit; gående med fina grenar ned genom Masfeteris kott till gomhvalfvet, tungan, galen famt alla däromkring liggande delar. Det tredje och flarkafle paret, och fom med fkål kunde kallas Par Electricum, up- kommer från Cerebelli bakre Loher fl vid deras förening med Medulla Spinali, Denna Nerv delar fig uti tvånne grenar få fnart den framkommit genom ett hål bakom Apophyfis Zygomatica. Den fråmre och fmalare af defTa grenar går fram och upåt Apophyfen, löpan- de t vårs ofver Nervus Opticus fram till nås- ca vi tetens fråmre delar, fp rid ande fig federmera fåfom ett nåt till fkinnet, for att bekläda de canalers hinnor fom redan vid hufvudets be- fkrifning, fades öpna fig i ytan med 19 par och en udda öpningar vid hufvudets fidor och under nedre kåken. Åfven fprida fig deflTa gre- nar till de tub-lika rör, hvilka Fiiken under lifstiden kunde efter behag utlkjura genom nå$- borarnes fråmre öpningar (Fig. i. 2.) Den i$oi, Jpr. Maji gfun. 14? Den andra och något tjockare grenen höjer fig efter utgången ur hufvudet, bak och ned- åt, ofver Opercula fpiraiia och fedan in mot ryggen, läggande fig uti heligheten fom for- meras emellan Apophyfes fpinofe och Pro- ceflus laterales vertebrarum; den fortfåtter fe- dan fin gång till fljerten famt afger under vå- gen en myckenhet fina Nerver till Organum Ele&ricum q (Fig. 7,), och tyckes med det- famma förena fine yt-åndar med rygg-nerver- nes grenar, t (Fig, 7,) h vilka vid deras ut- gång åro anfenligen flora. Och under det de afdela fig Ull Fikens mufkier , formera med de ofyannåmnda Nerver en befynnerlig nät- lik våfnad under fkinnet, kring om Ele&rifka Organet i allmänhet, men i fynnerhet luft* blåfans hinna *), och tyckes denna Nervernes gemenfltap med den framåt gående Nerv- grenen kunna förklara den redan om talte och af Herr Walsch obferverade Fifkens förmö- genhet att genom hufvudets närmare afflånd från objefter kunna doma om deras fkicklig- het att emottaga defs Ele&ricitet ; famt med detfamma återhålla eller meddela defs verkan till ftorre eller mindre grad, Vid t| Uti Fig. 7. föreffåller k inre fidan af nerv* hinnan, hvilken utgör blåfans holfa uplyft ifrån blåfan, och q yttre fidan af famma holfa^ \ den form den omger blåfan» 148 Igor, Apr. Maj i. £fun. Vid famma förening emellan Lobi pofte* riores Cerebelli och Medulla Spinalis, utgår ånnu et annat fint par Nerver, fom ej var möjligt att följa med tilråckelig noggranhet; men fom Fifkens inålfvor ej hade några Ner- ver ifrån de redan befkrefna flammar eller de« ras afdelningar, få har jag mycken anledning att tro, att detta par i anfeende till fin ned- och bakåtgående ricktning, var en flarn till de grenar fom tydeligen fyntes utfprida fig till alla Vifcera, fedan de inkommit i buk-caviteterc i följe med de fina blodkåril, hvilka i fallfkarx med luftgångarna intrånga fig i denna cavitet på (idorne af Diaphragma tått under bråfl- feriornes fåfle vid hufvudet x (Fig. några grenar åtfölja ockfå matftrupens ingång genom Diaphragma, utfpridande fig på magens hinna % §■ Fifkens Eleclrifka Apparatus intager ftorfla delen af defs iångd ifrån buk- cavitetens flut till ftjertfpetfen, formerande i det hela en half. cirkel , hvars tvårlinea har lika bredd med kroppen emellan de tvånne ofverfle Linca& Longitudinales; men beftår af tvånne farfkilte Organer eller ett florre och ett mindre på hvardera fidan om luftblåfan , fom torde ut- göra den tredje delen af detta befynnerliga verktyg, och med detfamma ej allenafi centrum af cirkelen, utan ock i det nirmafte af hela Fifkens kropp, (Kol-fenan undantagen.) Denna i$oi, Apv. Maj i. £fun. 149 Denna bläfa i (Fig. 7. 10.) tager fin början vid pafs en lineas långd inom buk-caviteten , f) hvarefi defs diameter var i denna Fifk tre En- gelfka linier; fortfåttande därifrån fin gäng uti cn egen holfa, formerad af det redan omtalta Plexus Nervorum k (Fig. 7.) emellan ådror- Bes framfart vid ryggen, och de å bagge fidor belägna Ele&rifka fammanfåttningar, /, / (Fig. 7.) c 9 c (Fig* 1. o.) famt under en längd af 21 tums framlopp, aftager i mohn efter Fifkens af- fmalnande mot ftjerten, hvarefi den ligger myc- ket los i fin holfa; men främre ändan forenar fig fom ofvanfore fagdt år, genom ett fint ror långs efter buk-caviteten med lungans luft- holfa, m (Vig. 70 ocn därifrån formedclft en Bi- furcation fram till gälens yttre cavitet, /(Fig. g.) for att därigenom lika fom leda Fifkens Ele&ri- Ika fluidum fram till ytan af defs kropp. §. 17. Det på hvardera fidan om blåfan och ett därifrån till kol-fenan nedåt gående Septum Per- pendiculare, belägna florre Organet, c (Fig. 10.) beftod hos denna Fifk af 31 Septa eller fina Lameller, h vilka lika fom Radii ifrån en cirkels medelpunkt togo deras inre fåflen på blåfans Nerv-våfnad och utgick med tiltagande famt proportionerade affiånd ifrån hvarandra till half- cirkelens periferie, dels mot det lilla Organet, dels *) Likval lager Doö. Bloch ; n Eine Schwim* kla/e nhkt vorhanden" i5o tgoi, Jpr. MajL ^mu dels tili Fifkens fkinn. De hade fåledes olika bredd, i anfeende till det yttre Segmentets mer eller mindre afflånd ifrån blåfans yta famt Lamellernes böjning efter Organets runda figur; de blefvo därigenom fmalaft neder vid Septurri, perpendiculare och bredaft på fidorne under Lineae longitudinales, följande med Organets yttre Segment något nedåt, till 14 liniers bredd ifrån deras fåflen på blåfans Nerver, och få i aftagande, at 3 linier var fiorfla bredden af det nederfta Septum. Uti denna flållning åt- folgde de långden af Fifkens kropp, i våg* lika linier n (Fig. 7.), men ej af lika längd; de flefte förlorade ilg i hvarandra i proportion af Fifkens fortunning mot fijerten, hvafeft ej mera ån 2 å 3 Septa kunde med fåkerhet Ur» ikiijaSi Deffe Septa p (Fig. 7.), ^ (Fig. 10.) hade ock fina tvärband på mer och mindre afflånd ifrån hvarandra, att lika fom förekomma li* niérnes parallela rubbning och med detfamma bidraga till det, emellan Septa varande ämnets qvarhållande i behöriga rum. Detta ämnet beftod af en, for blotta ögonen oräknelig myc* kenhet fina trådar, ftålde uti en ifrån centrum utåt gående dire&ion, men få tätt famman- bundne, att matfan ej var olik hvitan af ett hårdt kokat ägg. Och har jag mycken be* någenhet att tro, att defTa trådar voro ej an- nat ån fjelfva Nerv-åndarne af den ofver Luft- blåfan belägna IServ-våfnad, hvilken formera- des i$öi, Jpr. Maju gfun. 15* des genom föreningen af Nervx Spinales och bakåt gående grenen af Nervlis Ele&ricus* ^ 18. Ehuru denna Ele&rifka apparatus intager i det måila fjerdedelen af Filkens rundhet på hvardera iidan om kroppens Axis och kol- fenan, få formerar dock -h varje Organ med alla defs Septa en egen half-cirkel, hvars inre Segment år lika flört med Luftblåfans halfva periferie och det yttre med Fifkens fida emel- lan den nedra Linea longitudinaiis och köl- fenans fålle vid Carina : håraf upkomma tvånne likfidiga triangulaire rymder af lika långd med flora Organet, och endaft ätfkilde ifrån hvar- andra genom Septum perpendiculare, / (Fig. 10.) Denna aflånga triangelhålighet *) e (Fig. 10.), fom på hvardera fidan utgör det mindre Or- ganet, hade 12 Septa, hvars florfla bredd var 4 linier, lika fom triangels fidor. De vörö få llållde, att Lamellerne 3ågo träns verfelt, och deras fidor ifrån den nedre och bredafle, till den^inre, forbundos med Septum perpen- diculare och det nedre Segmentet af det florre Örga* *) Hela Figuren föreftåller en transverfel Seöion af Filkens kropp; a vifar ftållet dar Blod* ådrorne genomflåppas; g hvareft den nedåt fligande Nerven framkommer; / det Septum, fom åtfkiljer i fynnerhet de fmå Organernej i utmärker Luftblåfans cavitet, med de $erre Organerne a omfe fidor. igoi, Apr. MajL gfun. Organet; afftåndet emellan deflk Septa fom ock hade fina tvärband , var i proportion hälften mindre ån de foregående, få att, når flora Organets Septa hade vid half- cirkelens yttre Segment en half decimal-lineas afflånd, få hade defla vid pafs en fjerdedels, och federmera en likformig forminfkning under deras fortgång till ftjerten 0 Åmnet fom upfylde håligheterne defla Septa emellan, voro tvärgående Fibrer af famma färg och bräcklighet, fom trådarna h vilka upfylla mellanrummen af flora Organets Lameller; men om de upkomma af famma Ncrv-våfnad med de förra, eller om yt*åndarna af de grenar, hvilka ifrån famma flammar löpa dels tvärs Igenom, dels utom flora Organet ned till kol- fenan, formera Nerv-qvaflar, var ej uti min magt att af ett enda Subjed uptåeka. i 19. Lika otilråckelige blifva ock defla anmärk- ningar att uttyda orfaken till Eledricitetens närvaro och defs verkningsfått hos denna Fifk* Flera forfok af fkickligare Forfkare, och mera tilgång på dylika Fifkar, behofves till utredan- det af frågan: Huru en med den Atmofpherijke lik* Jldmmig Elektricitet kan famlas till få verkfam myc* kenhet hos ett Djur fom fjelf dr Conduttor , och medeljl detfamma meddelas genom ett Fluidum nåjlan af lika natur , då likväl fuktighet i Atmofpheren hindrar defs kraft; och hvad fom ännu år be* fynnerligare, at Eleftrifka ledningen med deU famma t $01, Jpr> Ma] l ffltu 155 fåmmä-, kari fke lika fullkomligt öm periöner eller andra ledande åmnen antingen röra Fi* ikcn, eller allenaft vattnet fom ömgifver faänä kropp. Så lårige Philofopherne vörö okunnige ont -Ele&ricitetens verkeliga närvaro hos Torpedö öch detta fifkfläg m. A., eller ätniinftöné tvifla- de öm dcfs egenteiigä egenlkäpj få fokte Val en Lo r en z 1 ni 1678 att uttyda detta pheriö* "men, genom ett fint fluidum fom Från defiä Fifkar utfpriddes efter defs tanka - 9 likfom el* den utfprider värmen. Börélli Och i fyn* nerhét EJeAUmur-, fom trodde Gg närmare examinera laken, vörö ej lyckligare uti ut* tydningen af denna Mechanifme, i det de dels hårledde den från Filmens rådflå under vid* rörandet; dels fråti hans formogenhet att i haft förby ta kroppsytan ifrån en concave till en, convex ftålming foriiiedelft verkan af de få kallade Mufculi fåleåri, och genom h vilkas häftiga förändringar en dylik väldfani fkak- riing under omväxlingen forordfakädes. Men Herrar Richér öch Duhamél bevift.de redan på femma, tid motfattfen af defla Theörieiv De vide redan 'ätt blötta cömmunicätiön af ett Ledande åmne* Var tilråckeligt ätt erhålla ftoteri, men Elektricitetens verkningskraft öch nårvarö i få mångfaldiga Varelfer, vär ånnil ej fullkomligeri kand denna tidens och kun* de fåledes ej mifstånkas For Orfaken till detta Phenömén* Ä» F, A, Handl> IL Qv» L % 20* 154 z8oi, Apr. Maji. *fun. % 20. Den korta fynkrets inom hvilken All- xnagten har infkrånkt grånforne for vårt be- grepp, gor flundom fekler nödvändiga att up- tåcka hvad ofta en håndelfe updagar inom få ognablick. Så har det håndt med de flåfte och ftörfta ibland Naturens undrans vårda verk- ningar fom ej kunnat förklaras, från ftjern- hvalfvets omåteliga afftånd, till jordens for- doldafte gomor och hafvets vidftråckta rymd. Låran om Atmofpherilka Ele&riciteten har ej varit utredd till fin vidd, forrån den fednare hälften af detta århundrade; och defs närvaro i djurens kroppar, ehuru bekant inom de fed- nafte 30 åren enligt de anmärkningar Herr Co t un ni dårtil gaf, hade formodeligen ej få fnart blifvit åmnet for de lår des upmårkfam- het, om ej en gnifta från Galvånis Ele&ri- Ika Machine, under det han vidrörde Grodans Nerver, därtill gifvit anledning. Och ehuru hiftorien om Electricitetens qvantitet och be- fkalfenhet ånnu ej hunnit till den fullkomlig- het, att något fyfteme på rediga och fakra grunder dåraf kan formeras, oaktadt flera Lärdes underfokningar och lika flridande fom uplyfande fkrifter, få torde dock en vål an- vänd framtid mera tilfridsftållande förklara detta åmne. Redan hafva vi att tacka Herr Walsk for den betydande uptåckt att Torpedos och Gymnoti Eleclxicitet närmar fig i gemenlkap med den Atmofpherilka, Vi känna ock Or- ganernc i Sot, Apr. Maj i, £fm* 15$ ganerne fom framalftra och bibehålla den- lam ma hos della Finkar, men lattet huru de verka for att lätta denna Ele&ricitet i rörelfe„ år ånnu för ofs bland Naturens hemliga vårf» Till utredande af detta, behöfves ånnu flera obfervationer på Organets Mechaniflka Förrätt- ningar under defla Filkars lifstid 5 och fom Skaparen har gifvit alla delar en vifs form afpaffad efter beflåmda föremål, och grundade på vilTa Mechanilka lagar hos alla djur, få torde ock detta Organets half- cirkelformiga figur, järnte den otaliga myckenhet af Nerv-i colonners perpendiculaira ftållning (Fig. 7.) mot Axis af Luftblåfan, tjena, att likafom ett Ele&rifkt batteri anfenligen fortfora Organets yta till florre qvantitets emottagande af detta fluidum. Och månne ej blåfan fom ligger los uti defs egen holfa af Nerv-våfhad, har till detta ändamålets befordran några beflåmda roreller» fkicklige att famla det Eledxilka åmnet inom Fifkens kropp, formodeligen genererad och uppe* hållen af den foda fom vattu-partiklarne och defs invånare innehålla"? på famma fått fom vifTa Species Medufas och andra vattu-infektet bekomma ett Phosphorilkt fluidum i farama element. En annan befynnerlighet forenar fig med Naturen af denna Fifkens Ele&ricitet , att in* gen dragande eller återdrifvande kraft har hit- tildags blifvit uptåckt; men fom det år mycken L o. an- 156 igoi, Apr. Maji. gfun. anledning att tro, det de å omfe fidor oril Blåfan och Septum perpendiculare belägna Electrifka Organ er, åfo efter ornfiåndigheterne " uti en beftåndigt omvåxlande pofitive och ne- gative befkafFenhet, hvarigencm Ele&rifka åm- net under vidrorningen pafferar växelvis till mer eller mindre qvantitet alt efter ytornes låge på kroppen fom vidrores^ (och utom hvilket möjligheten af en flot fvårligen kunde begripas), få torde ock Fifkens oförmögen het att åt lig draga eller bortfkjuta kroppar , kunna för- klaras på de i anfeende till den Ätmöspheri* Ikä EleÄriciteten fladgade grunder: att kroppar uti hvilka ftridiga Ele&riciteter blifvit matta- de med hvärandra, icke vifa fpår till någon Eleélriciter. Och ätt jåinnvigten emellan deffa Ele&riciteters flridande egenfikaper j åro hos Fifkeii få fullkomligen återftållde efter hvaf gifven ftot, ätt defs nårvarö utäii nytt vid* rörande ej låter mårka fig. Men foni uttydningeri håraf vida ofver* jfkrider grånforne af min kunfkap öm detta Organets naturliga verkningsfått under Fifkens lifstid, få bor jag med mllatigände låmna detta åmnet till deras uffkilgiling och forfkningar^ hvilka med ftörre infigter och mera tilfållen ätt undeffokä deffa Filkär medan de ånnu lefva, kunna med mera fullkomlighet nalkas Naturen på fpåren for att uplofa denna fråga* Nija iBoi, Apr, Maju gfun, 157 JVya och mindre kända Sven/ka Laf-arter, befkrifne af ERIK ACHARIUS. (VII Förtätning. *) Uti KongL Vetenlkaps Academiens Nya Hand- lingar for år 1795 har jag tilforene up- råknat de Klihb-tafvar (Collemata), fom til den tiden voro i Sverige uptåckte, famt bifogat befkrifningar och ritningar på dem dåraf, fom då voro nya och faknade figuren Ånnu flera arter af , deffa flags Lafvar åro federrnera hos ofs fiindne, hvarfore jag med de fex, å hvilka jag nu får den åran aflemna nödiga befl piores pamm excavatae, adult. En åldre och fullkomligare Frorednings- platt mycket forftorad, djupt infånkt i bla- det, och omgifven af bladets fmå flikar, foni utgjora defs vågige eller knottrige kant, utgjorande fålunda fjelfva bladet egånteligen hela Froredningsfåftet (Rece- ptaculum) på denna Laf. Fig. 2. Lic hen myriococcus. a. En Fingryns -laf i naturlig florlek, ut- gjorande en tuf-lik ojåmn fammangyttring af denna Lafs delar, med inblandade lof- moflbr, varande i omkretfen omgifven af ftorre blad, fom ej bara Frorednings- delar. h. Någre fammanhångande blad af de inre på denna Laf, mycket förftorade, i kan- terna och på fidorne fullfatte med fmå klot- formige korn och Froredningsfåften. §. En flik af et dylikt blad ånnu mera for- florad for at tydligare vifa nyfsnåmndc deras ftållning och fkapnad. d. Et mycket forftoradt Froredningsfåfte, med des uppå intryckte platt. Fig. 3- i8oi 5 Apr. Maji. $un. 167 Fig. g. Lic hen melcenus. a. En Strand-laf af medelmåttig naturlig flor- lek eller utftråckning, kretsformigt fåftad vid en flenflifa. b. Någre frånfkilde delar af denna Lafs fam- mangrodde blad, mycket forflorade for at vifa deras ojämna infkårningar, flikat och upflående kanters olika och naggade krus ning. c. En mycket forfiorad Froredningsplått, med undre fidan kullrig och faftad vid kanter- na af bladens flikar, uppå nåflan platt, rundtikring kruskantad eller omgifven med en krans af fmå korn. Fig. 4. Lic hen fcotinus. a. En Svartblads-laf växande fåfom i en tufva, omgifven med iofmoflbr i naturlig florlek. h. Någre fammanh ångande blad dåraf for- florade och fåflade vid lofmoffe-fljelkar, varande deffa blad knapt flikade men i kan- terna nog ojåmna och likfom naggade med flrodde Froredningsplåttar på båda fidor. £. En yngre urhålkad och d. En åldre nåftan kullrig Froredningsplått, omgifne med en jåmn och flåt utflående kant; båda mycket forflorade. Fig. 5. Lichen riv u l ar is. a. En Båck-laf i naturlig florlek, med hinn- aktiga tunna platta breda bugtiga blad, gående från medelpunkten, utåt rundt ikring. h. Et § 6$ igor, Apr. Ma ju ffun. b. Et frånfkildt något Forftoradt blad dåräfl c> d. Tvånne Froredningsplåttar mycket for- fiorade* hvaraf den ena c) yngre finnes urhålkad, den åldre d) uppä kullrig, med nåftan ömårkelig eiler ringad kant om* gifvem Fig. 6. Lichen fur v ii f> B. En Rynk-laf i naturlig ftorlek* med ftadige eller tjockare-, befynnerligen vid medel* punkten öjåmncj böjde och hopvicklade blad» fom mot ömkretfen finnas tydligare ehuru olika flikade* men både på offe och undre (idan rynkige* fkromge och med et ftråft pulver liktom beftrodde, b. Et mera fÖriloradt blad fårfkildt aftecknadt ■c. En yngre forftorad Froredningsplåttj uf* holkad fom en bagare. 4. En åldfe Platt åfvenledes forftorad, fom vifar at deffe blifva med tiden platta, up* pä med Uphojda punkter befatte och om» gifne med en utflående och jamn.kant* Anm. Alla forftofade delar af defTa Lafvar foreOållas fådane fom de vifa fig under Microfcöpet då Lafvarne åro fårfkå eller i vatten upblotte. FÖR. i goi, jlpr. Maj i. £?un. 169 FÖRTECKNING på de RSn, fom Sr o införde i detta Qvartals Handlingar. 1. Jt ortfattning af Ber ättelfen om den genom en Rågets parning med en Gumfe, upkomna af födans fortplantning , famt de hos denfamma, ddr-under Jtg företeende förändringar; af C. N. Hellenius. ------ 105 2. Befkrifning å nya och rdttetfer vid bejkrif- ningarna af några förr hände Svdnjka In* fetler; af Gustaf PaykUll. - - - 116 3. Bejkrifning ofuer EletJriJke Ålen. Gymnotus Eletlricus. Linn.; ^Samuel Fahlberg. 12a 4. Nya och mindre kända Svdnjka Lafm arter, bejkrifnt af Erik Acharius. • - - 157 Fid.VUL Fiö. IX Kongl. Vetenskaps ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, För Månaderne JULIUS, AUGUST US, SEPTEMBER. ÅR 180 1. PRESES, Herr AXEL G. SILVERSTOLPE , Hennes Kongl. Maj:t. Etf ke-Drottningens Hof-Jtirikare öch Hand - Secreterare 9 Riddarhus - Secreterare* Ert af de Ig i Svenfka Academien, Förf Sk til de Sven/te Falk - Arter? befkrifning och beftammanäe. Falkarne utgöra et ibland de flågten, fom kanfke åro fvårafl at utreda. De för! ändringar, h vilka de flåfte arter i anfeende til K. V. Ä»Handh q» UL M ill i74 i8oi> £ful< Ang. Sept. jag har en Örn a), fom jag tror cj vara an- nat ån en foråndring af Fulvus; den har alla remiges primariae (vårta, och i anfeende til ftjertens fårg, fkiljer den fig mycket mera ån Chryfaetos från Fulvus. Således om man gjor affeende på BrifTbns befkrifning, tror jag at frågan år fnart afgjord och at Chryfaeti namn bor utftrykas ur Falkarnes lifta. Men helt annorlunda förhåller det fig med Euffons anmårkningar om k Grand Aigle (Chryfaetos), och om defTa alla aga fin rigtighet, tyckas vifferligen båda ofvannåmnde örnar vara från hvarandra fkiljde, hvilket likväl icke bevifes af den figuren, fom i pl. enl. foreftåller Chry- faetos. I Lathams och Gmelins Befkrif- ningar förekommer intet fom hindrar, at fora Fulvus och Chryfaetos til famma fpecies. Uti Bechsteixs Natur gefchichte Våg. Deuifc' förekommer åfven mycket om Chryfaetos, men fom det til fiorfia delen beflår af en 6f- verfattning af Buffons Afhandling cm denna fogel, få bor dårpå ej affeende gjoras. Falk/lågt et s Kåmmnårken ar o: Hufvudet ofvantil bredt, nedtryckt, betåckt med fjäder, Näbbet krökt, undra kåken rak, den ofres fpets nedbögd; hos en del år öfre kåkens kant midi n) Se Belkrifningen hår nedanfore vid F. Fulvu?. *8oi, £?uL Aug. Sept. 175 midt på eller vid fpetfen, utdragen likfom til en liten tand. Näbbets rot år betåckt af en naken hud, uti h vilken fynas öpningarne för nåsbororne. Foiterne hafva 4 tår, 3 fram och 1 bakåt; klorne åro långe och hvafle. Honan år ftörre ån hanen ; denna fkiljnad år hos fomliga mer, hos andra mindre mårkelig, Alla hit horande kånde foglar hafva fkarp fyn, mycken ftyrka i ben och vingar, lefva i engifte och foda {ig af rof, hälft af lefvande, famt ombyta efter årstiderne luftftrek. S P E C I E S. t* Falco Alhicilla, cera pedibusque femilanatis luteis, roftro flavefcente, cauda alba. Synonyma. Falco atbicilta. Linn. Syd. Nat. cur. G mel, T. I. p. 253. Faun. Suec. n. 55. Lath. ind. om. T. I. p. 9. Fultur albicilla. Linn. Sy fl. Nat. ed. XIL T. I. p. 123. Falco leucocephalus. Linn. Syd. Nat. ed. XIL T. I. p. 124. It. cur. Gmel. T. I. p. 255. Lath. Ind. Orn. T. I. p 0 n. Falco albicaudus. Linn. Sylt, Nat. cur. Gmel. T. I. P . 258. Falco hinnularius. Lath. Ind. Orn. T. I. p. 15, M 3 C> 1 7 6 Igoi, £fuL Ang. Sept. Fil ga'- gm ou grand Pygargue. Buff. (q) Hift, Nat. Oit T, t p. 99. t. 3 £ x pl. enl. 4 TI, (dålig). Mgte. ä queue blanche. Briss. orn, T. I, p. 427, Aigle a tete blanche. Ibid. p. 422. Petit Aigle a queue blanche. Ibid. p. 429. Cinereous eagle. Lath. Syn. T. L p, 33. SuppL n, 11. Bald eagle. Ibid. p. 29 Suppl. p. 9. Leffcr white tailed eagle. Lath. ibid. p. 39, Fifchadler, Bechstein. Vög. DeutfchL T. L p. 222, Seeadler. Ibid. p, 219 (Annotinus Falco). ffafsorn* Descriptio. (foemina). Longitudo avis b) 3 ped. 3 poll. roflri, fere 3 poll. Lon- $) Den hår citerade Editionen af Buffon$ Hifloire Naturelle år den i 8:0, med enlumi- nerade figurer. b) Måtten åro tagne fa: at hela fogelens långd iriåtes ifrån nåbbets fpets til fljertens — näb- bets ifrån munnvinkelen til nåbbipetfen — fljertens från ftjertpennornes fafte til fljertens fpets — benets från knået til tårnes fafte, — > tårnes långd år til klornes faften. Sjelfva måttråkningen år den geometrilka eller få kal- lade decimal-råkn. (10 tum på en fot, 10 li* nier på et tum). *8oi 9 $ful Ang. Sept. ill Longitudo a flexura alae ad ejus apicem, 2 ped. — — caudae, 10 poll. 6 lin. — — tibiae, 4 poll. 2 lin. — _ digiti intermedii, 3 polL _ — d. extimi, 2 poll. _ d. intimi, 1 poll. 8 lin* — — d. pofterioris , 1 poll. 4 lin. Cauda cum complicatis alis seqvaliter extcn- ditur. JRoftrum flavicans, dente nullo. Cera lutea. hora a) fetulis adfperfa. Irif fordide flavefcens. Caput 8c collum grifeo fubferruginea , colore in albidum, praefertim inferne vergente; quo fenior avis, co albidior caput. Dorfum, peStus 8c teSrices alarum, e grifeo fufco- que nebulofas. Veriter fufcus, teflaceo paulo varius. Remiges primarim nigrae, bafi cinerefcentes ; fe» cundarice fufcae. Uropijgium 8c teUrices caudce fuperiores fufcae, cx his 4 elongatae albae. TeBrices caudce inferiorés fufcae, latere exteriore fufco grifeoque nebulofae. M 4 Reftrices a) Jag vet ej tjenligare namn for flållet emellan ögonen och näbbet. At fom flere, kalla det fr ens, fynes mig mindre rigtigt. i78 iBoiy £ful Aug. Sept. JteSfrices aibae, intermediis non raro apicc nigricantibus. Pedes fcmilanati, lutci, unguibus nigris. jag har med fåkerhet trott mig kunna förena , under et fpecies , 2£ Leucocephalus , Albicilla och Hinnularius (vt\ Albicaudus); den forftnåmnde fkiljes från albicilla blott genom et hvitare hufvud, och enligt Gmelin dar- uti at han år något florre, den torde vara en gammal hona; den fenare återigen lårer vara en yngre hane, fom ånnu icke, eller åtmin- Aone nyligen fyllt 3 år, hvari jag fa mycket mera flyrkes, fom Latham i Index Ornitho- logicus fåger, at fljertfjådrarnes yttre kant flun- dom år mörkbrun. Ornithologerne hafva varit villrådige, om de fkulle hånfora Hafsornen til Falke - eller Ganim-flågtet: I Sylt. Nat. ed. XII, raknäs den til det fenare, men uti den af Gmelin ut- gifne uplaga, år detta visligen åndradt, ty ehuru Hafsornens långa och forfl vid fpetfen bogda nåbb, famt nåflan nakna lova, tyckas nårma honom til Gammarne, åro dock de kännemärken, fom utmärka en Falk, hos ho- nom vida betydligare , och fortjena fåledes mera affeende. Hafsornen vidas vanligafl vid flora fjoar, hvarur han hämtar fin måfla foda, beflående af fifk och flor fjofogel; men toppen af et högt tråd, år det flålle han väljer til fit nåfles tilredande; detta beftår af flarkt fammanflåtade aviflar, xgot, £?ul. Åug. Sept. qviftar, år ej mycket djupt och fållan under 4 fot i diameter ; håri upfoder han fina ungar hvilka ej åro flere ån 2. Denna fogel får ej fin rigtiga fårg, fådan fom den hår ofvanfore år beflmfven och h vil- ken han federmera ftåndigt behåller, forr ån han blifvit 3 år, och innan han hunnit til d^nna ålder, år hans utfeende få olika med det han federmera får, at man med möda kan tro, at en et- eller två-årig Albicilla, år fam- ma fogelart, fom en ofver 3 år gammal; enda iåttet at hårutinnan århålla fåker uplysning, år utan tvifvel det hvaraf jag betjent mig: at nemligen taga ungar ur nåftet , upfoda dem, famt gifva noga agt på de förändringar , de årligen undergå; få fom en folgd af de ob- fervationer jag fåledes gjort på 4 individuer, vill jag hår anföra tvånne befkrifningar , af hvilka man kan finna de hufvudfakeligafle för- ändringar, fom Hafsornen, innan den hunnit blifva fullfårgad, har at undergå. Falco Albicilla. Årgammal: Rojlrum nigrum, Cera nigra. Lora fetulis adfperfa. Jris avellana. Caput 8c Collum nigricantia, apicc fingulae pen- nae punéfco vix confpicuo ferrugineo 110- tatae , gula tamen cinerefcens & collum tam fubtus, quam fupra dilutius, - M 5 Dor* i8o igoi, £ful. Aug. Sept. B or fura 8c teStrices alarum faturate-ferruginece* pennarum apicibus nigricantibus, unde ma- culae fubtrigonae in alis dorfoque fparfte. Reinlgcs primarice nigrae, fecundarice grifeo-fufcee. Rettrkes teftaceo albicantes, extus apiceque nigricantes, rachibus albis. Caudae te&rices inferiores Veteris fimiles. Pecius 8c ab domen obfeure ferruginea, apicibus pennarum macula longitudinali nigricantc notatis. Penna femorum grifeo - fufeas , apice fatura- tiores. Pedes vix infra genua lanati, lirtei. Falco Albicilla. Två-årig. Lora, pedes, remiges y teffricesque caudce ut in prascedente. Iris quam praecedentis pallidior. Roflrum fufeefcente fufeum. Caput collumque grifeo-ferruginea , apicibus pen- narum pundo vix notabili dilutiore; col- lum fubtus 8c praefertim gula cinerefcentes. Dorfutn teSiricesque alarum fufco ferrugineoque nebulofae. Corpus fubtus albicante fufeoque nebulofum , pennis albicantibus apicibus fufeis ; fed pennas femorum fufeae. ReSrices fimiles praecedentis fed albidiores a). DA ftj Båda deflTa Beikrifningar aro tagne i Jufö manad. igen, £ful Aug. Sept. 13* Då jag jåmnforer de har befkrefne unga Hafsornar med de befarifningar på F. Offifra- gus, fomLATHAM, LiNNé, Bechstein m. fl. hafva låmnat, tycker jag mig hafva mycken anledning, at tro det denna orn (F. Offifra- gus) ej år annat ån en ung Hafsorn; Bech- steins befkrifning på Seeadler (F. Offifragus) ofverensfiåmmer, åtminftone hvad fårgen be- träffar, få noga med en årsgammal Hafsorn, at man derpå ej kan mifstaga fig. Buffons pl. enl, 415, forefiåliande famma fogel, kommer här- med, oagtadt fårgen år något for ljus, tåm- meligen ofverens , den enda hufvudfakeliga fkilnad år, at på denna figure år cera gul, då en etårig Hafsorn har den fvart, men kan- fke figuren år ritad efter en upftåppad indi- vi du och den fvarta fårgen på cera blifvit an- fedd fom en folgd af torkningen, hvarfore man funnit fig föranlåten, at på figuren åndr& den til gul. Bechstein fåger i fin befkrif- ning på Offifragus , at den ej fällan har blå- agtig cera; nu år den vål icke hos en ung Hafsorn blåagtig , utan fvart, men det år moj« ligt at Bechstein, fom ej altid varit få noga i fina obfervationer, då han fett den vara xnork och ej gul , tagit for gifvit at den var blåagtig, emedan det ftundom hånder at cera hos Falkarne varierar mellan gult och blått. 3t F, Fulvus, cera lutea, pedibus lanatis luteis reclricibus albis apicc fufcis* capitc collo* 182 iSoi } $ul. Aug. Sep t. que fupra ful vis, fubtus faturate fufcis, iridibus roflroque caeruleicente-nigris. Synonyma. Falco Futvur. Linn. Syft. Nat. ed. XII. T. I. p. 125. Id. cur. Gmel. T. L p. 256, Lath. Ind. Orn. T. I. p. 10. Falco niger. Linn. Syft. Nat. cur. Gmel. T. I. P . 259. Falco melanonotus. Lath. Ind. Orn. T. I. p. 16. Aigle commun. Buff. Hift. Nat. Oif. T. I. p. 86. t. 2 £ 1. pl. enl. 409. Aigle. Briss. Orn. T. I. p. 420. Ringtailed eagle. Lath. Syn. T. I. P. I. p. 32. Suppl. p. 10. White tailed eagle. Ibid. A. Black backed eagle. Ibid. p. 49. White tailed eagle. Edvards Av. T. I. Gemeine Adler. Bechst. Vog. Deutfchl. T. L p. 212. Descriptio. (mas.). Longitudo avis fere 3 ped. _ — roftri 2 poll. 4 lin. — — ab alas flexura ad ejus apicem 2 ped. 3 poll. — caudiö i ped. 3 poll. Lon- igoi, gful. Aug. Sept. |gf Longitudo tibiae 4 poll. — — digiti intermedii 2 poll. 2 lin, — — d. extimi 1 poll. 8 lin. — — d. intimi i| poll. — — d. poflerioris 1 poll. 4 lin. Cauda extra alas complicatas extenditur ad @| poll. Rojlrum atque Iris caeruleo nigricantes. Lora pilis cinerefcentibus veftita. Pileus, latera capitis & colkm fupra fulva. Gula atque jugulum faturate fufca. Cera lutea. Dorfum , teUrices alarum & corpus fubtus faturate fufca, pennis nigris rarioribus fpariis ; tedlrices alarum in ferrugineum vergentes. Remiges 1 — 3 nigrae, 4 — 5 nigricantes, ad baiin intus macula alba ovali notatae, 6 — 8 albae,apicibus fufcis; reliquas obfcure fufcae, introrfum ad bafin albae. Cauda alba, apice fufco vel nigro, qui color fere in tertiam partem caudae extenditur.. Tibice pennis albicantibus usque ad digitos ve- ftitae. Digiti lutei, unguibus nigris. Famina mare major, color ejus faturatibr 9 tinctura ferruginea deftituta, pennas tibia- rum ferruginefcentes. Jag har ej med fåkerhet kunnat få veta huru denne, i Svenfke fkogarne ej fållfynte f°§ e l> gj° r 6t nåfle, men Buffon med flere for 184 z8 0I > Sept. forfåkra, at han bygger på klippor, hvilket icke år ofannolikt. Flere tro at mellan F. Fulvus och Me- lanasetus år ingen annan fkillnad ån olikhet af kon; men mera fannolikt torde det vara, at antaga en ikillnad dem emellan, härrörande af olikhet i ålder, emedan hvarken honan el- ler hanen af Fulvus, ofverensftåmmer med de befkrifningar vi hafve på Melanaeetus. Åfven har man velat gora ikillnad emel- lan F. Fulvus och Canadenfis , men hvari denna Ikillnad fkulie beftå, år ånnu ej få noga utredt, åtminftone intråffa de kånnemårken, fom anföras i Syftema Naturae och Index Orn. til utmärkande af F. Canadenlis, tilråckeligen på Fulvus, och Edwards citerade figure of- verensftåmmer åfven med denne fenares hona. Om uti Syftema Naturce och Index Orni- thologicus ej bland fynonymerne for Fulvus, citerades Författare, fom noga befkrifvit den; få fkulle man fvårligen kunna tro, at den, fom i ofvannåmnde båda arbeten kallas F. Fulvus , vårkeligen vore det, emedan de i dem fore- kommande befkrimingar, åro ej allenaft ofull» flåndige, utan åfven felagtige, til ex. fåfom cara&ere på F. Fulvus anfores, Falco - - - cauda fafcia alba, och i befkrifningen - - - p0us punSis trigonis adfperfum, dl lik val O j er- ten år hvitbrun vid flutet och de hvita flåc- karne på brottet, fynas blott då fjådrarne i iggai på det ftållet i oordning, få at fjådrarnes hvita bafes *8oi> $ul. Åug. Sept. *8S bafes fy nas, hvaraf man utan nårmare efter- feende lått kunde förledas at tro, det broflet vore fläckigt. Jag åger en Om, kommen från Lappmar- ken, hvilken jag tror vara blott en variation af F. Fulvus, men fom likvål lått kunde ta* gas for farlkildt fpecies ; hurudan den år vifar följande befkrifning: Magnitudo & menfura Falc. Fulv* Fwm. Roftrum, cera, loraque ut in praecedente. Pedes lutei , pennis ferruginefcentibus lanati. Caput fupra & cervix fulva, hic color maj orera partem colli quam in praecedente, occupat* Collum fubtus faturate fufeum. Dorfum dilute atque obfeure fufco varium. y Tedtrices flexurce alm teftacese, reliquae alarum te&rices fufco teftaceoque nebulofse; fed illse quae remigibus fecundariis funt pro- ximse , omnino fere albicante-teftaceae. Remiges primärics nigrae, latere interiore paulo cinereo maculatas. Remiges fecundarice fufco - nigricantes. Refårices omnes apice faturate fufcae : x, i utriusque ate — 2, 2 fufcae, extus paulisper albo maculatae, fafcia in me- dio cinerea. 3, 3 bafi albae, medio cinereae, ma- eulis oblongis fufeis, 4 ta 18-6 *8°f> £ful. Ang. Sept. 4ta dextrae alae , bafi & inttis usque ad apicem alba, extus macula ad bafin longitudinali oblonga fufca notata, me- dium re&ricis extus cinereum, fafcia fufca. 4ta finiftrae, dilute fufca, adapirem fafcia cinerea, intus albo fuscoque varia. 5ta dextrae, cinerea, fafcia in medio fufca ad bafin area longitudinaliter decur- rente fufca; intus albo fufcoque varia, 5ta finiftrae, bafi alba, mcdio cinereo fufcoque maculata. 6~ta dextrae, grifeo alboque varia, ad apicem fafcia albicante. 6ta finiftrae, bafi fufca, albo paulo varia, medio cinerea, fafcia fufca. Pedus faturate ferrugineum, macula in lingula penna longitudinali fufca. Venter obfcure fufcus. Ehuru olik denna år F. Fulvus i anfeende til fårgen, tror jag likvål ej at den år et lar- {kildt fpecies. Stjertpennornes befynnerliga olik- het tyckes vifa,at antingen fogelen år en til— fållig variation, eller, hvilke* år troligaft, at fljerten år i ofvergång från en fårg til en an- nan, då kanfke denna Örn år en gammal F. Fulvus, h vars ftjert ifrån at hafva varit hvit, fådan fom den hos 'Fulvus år, blifver fvart eller mörkbrun; det år vål fannt , at en fogels fårg for ålderns flkull, ej plåt ofver^a fri ni igoi> *ful Åug. Sepié i 81 från ljuft til mörkt, utan (barare tvärtom^ men den förmodan at Ajerten hos fogelen $ fom hår omtalas, varit fvart eller mörkbrun* men (kulle blifva hvit, forutfåtter åfven at den vore en unge, hviiket åter helt och hål- lit motfåges af defs floriek och flora klor famt det flora rum, fom den gula fårgeh öfvan pä halfen intager, hviiket alt tyckes utvifa at fo* gelén år gammal a). 3. Falco pedibus lanatis luteis , caudä nigricanié fufca, fubtus fafciis binis albicantibus* Descriptiö. Löngkudo ävis circiter £ ped. 8c aliquot poll. b). — ^ roflri ultra i poll. Cauda curri .complicatis alis aequalitcr exteri* ditur. Roftrum rngricans, dente in medio * obtufo. K. V. A. Handl. HL Qv. N Irii éij Jag har en F. Fulvus, hvilken hvad fårgeri beträffar, til alla delar ofverens dämmer med den vanlige Örnen, men har mycket mindre gult på halfen, och fom han tillika år anfen- ligen mindre ån Fulvus, tror jag den vara eä yngre. b) Alla de Falkar, h vilka? belkrifningar åro ej aldeles beflåmde och noggranne , til ex. denne, 1 åro (adane, fom jag ej haft lagligt åt nogare granlka. 188 *8oi> oful. Aug. Sept. Iris . . . ^ Ceru lutea? Caput & cervix teflacea, fufco maculata. Dorfum fufcum. Teärices alanim ferrugineo fufcae, marginibus pal- lidioribus. Kemiges primarice nigrae. Secundarice fufcae. Caucla nigro fufca, vix fafciata, fubtus fafeiis 2 albicantibus. Corpus fubtus ferrugineo fufcoquc variegatum. Pedes lutei, pennis ferruginefcentibus lanati. Det torde hånda, at denna , från fodra Sve- rige til Herr Cancellie-Rådet Paykulls fam- ling komne Falk, horer til famma fpecies fom F. Naevius. 4. F. Haticetus, cera cserulea, corpore fubtus capiteque albis, macula fufca ab utroquc oculo per colli latera ad dorfum defcen- dente, digitis fubtus rugofiffimis. Synonyma. Fateo Häticetus. Linn. Sy fl. Na t. ed. XII. T. I. p. 129. it. cur. Gmel. T. I. p. 263. Faun. Svec. 63, Lath. Ind. Om. T. I. p. 17. Batbuzard. Bxjff. Hift. Nat. Oif. T. L p. 103. t. 3 f« 2 (dålig) pl. enl. 414. tSékk de mtr. Briss. Orn, T. t p. 440. t. 34, Ofpreg. i$Qti £?nl Aug. Sepi, 189 Öfpreij* LATHi Syn* T* L P* L 45* Suppi p. 13. Fifchaar. BjkchSt. Vog* Deutfchh T* L p* 23a Fijk-kjufe, Sjåhéké Descriptiöi Löngitudö avis 2 ped* i§ polL — roitfi I pölL 4 liri. ^ ^ ajb alae ikxurä ad £jus äpkéiit 17 polL -C — eaudäS 7| polL — tibias 2 polL ^— 4^ digiti intermedii t pölL ^ litl<* <** — d. extimi 1 poll. 3 liri* ^- d. intimi 1 polL 1 b 4» — pofterioris fere 9 lin. Cauda extra alas cömplicatas paulo exterifk* Mojirum nigrum, valde aduncum, derite parvö* Ctra Gcerulaea* Capnt & collum alba* vertice fufco maCulato* macula magna fufca ab utroqut öculo ad dorfum defcendente. Dor/nm, tetirices alarum & femiges fecunddfi&jti* fiereo-fufcae, faturatiore variae, Remiges prhnarm fupra infraque nigras, Cauda fupra grifeaj ad apicem oblcurior,- äpicé albieante, fafciis circiter 4 vel 5 fufcis- notata, reélrice intermedia immaculatä ? y^ ins albicans pariter ac fupra maculata* PeUus fufco alboque varium.* Vmter albus,- N I Pmé iso iSoi, gul Jug. Sept. JPedes caerulei vel flavi. Digiti fubtus rugofiffimi , unguibtfs nigris ma- gnis, valde arcuatis, Digitus extimus re- trorfum quafi verfatilis. Alius. Roftrum nigrum, minus quam prsecc- dentis aduncum, dente nullo. Caput & Collum alba , faturate fufco ftriata. Ubi prascedens fufcus vel grifeus. hic dilute eft nigricans, cauda excepta; dorfum albo- undulatum, remiges fecundarige margin e & apice albse. Remiges primariae, apicc albae. Fafciss cauda? magis quam in prse- cedenti diflindtae. Fifk år egenteligade födan for denna, vid fjö- arne ej fållfynte fogel. Svåfvande öfver vatt- net, föker han at i vattubrynen uptåcka nå- gon fifk, på hvilken han med en vits fnabbhet nedkaftar fig. Stundom hånder at han angri- ger dem, fom hafva nog ftyrka at draga ho« nom med (ig under värnet, dår han med dö- den får umgälla fm tiltagfenhet. Detta hans fatt at föda fig, har gifvit anledning til den orimliga fågen, at fiik-kjufen har ena foten fka- pad fåfom en vattenfogels och at han med denna fkulle (imma, då han tog fifk med den andra. Det år anmärkning värdt , a t flere för- farne Naturkånnare, och bland dcrifa LiNxéöJ ej varit aldeles frie från denna viUfarelfe; dock bas m) Pes finxSsr fubpalmatu*. Syft. Nar. ed. XIL i8oi, £ful. Aug. Sept. igi har denna fogels fötter den befynnerliga egen- fkap, at den yttre tåen kan foras tilbaka lika- fom ugglornes; åfven åro tåernes undre fjåll fpetfige och utdående, hvilket bidrager til fi- fkens qvarhållande. Så fnart fjoarne börja tilfryfa, flyttar fifk- kjufen hårifrån och infinner fig åter vid is- lofsningen. $. F. Lagopus, cera pedibusque lanatis luteis, corpore albo fufcoque vario, capite collo» que albis, fhriis fufcis. Synonyma. Falco lagopus. Linn. Syft. Nat. cur. Gmel. T. I. p. 260. Lath. Ind. Orn. T. I. p. 19. Falco pennatus. Linn. Syfi Nat. cur. Gmel. T. I. p. 272. Lath. Ind. Orn. T. I. p. ig. Falco communis leucocephalas. Linn. Syft. Nat. cur, Gmel. T. I. p. 270. Lath. Ind. Orn. T. I. p. 30. Faucon a tete blanche. Briss. Orn. T. I. p. 325. Faacon pata. Ibid. Suppl. p. 22. t. I. Rougk legged Falcon. Lath. Syn. T. I. P. I. p. 75- Booled Falcon. Ibid. White headed falcon. Ibid. p. 66. Raug beinige Falke. Bechst. Vog. DeutfchL T. I. p. 228. N 3 De- l%% igoiy JH Mg* Sept, Descriptio. Longitudp Åvis 2 ped, — — rpftri 1 poll 2 lin, «« «w» ab ala? flexura ad ej 115 äpicem ? ped. 6 poll. cauda? 7 poll **** tibiae 2 poll 7 lin, ^ digiti intermedii 1 poll, % lim- w . ^ d ? cxtimi g lin, — d, Intimi 9 lin, — n — d. poflerioris 6 lin, C^uda extra coipplicatas alas paulisper extcn* di tur, Qm Jntea, JRvflrum nigrum , non xnulto aduncum , dente nullo, C&put & colhm al.ba, longitudinaljter fufco tfriata« JDorfum & tefårices alarnm albo fufcoque variae atque ftriatae, rachibus omnibus fufcis. Malliges primarios fufcae,intus albo va.rid5,fecun* darice fufpae, intus albae, maculis fufcis. G&fida fupra faturate fufca, bafi alba, fubtus alba, apice grifeo» Peffiw veriter alfcms, maculis longitudinalibus fufcis, P$ä§f lutei, tibios pennis ferrugineis vefiita?, un* guibus parvis. Under 3 fårfkildta namn, år denna Falk fcgfftrjfyen, Den har ej allenaft blifvit hånford til Fr commnnis fom en varietet, under namn af ?8oi, Ang. Sept. 193 af Leueocephalus , utan åfven blifvit gjord til 2 fpecies, uptagne i Syft. Nat. under namn af JF. Lagopus och Pinnatus, h vilka vifferligen blott i anfecnde til ålder eller kon åro från hvarandra åtfkiljde. F. Lagopus år en icke allmän Svenfk fo- gel; träffas underflundom i de norra Sveriges provinfer. 6. F. Islandicus , albus dorfo nigro - maculato, cera pedibusque caerulefcentibus, Synonyma, Fatco candicans. Linn. Syft. Nat. cur. Gmeu T. L P . 275* Fatco Islandicus, Lath. Ind, Om, T. I. p. 32. Gerfaut blanc* Buff. Hift. Nat. Oif. T* I. p. 247. t. 12. f, 2. pl. enl. 446. Gerfaut BRrss. Orn, T. I. p. 370. t. 30. f. I. White Gerfalcon, Låth. Syn. T. I. P. i. p. 83. Suppl. 21, Ibid. p. 71, 50, A, B. Geijerfalke. Bechst.J Vög. Deutfchl. T. L p. 308? Descriptio» Magnitudo PalumbariL Roflrum breve. Pedes breves. Cauda extra alas complicatas paulo extenditur* Mofirum cserulefcens , dente parvo, N 4 Cera f§4 t8Qi, £fuL Aug. Sept, Cera Orbitceque cinereo casrulefcentes. Corpzis album, fabtus immaculatum. Cttpiit fupra infraque lincolis fufcis. jDorfum 8c teffirices alanim maculis transverfo* cordatis nigris. Canda fafciis fubalternis 8-10 anguflis nigris. pedes femilanati, cinereo-caerulefcentes. Norra delen af Sverige, Norrige , Ryfsland peh Island, åro de Hållen dår man finner denna yackra och flora Falk, hvilken i anfeende til fit mod och fin eldighet, intager, nåil efter Ör- nen, fornåmfla rummet bland Falkarne; detta jdefs varde iorokas genom defs fållfynthet, ty på andra ån ofvannåmnde Milen träffas han ganfka fållan. På de orter dår Falk-jagt år inrättad, vårderas han få högt, at Regenternc mottaga den £c$m en dyrbar fkånk. Chardin* ^eråttar i fin rela,at han fördes från Ryfsland til Perfien, och fom man dår brukar at i pen- ningar upikatta alla fkånker, fom gjoras Re- genten, utfåttes vårdet på en F. Islandicus til pngefår 1 500 franfka ecus ; dor fogeln un- 4er refan, måne AmbafTadeuren fom forer den med jäg, framföra hufvudet och vingarne, få framt han vill vara fri från at erfåtta fkadan. F. Gijrfatco, cera, roflro pedibusque caerur lefcentibus, corpore fupra cinereo - fufco , albicante maculato, fubtus albo , maculis fufcis» Sr- i8oi, $#1. Ang. Sept. iBS Synonyma. Falco gyrfalco. Linn. Syfl. Nat. cur. Gmel.' T. I. p. 275- ed. XII. T. I. p. 130. Faun. Svec. 64. Lath. Ind. Orn. T. I. p. 32. Falco candicans islandicus. Linn. Syft. Nat. cur, Gmel. T. I. p. 275. Gerfaut 8c Gerfaut listande. Buff. Hift. Nat. Oif. T. I. p. 247. t. 12. f, 1. (dålig). pL enl. 210, 462. Briss. Orn. T. L p. 273» t. 30. Erown £ferfalcon. Lath. Syn. T. I. P. I. p. 82. heland ffirfalcon. Ibid. p. 84- A. Iceland Falcon. Ibid. p. 71, 51, B. Defer. 2. Blåfot Descriptio. Longitudo avis circiter bipedalis, Roftrum pedesque brcves. Cauda extra alas magis quam praecedentis ex- tenfa. Rojlrum caerulefcens , dens in medio roftri ob- tufus, ante quem prope apicem alius, fed vix confpicuus. Cera 8c orbitce caerulefcentes. Caput, dorfum 8c teBrices alarum cinereo fufcae , maculis in dorfo alisque parvis copiofis pallidis 1. albicantibus. Scapulares magis fufcefcentes, lineis pallidioribus. Remiges primarim fufcefcentes. Memiges fecundarice cinereo -fufcae, lineis träns- verfis albicantibus. N 5 Caudct, i g6 i So i, *fuh Aug. Sep t. Cctuda cinereo-fbfca, fafciis angultis circitcr 13, apicibnsque re&ricum albicantihus. Corpus fubtus albicans, maculis longitudinalibus in pe&ore, fubcordatis in ventre fufcis, crifTum 8c pennae femorum transverftrn li- neatac vel ftrigofae, Pedes femilanati casrulefcentes. Månge hafva trott, at emellan Blåfoten och Islands- Falken , ej vore någon fpecifique fkillnad, och det tyckes fom en flor del nyare Orni- thologer varit af denna mening; Gmelin ci- terar vid F. candicans (F. Islandicus ) alla 3 Bxtffons figurer, af hvilka 2 foreftålla Falco Gyrfalco och 1 F. Islandicus; därigenom vifac han fig tro, at defia båda Falkar hora til et fpecies, men någon fkilnad i näbbets fkapnad gjor at jag tror dem vara åtfkiljde a). Blåfpten år på 2 ftållen i Syftema Naturas af Gmelin befkrifven, neml. under defs råtta namn Gijrfalco, famt fåfom en varietet af F. Islandicus; den forfla befkrifningen år copierad efter den, fom år i Syft. Na t. ed. XII, hvars ofulU $) Prefidenten Carlson fager i fit tal om Sven- fl.e Falkar, at Blåfoten blott år en ung Is- lands falk; detta hade lått kunnat blifva uplyft om den BU 1 foten, fom for kort tid ledan fån- gad i Stockholm, fkånktes lefvande til en Sam- lare, något längre blifvit bibehållen vid lif, da man lått kunnat märka om lian undergått någon förändring. Xgoi, gful Åug. Sept. 197 ofullftåndighet torde hafva. varit orfakcn til Gm elins mifstag. For ungefår 40 år fedan fanns i Halland en art Falkar, h vilka af deras bens fårg kal-g- lades Blåfötter; til fådanes fångande infunno fig ofta Tyika Falkfångarc, af hvilka defla foglar hollos i högt varde. Formodel igen voro deffe iå kallade Blåfötter af famma flag , fom I. La* yiariw; men de fom hafva fett detta foglar fåga, at de hvad florleken beträffar, liknade en medelmåttig hona, h vilket fnararc kan lam* pas på Lanarius ån Gyrfalco* $ 9 F. Miivas, cera pedibusque luteis, cauda forficata ferruginea, capite albicante. Synonyma. Fatco Milvus. Linn, Syft. Nat. ed. XII. T. I, p. 126. It, cur. Gme,l, T. I. p, 261, Faun, Suec. 57. Lath. Ind. Orm T. I. p. 20. Milan ou Milan ropl. Buff. Hift. Nat. Oif. T. I. p. 2Q2, t. § f, I (dålig). pL enl. 442. Briss. Orn. T. t p f 414. t. 33, Jtite or Gkad. Lätet. Syn. T, I, P, I, p, 61. Suppl, p. 17. Gabtlwihe. Bechst. Vog. Deutfchi T, I P- 243, Glada, Descjuptxo. 2 Pedum longitudiacm fuperak 198 i8oi, Apivorut , fora ej kan råknäs bland vårä allmänna foglär, liknar i många affeéndéh. F. Bitteo, och har ej fållan med ded blifvit förblandad; men defs med fjädrar betåckte lora* och nåftan raka klor, åro tverine k ån ne mår- ken, medelfl: hvilka han fkiljes lått från dé flåfté ändra Falkar* Han foder lig af mofs* infe&e£ och foglar, Jag har fett en variation af denna fogel^ fom formodeligen ej var det annorlunda, ån i anfeendé til åldren: den hade ofra delen af hufvudet mörkbrun. 11. F. Mfuginofw, cera virefceftte, pedibus lus teis, gula verticeque teilaceis ? corporé fufco. Ko V. J. Handl III. Qik ö 204 i8oi> £ful. Aug. Sept. Synonyma. F. ccruginofus. Linn. Syft. Nat. ed. XII. p. 130. It. cur. Gmel. T. I. p. 267. Faun. Suec. 66. Lath. Ind. Orn. T. I. p. 25. Bnfard. Buff. Hift. Nat. Oif. T. I. p. 224. t. 10 f. 1. pt enl. 424. Bnfard des mar als. Briss. Orn. T. I. p. 401. JMoor buzzard. Lath. Syn. T. I. P. I. p. 53. Roftweihe. Bechst. Vog. Deutfchl. T. L p. 249. Hånstjaf. Descriptio. Magnitudo Falconis Rufi. Tibiae longae. Alae complicatas apicem caudae fere attingunt. Rofirum nigricans. Cera virefcens. Fileus, cervix, gula 8c axillce teftaceae, paulisper fufco macuiatse. , Dorfum, teStrices alarum, remiges fecundarice & corpus fiibtus faturatc fufca. Remiges primaria nigricantes. Cauda fupra fufca, fiibtus grifea. Pedes lutei. Ålius mihi in Sudermannia vifus , cui corpus minus; vertex 8c gula erant ferruginefcentes rachibus pennarum fufcis, corpus reliquum grifeo-fufcum. De två individuer af denna Falk jag fett, voro få til fårg, fom ftorlek betydeligen åt- fkiljde , och fom jag ej haft tilfålle jåmnfora dem i8oi, zfid. Ang. Sept. 205 dem med andra , kan jag ej veta huru vida denna fkiljagtighet hårrorer af kon eller ålder, det fenare år dock troligaft. Honstjufven har fit tilhåll i morafige fko~ gar famt vid fjoar, dar han mycket oroar fiflc och fjofogel; jagar åfven efter grodor och ödlor lamt infinner fig ftundom bittida om morgnarne [i honsgårdarne , for at dår foka rof. 12. F. Rufus , cera virefcente, iridibus croceis, pedibus luteis, dorfo fufco, ventre ferru- gineo-fufco longitudinaliter maculato, cau- da remigibusque fecundariis cinereis. Falco Rufus. Linn. Sytt. Nat. cur. Gmel. T, L p. 296". Lath. Ind. Orn. T. I. p. 25. Harpaye. Buff. HifL Nat. Oif. T. I. p. 223* pl. enl. 460. Harpyfalcon. Lath. Syn. T. I. P. I. p. 51. Brandfalke, Bechst. Vog. Detitfch. T. I. p. 261. DescrIptio. Longitudö avis 2 ned* — — - rofiri i poll. i lin. — — a flexura ala? ad ejus apicem 1 ped. 3 poll. 4 lin. — — caiidae 7 poll. — — tibiae 2 polL 9 lin. . — — digiti interrriedii i poll. 4 lin. - — • — d. ex tim i 9 lin. O 2 Lon» 2c6 Igor, °ful. Aug. Sept. Longitudo digiti intimi 8 lin. — — d. pofterioris 6 lin. Cauda extra complicatas alas paulisper extenfa. Rq/irum caerulefcente - nigrum , dente vix con- fpicuo. C^rarvirefcens. Caput, cotlum pe&orisque pars fuperior tefiacea, maculis longitudinalibus brevibusfufcis. Dorfnm & teffirices alarum fuperiores faturate fu- fco-ferruginefcentes, marginibus pennarum plerumque teftaceis. TeStrices alarum inferiores albo-teftacese, maculis fufcis. Remiges primarios i — 5 nigrae, 6 intus cinerea, 7 — 10 cinereae, apice nigricantes. Remiges. fecundarice 8c teSrices fpiiriarum cinereas, illarum tamen fuperiores 4 circiter fufcae. Cauda fupra cinerea, re&ricibus intermediis fu- fcefcentibus, 1 — 1 extus paulisper ferrugi- nefcentes, maculis tribus diftantibus fufcis; cauda fubtus nivea. Veriter faturate ferrugineus* maculis longitudi- nalibus fufcis. Pedes lutei , unguibus nigris. Denna vackra Falk har jag funnit i Skåne vid et kårr, dår han under nåilan en hel fommar viftades. Då jag federmera op- nade honom, fann jag i defs mage lämnin- gar af grodor och ödlor famt åfven af inleder; formodeligen låra de forftnåmde tjent x$oi, £?ul. Ang. Sept. 207 tjcnt honom måft til foda, ty på det ftållet dår han uppehöll fig, funnos fådane djur i flor myckenhet. At denna Falk, fkulle fom Bechstein fåger, vara en unge til iEruginofus , torde fordra nårmare be- kråftelfe. H. WACHTMEISTER. (JFoYifattning e, a. g,) I F5rjök>at af de flefte Laf arter, (Lichenes) tilreda Fårgflofter, fom fåtta höga och vackra fårgor på Tik och Silke. Sjunde Af delningen, Öfver Bägarelafvarne : Lich. Scyphiferi. Af J. P. WESTRING* M. D. Kongl. Lif-Medicuso Denna clafs af Lafarter har måft brydt Botanifterne ; h vårföre fomlige anfedt defs flåfte Species fom förändringar (variationer) utaf en art (fpecies): eller ockfå gådt til an- dra ytterligheter, och gjordt dåraf flere ar- ter, ån de fom) åro vårkelige. Jag vill icke anföra Auélorernas namn, eller uptaga något af deras fkål hårtil, for at icke borttaga rum- O 3 met 208 Igor, £ful Ang. Sept. met for det, fom genare bevifar nyttan af deras kännedom. Efter mina forfok , finner jag den forteckning, fom Dod. Acharius gifvit på Lafvarne, vara grundad ideras natur, likfom den år det i deras fått at våxa, h vårföre jag ock bibehåller de namn, fom han gifvit dem. Medelft befvårligt arbete och flit, har jag lyckats at fjelf famla alla deffe arter , i få tilråckelig myckenhet, at jag dårmed kunnat anftålla t il— råckeiigt många forfok. Utflageu dåraf vifa, at vi kunna draga flor vinft å$ven af defTe, om de begagnas rått. Med litet befvår, kunna de i flört lått förvandlas til fårgftoft: och detta år troligen råtta fåttet at gora dem brukbara: då fedan for hvar fårgfloft gifves forteckning på de fårgor , fom dåraf erhållas , efter o' ; ka betningar och tilfatfer. Forgåfves vån- tas cljeft at Fårgare fkola begagna deflTa; ty dels år det dem fvårt, at låra kånna och åt- fkilja dem: dels blir det ock mycket befvår- ligt for dem, at forfl dårat bereda fårgftofter, och fedan därefter tilblanda olika fårgfatfer. Et fållfynt phenomene med L. Cocciferus förtjånar at anmårkas. Om Lafven torrkad och pulveriferad , blandas med helt litet lutfalt, och dårpå hålles kallt och rent flromvatten, får vattnet flrax inom en minut; en flark och håg violette fårg, ganfka vacker. Det år un- dransvårdt, huru en få flark fårg kan i fö- dan haft upkomma! Denna roda färg kommer icke enfamt ifrån de roda knolarne, utan fås åfven i8oi, §fuL Aug. Sept. 209 åfvcn af Lafvens hela fubflance. Forfok an« ftålde med Laf, utan alla roda knölar, vittna dårom. Genom denna egenfkap, fkiljer lig denna ganfka lått ifrån alla andra nårflågtade, fåfom Digitatus , Deformis, Bellidiflorus och Pyxi- datus, hvilka lått kunna förblandas med denna. Et vandt oga åtfkiljer dem dock ganfka lått. Hos ofs våxa 19 kåndé arter (Ypecies) af denna Lafvarnes afdelning; deffe åro iöfårfokte, fom til ftorfta delen åro fårghaltige. De ofrige 3 åro fållfyntare, och tyckas ej eller innehålla fårdeles fårgåmne. Ibland deffe åro någre, fom lofva mycken nytta i fårgerierna, och fom åfven kunna famlas til betydelig myckenhet. Utaf alla år L. Cocciferus den enda, fom tyc- kes endaft fåftas på linne, utan fynnerlig bet- ning, endaft i fvag lut, hvarmed den ock fkil- jer lig ifrån alla andra. Anledning år ockfå,at tro, at den fkulle kunna gagnas at utfpåda Coc- cionellen med , for at gora denna dyrbara fårg- vara mera dryg, hvarmed den åfven kunde gora fig mera fortjent til Ht namn af Coccio- nelle~Laf. Om de roda knölar ne , fom inne- hålla mera fårg, endaft famlades dårtil, vin- nes fåkert ändamålet; ty denna tål tilfats af Tenn-compofitionen, fom vanligen brukas til coccionelle-fårgen. Min infkrånte tid har icke tillåtit mig, at anftålla ånnu några fårfkilte for- fok hårofver, fedan jag nyligen fick denna anledning af fednare forfok. Det 2 1 o x8oi 9 gfuh Ang, Sep t. Det år bedrofligt at fe defTa, likfom flere af fårglafvarne forfummade och vårdslofade, multna bort utan nytta. Troligen fkall en up- lyflare framtid, vifa mera flit och håg, at be- gagna defTa naturens alfter, fom okunnigheten nu endaft forfummar. Utaf mina forfök up- fåndas nu til Kongl. Vetenfk. Academien, go fårgprofpå ylle och 1 1 5 på filke, hvilka kun- na bcvifa fanningen af det fom anfordt blifc vit. Deffe åro alle fåkra, ty de flefta åro flere gånger omgjorde, och alla låtta at efter- gjora. L. SCYPHIFERI: Bågar-Dafvar. j, L. Cocciferus. Acharii ProdromuT Lichenogr. Coccionelle - Lafven våxer til myckenhet på berg och åfven på marken, på torra fand^ backar. Den gifver många fkona fårgor både åt filke och ylle; men har den egenlkapen, at icke tåla ftark hetta. I kall uplosning vinnes tfåraf de båfta fårgorna. på m. f. Vatten enfamt i ljum tilmakning C ma - eeration) uplofer den, och gifver en vacker Ifabelle-fårg. 2. Om godfet betas i kokfalt och faltbetter- uplosning, får godfet en ljus citrongul fårg x med vatten enfamt. 3, Med Igor, $uL Ang. Sept. sn 3. Med lutfalt (Alk. veg. fix.)» 10 gran mot et qvintin Laf pulveriferad, får godfet en blek kottfårg eller ljufare violette. 4. JLafven macererades 14 dagar i kallt vatten och fedan tilfattes lutfalt, då fårgen blef fvagare. 5. Med lutfalt i het tilmakning långre tid, (8dagar)årholl godfet en vacker Ifabelle-fårg. (5. Om godfet betas i tenn - compofition och fedan lågges i en fats med lutfalt, fås en vacker ljus violette fårg. 7, Betas godfet förut i lutfalt, får godfet fedan i denna fårgfoppa mycket högre och flarkare fårg: Lie de vinaigre, 8, Med flygtigt lutfalt och mineraUutfalt, fås en bjek violette, 9, Om uti en fats af gifven proportion med laf och lutfalt, tilblandas helt litet arfenic och lika mycket rnercur. corr. alb. (et gran af hvardera) och hålles i het maceration , får god- fet dåraf en vacker olivegul fårg: Se Prån- gens Farben-Lexicon % Tab. 48, N:o 83< 10, Med lutfalt, gallåple och litet arfenic* fås en vacker ljus brunagtig fårg: tabac d'Efe pagne. 11, I flarkare hetta qch långre tid, blir den blekare. 12. Med lutfalt oqh hålften dåremot af koppar -vitriol, (5 gr. mot et qvintin Laf) fås en vacker ljus grågrön fårg; Poängens Farb, Lex. Tab. $7. N:o. 83- Q S *3- 212 igoi, *ful. Aug. Sep t. 13. Godfet betadt i kokfalt ochfaltbetter, fedan i maceration med laf , fom fattes med lat- falt och koppar- vitriol: en ljus grågrön fårg, écume de mer. 14. Med vatten och kopp. vitriol enfamt: en (kon och vacker olivegron fårg. Ppangens Farb. Lex. T. 27. N:o. 40. 15. Med litet coccionelle och lutfalt: en blek kottfårg. 16. Godfet betadt i tenn-compofition , och lafven fatt med lutfalt, med litet coccionelle, hvaruti litet tenn- compolition dröps: en half fkarlakans fårg, Vinaigre. Denna blandning iluille kunna drifvas til mera fullkomlighet. 17. Godfet betades i blyfocker och alk. vol. uplofte : Lafven fattes med kalk , blyfåc- ker och lutfalt; hvaraf ingen fårg upkom; men med tilfats af litet coccionelle och tenn- compofition, upkom en vacker rödbrun fårg. Prångens F. Lex. T. 45 — 5. Ig. Om denna Laf fåttes i urin med L. Furfuraceus och kalk, får godfet en vacker olivegul fårg. ig. Med kalk och falmiak: en mork Nan- kins fårg. På Silke. 1. Vatten enfamt: en ljus ventre de biche. 2. Efter några dagar, på varmt flålle, drog färgen mera i brunt. 3. Med igoi, £ful Aug. Sep t. 21 3 3. Med lutfalt, inom några timmar: en vacker mork couleur de chair. 4. På famma fått, i längre vårma: ro dag- tig Nankins-fårg: 5. Sedan Lafven i 14 dagar blifvit mace- rerad i vatten, och fedan fattes med lutfalt: blekare Nankins-fårg. 6. Med lutfalt, kokfalt och faltbetter, i fö- len efter et par dagar: mörkare couleur de chair. 7. På famma fått långre tid förloras får» gen och blir blek Nankins. g. Om fil k et betas i tenn-compoiition och Lafven fåttes med lutfalt; en klar och fkon, couleur de chair. t 9. Med alk. vol. och mineral alk. (Thro- na-falt) en vacker couleur de chair. 10. Med mera vårme blir den icke klar; den drager dä mera åt brunt, 11. Med koppar- vitriol i vatten: en ljus grågrön fårg, 12. Med lutfalt, arfenic och merc. corr. a. en ftark och mork ventre de vipére. 13. Med lutfalt och koppar- vihriol: en vac- ker ljusgrå fårg. 14. Med kokfalt och koppar- vitriol i fölen: en vacker och mork noifette. 15. Med lutfalt, arfenic och gallåple: en mork rödagtig ventre de biche. 16. Då den Laf, fom var fatt med vatten, med lutfalt, och med kalk famt falmiac, blan» dades ai4 i r 8or, £ful. Aug. Sep t. dades tilhopa, och dårtil fattes arfenic och gallåple , upkom en fkon cafFébrun fårg. 17. De famma med litet coccionelle, gåfvo en fåmre fårg: en gråagtig couleur de chair. 1 8- Med kalk och falmiak erhölls en vacker och fkön ventre de biche af högre glans. 19. Med mera vårme förlorar den fig,och blir fvagare. 20. Silket betadt i blyfåcker och tenn- compofition, och lafven fatt med kalk och blyfåcker och litet coccionelle , fedan tenn- compofition: couleur de chair, 21. Lika med ylle-gods. N:o 16: en vac- ker couleur de rcfe. 22. Med L. Furfuracceus i urin med kalk: olivegul. 3. L. DIGITATUS, Achar, Pröär. Finger -Lafven våxer malt på gamla tråd och trådftubbar: åfven på berg, dock icke til fådan myckenhet, fom foregående. Den år mera los, mjolig och grenig, ån den för- ra. Den ger åtfkilliga fkona fårgor , och förtjenar at famlas; denna tål mera varma. På r/&- 1. Enfamt med vatten, utan all betning, får godfet dåraf i ljum maceration, en vacker och flark vaxgul fårg. 2. Med koppar -vitriol enfamt, ger den cn vacker ljus olivegron fårg. 3, Efter i8oi, ofuL Aug. Sep t. 215 g. Efter lång macera tion i kallt vatten , och fedan med lutfalt: en ljus couleur de chair. 4. Om godfet betas i kokfalt och faltbet- ter, får det af lafven i vatten enfamt, en vac- ker ljus umbra, eller mork nankins-fårg. 5. Med lutfalt , kokfalt och koppar-vi- triol: en grågrön fårg. 6. Om Romerik alun och famma vitriol tilfåttes, får godfet en olivegul fårg. 7. Med kalk och falmiac : en vacker ljus umbra. 8. Den famma med tilfats af koppar-vi- triol: en mörkare umbra. På Silke. r. Kall maceration i vatten : en vacker nankins-fårg. 2. Samma med varm maceration: en vac- ker gul fårg. 3. Med lutfalt och varm maceration of- ver en natt: vacker chamois, med mycken glänts. 4. Kalk och falmiac , efter en natt i varm maceration: en fkon brun fårg med mycken glänts. 5. Efter 14 dagars kall maceration: en vacker mork noifette. 6. Samma, längre tid: ljufare fårg, 7. Med vatten och koppar- vitriol: ingen fårdeles fårg. 8- Den famma i varma: vacker feuillc morte. 9. Efter 216 zgoi, £ful. Ang* Sept. 9. Efter 14 dagars kall maceration, och fedan med lutfalt: en blek couleur de chair. 10. Med lutfalt längre tid: en vacker ta- bac d'Efpagne. i i. Med koppar-vitriol och Romerfk alun: en vacker noifette. 12. Kalk och falmiac kortare tid, fe N:o 4: ljufare. 13. Samma med kokfalt och faltbeter famt koppar-vitriol: ljus feuille morte. 14. Med lutfalt, efter 8 dagars het mace- ration: en mork noifette, 3. L. DEFORMIS. Achar. Prodr. Pos- Lafven våxer på berg oeh ibland lof- m o flor på backar och år icke iållfynt. Den år ftérre och frodigare ån de andre; men håller minft fårgåmne af alla. Ehuru den ockfå finnes hafva roda knölar, få ger den åndock icke någon fårdeles fårg. Den tyc- kes fålunda med fkål kunna fkiljas ifrån de tvånne foregående. Den år forfokt, likfom de andra, på många fått; men ? fom ingen fårg fås, blefve det for vidloftigt och onö- digt at upråkna dem. pä m, i. Efter 14 dagars maceration i vatten, och fedan med Lutfalt: en iväg couleur de chair. 2. Med i8oi, ^ul Aag. Sept. 217 2. Med lutfalt i flarkare vårma: en ljus umbra. 3. Med kalk och falmiac: något mörkare umbra. På Silke. 1. I vatten ofver en natt: en mork noifette. 2. Med lutfalt foga eller ingen fårg. 3. Efter 14 dagars maceration, och fedan med lutfalt: en blek nankins-lårg. 4. Med lutfalt i vårma, foga fårg. 5. Med kalk och falmiac: en oren couleur de chair. 6. Den famma långre: något brunagtig. 7. Den famma med kokfalt: mork noifette. 4. L. FILIFORMIS. Achar. Prodr. Smal-Lafven år mera fållfynt , våxande ibland lofmoflbr, och på berg. Det år med moda man kan famla några lod daraf: ockfå innehåller den icke mycket fårg. På TM 1. Med vatten enfamt: en ljus umbra. 2. Om lutfalt tilfåttes, fås en ventre de Biche. 3. Med kalk och falmiac: en ljus noifette. På Silke. 1. I vatten enfamt ger den ei ljus noifette. 2. Med lutfalt, en blekare noifette. 3. Med 2i8 r8ot> £?ul Aug. Sept. g. Med kalk och falmiac: jen ljus ven tre de biche, 5. L. BELLID1FLORUS. Achaä. Prodr* Blorntoppt -Lafven år mycket fallfynt. Jag fant den forfta gången växande ibland Spha- gnum pal. på Rodmåfen, 6 fjerdingsvåg ifrån Norrköping. Den liknar en blomftrande Bel- lis, och år mycket vacker; men gifver icke fårdeles vackra fårgor, utom några på filke. På Tlk: s 1. Med lutfalt ger den en någorlunda vac- ker umbra-fårg. 2. Med kalk och falmiac: en mork kafé- färg. 3. Den famma efter längre maceration i vårma: en mörkare kottfårg. På Silke. t. Efter 14 dagars maceration i vatten, och fedan med urin: en fkon Ifabelle-fårg. 2. Med vatten enfamt, får filke dåraf en Ikon och glåntfande Bolus-fårg, 3. Med flygtigt lutfalt och foda: en vac* ker noifette. 4. Med lutfalt: en vacker ljus Ifabelle-fårg. 5. Med kalk och falmiac: en mork kott- fårg» 6. L, igor, sfuL Åug. Sept. 6. L PYXIDATUS. Achah* Proctr. Tratt-Lafven år mycket all mån , och kan famlas til myckenhet. Den förtjänar ock et utmärkt ram ibland våra fårgftofter* på nu. 1. Med kalk och falmiac fås en fiark vax* gul färg. 2. Om koppar-vitriol blandas til, ined kok* falt och faltbetter, får godfet en vacker gron fårg, fom år ågta. 3. Med kalk, falmiac och koppar-vitriol efter 6 dagars het maceration, fås en mycket vacker fvartbrun fårg, fom fl^iftar åt ljusbrunt i fölen* Denna fårg år mycket behagelig for ögat. PrAnGéns Farb. Lex. T. 36* N:o. t* 4. Lutfalt och koppar-vitriol gifva en Ikon celadon gron fårg. 5. Med mera lutfalt blir fårgei} gulgrön. 6. Tilfåttes kokfalt och faltbetter, blir den ftarkare celadon gron* På Silke. 1. Med vatten enfamt: paillegul* 2. Långre tid och i vårme macererad, blir fårgen hog carmelite. 3. Med lutfalt fås en vacker paille, i kall maceration. 4. I varm maceration med lutfalt J en ftar- kare paille. K. V, A. HcrnM. III. Qv. P På 220 1 8 oi, gful. Aug. Sep t. 5. På famma fatt långre tid: en ljus car- melite. 6. Med tilfats af koppar- vitriol: en ljus gulgrön fårg. 7. På famma fatt med mera vårme: mera gronagtig. 8. Med kalk och falmiac i kall macera- tion: en blek paille. g. På famma fatt långre: en fkon klar och ljus citron-gul fårg. 10. I långre vårme dragés fårgen åt car- melite. 11. Med tilfats af koppar- vitriol : en grå- grön fårg. 12. Efter långre varm maceration: mera åt brunt. 7. L. VENTRICOSUS. Achar. Proår. Buklafven våxer omnigt i fkogarne på berg ibland lofmoflbr, och åfven på {lubbar och på marken. Den gifver åtfkiliiga flarka och vackra fårgor. på m. 1. Med vatten enfamt, gifver den en vacker umbra-fårg. 2. Lutfalt, kokfalt och faltbetter famt kop- par-vitriol, gifva en vacker olive fårg, 3. Med lutfalt och koppar- vitriol enfamt, blir fårgen vackrare olive-grön. 4. Laf- igoi, £fuh Aug. Sep t. ' &2t 4* Läfven fattes med lutfalt, kokfalt och faltbetter famt koppar- vitriol och romerik alun, då godfet fick en Ikon mork carmelite* 5. Med kalk och falmiac efter g dagars varm maceration, blir fårg- foppan violette, och godfet får en vacker coulear de chair. På Silke. 1» Med vatten: en blek pailie. 2. Efter 14 dagars maceration i vatten och fedan i urin: couleur de, chair. 3* I vatten enfamt med koppar-vitriol: grön. 4. Med lutfalt och koppar-vitriol: en vac- ker och klar grågrön fårg, med mycken glans^ 5. Lutfalt, kokfalt och faltbetter, gifva en ågta och klar carmelite* ( 6. På famma fått fås med kall maceration^ en ljus merde d'oyeé 7. Likaledes i lindrig vårme: en ljufaré carmelite. 8- Med kalk och falmiak: en blek paille» g. På famma fatt i vårme : en vacker noifettc* 10. På famma fått med koppar- vitrioh en vacker feuille-morte. 11. Den famma i långre maceration, flår* kare feuille-morte. 12. Efter 14 dagars flark maceration i hetta, fick fpadet en flark violette fårg, och filket eri vacker couleur de chair. 13. Med lutfalt forft, och fedan kalk och falmiac; en mork nöifette. P a ^ 1m 222 i8oi> gul. Aug. Sept. 8. L. TUBULATUS. L. Sub-cartilagineus, albus, bacillis tubula- tis finnplicibus, tuberculis fungofis brunneis. Tub-Lafuen har ej blifvit uptagen af Doél. Acharius. Den våxer nog kringfpridt hår, faft fparfamt imellan lofmoflbr. Den gifver många vackra fårgor. På nu. 1. Med lutfalt: en vacker umbra. 2. Med vatten enfamt: gulaktig carmelite. 3. Med kalk och falmiac: en ljus couleur de chair. 4. Den famma långre: mörkare. 5. Efter 12 dagars het maceration: rnork kottfårg. 6. Med tillfats af koppar -vitrioi: en vac- ker grå fårg. På Silke. 1. Med vatten: vacker paille. 2. Samma, långre i varm maceration: car- melite. 3. Med lutfalt: hågre paille. 4. I mera vårme: ljufare paille. 5. Samma med koppar- vitrioi : carmelite. 6. Med kalk och falmiac: noifette. 7. Med tilfats af koppar-vitriol : mork cou- leur de chair. 8. Samma i långre vårme: ljufare. i8or, ^ul. Aug. Sep t. 111 q. L. FIMBRIATUS. Achar. Prodr. Nagglafven våxer hår och dår ibland lof- moffor. Gifver icke många fårgor. På Tlle. 1. Med vatten: vaxgul. 2. Med lutfalt: gulagtig carmelite. 3. Med kalk och falmiac: mörkare gulag- tig carmelite. På Silke. 1. Med vatten: klar, hog noifette. 2. Med lutfalt: ljufare noifette. 3. Med kalk och falmiac: vacker noifette. 10. L. GRACILIS. Achar. Prod. Stängel « Lafven våxer omnigt i Ikogarne, men gifver ej iårdeles vacker fårg. På Tlle. 1. Med vatten : paille. 2. Med lutfalt: noifette. 3. Med kalk och falmiac: ljus carmelite. På Silke* 1. Med vatten: blek pailte. 2. Med lutfalt: vacker paille. 3. Med kalk och falmiac: vacker carmelite. 11. TURBINATUS. Achar. Prodr. Trumpet - Lafuen år ej eller fållfynt. Den våxer omnigt på berg och ibland lofmoflbr. P 3 Den 524 i8oi s gful. Ang. Sept. Den år nåra flågt med den foregående > och efter mina forfok, fkulle jag tro den vara blott £n ftorre artförändring dåraf. På Tik, 1. Med vatten: vacker paille, 2. Med lutfalt: noifette. 3. Med kalk och falmiac: ljus carmelite. På Silkz. 1. Med vatten: ljus noifette. 2. Med lutfalt: vacker paille. 3. Med kalk och falmiac: ljus earmelite, 12. L. CORNUTUS. Achar. iWr. Spits-Lafven finnes omnigt våxande bland ofmofXbr, och åfven enfam på berg och Rub- bar. Den gifver vackra fårgor åt ylle; men inga, fårdeles åt fiike. p& m, 2. Med vatten: en vacker ljus citrongul fårg. 2. Med mera vårme: en fkon carmelite. 3. Med lutfalt : en blek noifette. 4. Med kalk och falmiac: vacker ljus car«* melite. 5. Samma med tilfats af koppar-vitriol: en jnycket vacker och ågta olivegron fårg. 6. På famma fått med mera vårme: en snorkare flark olivegron fårg. På i8°U £?uL Aug. Sept. 225 På Silke. 1. Med vatten: noifette, 2. Med lutfalt: paille. 3. Med kalk och ialmiac: carmelite. 13. L. E.ADIATUS. Achar. Prodr. Tand-Lafven våxer til myckenhet på våra berg. Den gifver åt filke flera fargor , fom åro vackra; men foga eller inga åt ylle. På TIL 1. Efter 14 dagars maceration i vatten, och fedan med kalk och falmiac : en blek eller ljus carmelite. 2. På lika fått med lutfalt: en blek paille. På Silke. 1. Med vatten: vacker noifette. 2. Efter 14 dagars maceration och fedan med kalk och falmiac: en vacker carmelite. 3. Med lutfalt: blek paille. 4. Efter 14 dagars maceration med lutfalt: vacker paille. 5. Med kalk och falmiac famt koppar- vi- triol: en ljus grågrön fårg. 6. Med kalk och falmiac enfamt: en blek paille. 7. Efter 14 dagars maceration med urin: en mork noifette, P 4 14* L - 226 1 8 oi, sful Ang. Sep t. 14, L. ALCICORNIS. Achar. Prodr. Etghorm-Lafven våxer 6mnigt på marken ibland lofmoffor. Den år ock fårghaltig. På Tik t. Efter 14 dagars kall maceration i vat- ten, och fedan med lutfalt: en blek noifette. 2. Med kalk och falmiac: noifette. 3. På famma fått längre: litet mörkare. 4. Efter 14 dagars kall maceration, fedan kalk och falmiac: ljus carmelite. 5. Med kalk och falmiac, famt koppar- vitriol: en mycket vacker grön fårg. 6. På famma fatt i längre varm macera- tion: mörkare gron fårg. På Silke. r. Efter 14 dagars kall maceration i vat- ten, och fedan med lutfalt: blek noifette. 2. Med kalk och falmiac: mörkare noifette. 3. Efter 14 dagars kall maceration och fedan i urin: en vacker paille. 4. Med lutfalt: paille. 5. Efter 14 dagars kall maceration i vat- ten, och fedan med kalk och falmiac: ljus Carmelite. 6". Med kalk, falmiac och koppar- vitriol: en ljus celadon. 7. På famma fatt i längre vårme; en grå- grön fårg. 15. L< i8oi, £?ul. Ang. Sep t. 227 15. L. PARECHUS. Achar. Prodr. Hornblads -Lafven år ock icke fållfynt: den våxer ibland lofmoflbr. Har mycken likhet med foregående, och tyckes vara en blott art- förändring dåraf. Ger foga fårg. På Tlle. 1. Med kalk och falmiac: vaxgul fårg. 2. Med tilfats til de förre af koppar -vi- triol: en vacker gron fårg. På Silke, I, Med vatten: blek paille, 2« Med lutfalt; paille, l6\ L, PLEOLEPIS. Achar. Prodr. Fjält-Lafven år mera fållfynt. Den kommer nåra i flågtfkap med de tvånne foregående. Den gifver endaft en vacker celadons fårg, fom dock bor fåtta varde på denna lafart. På Tlle, 1, Med kalk och falmiac: noifette, 2. Med lutfalt och koppar- vi triol; en fkon och klar celadons fårg, , På Silke, i. Med lutfalt: paille. P 5 2, Om 228 i8oi, £ful. Ang: Sep t. 2. Om koppar- vitriol tilfåttes med lutfal- tet; en ljus celadon. 3. Med kalk och falmiac: noifette. Et nytt fått a t transformera JEquationer 3 och finna Rötter af E. S. Bring, med Anmärkningar af P. Teg man. Det år en årkånd fanning, at många delar af analyfis, ehuru af handlade af de florfta Mathematici, likvål behofva ytterligare förkla- ring. Hårtil kan raknäs Låran om iEquatio- ners uplosning uti fina rötter, hvarvid har varit brukeligt, at antaga en ny aequation, fom med den gifna har någon forbindelfe, och medtilhjelp af denna, förvandla den gifna uti en annan. Det har långe varit kåndt, at den nya seqvationen få kan antagas, at den för- vandlade eller transformerade, fåfom man plå- gar kalla honom, har en term mindre, ån den gifna, och åfven 2:ne mindre ån den gifna, och åfven 2:ne mindre uti fpeciella håndelfer. Således då cubifka a3quationen z 3 +mz 2 -~\ L ?iz ^pzzo år gifven, och man tager — v; får man, då y — v infåttes uti den gifna aequationen och når man antager v=.— y forfvinner andra ter- men; Ukafom då man fåtter vzz—± —s/m' 1 — 30 m 3 3 går i$oi, £fuL Aug. Sept* 223 går a;dje termen bort, och i den fpeciella håndelfen når = 3 n forfvinner både an- dra och tredje termen, hvaraf upkommer y 2 — Men någon allmän formel, hvari- 27 o # A genom 2:ne termer på en gång altid kunde borttagas utur en aequation, har jag icke fan- nit hos någon Auclor, fom fkrifvit Algebra eller Analyfis, ehuru Euler dårtil gifvit an» ledningar uti fin Introdndt* in Analyjin injinitorum. Redan år 1778 comunicerade afledne Herr ProfciTbr Bsing med mig en fådan method, hvarigenom 2:ne termer kunna borttagas få vål utur en cubifk, fom en biqvadratifk , och 3:ne termer ifrån en aequation af 5: te graden. Saken beftår hufvudfakeligen dårutinnan, at i fiållet for en enkel aequation, fom forr hlifvit anta- gen til hjelpe - aequation , cequatio fubfidiaria at inan få må kalla honom, man antager en qua- dratilk eller en af någon högre grad efter om- flåndigheterna. Jag vill nu begynna med de cubifka, och vifa huru 2:ne termer dår på en gång kunna borttagas och rötterna dåraf fin- nas. Låt s 3 +m 2 ~\-nz -\-p-=,o~A vara den gifna sequationen, kvilken fkall transformeras uti en annan, hvaråft 2:dra och 3;dje termen faknas. An- tag fåTom hjelpe - aequation 3 2 -\-bz-{-a^-y—o—B ; b /b 2 fåårsir— — ± %/ -~—a—tj r och om detpofitiva 2 ? 4 värdet for den irrationella quantiteten nyttjas, får b 3 A— — m TV % m$n z z ^——+-a+y.b+b 2 Xa--y- y - — 2 30 i $oi, *ful Aug. Sept. * h * u * l h% i nb mz 2 =m. a — y— inb \l a — y, och nz — 2 m V 4 2 V b 2 a — y; hvaraf b 2 — a — y — mb-\-ny^ 4 /b 2 \j a — y-\-~b.Qnb — b 2 -\-%a — rc+3#) — m.a+y -\-p—o. och då den irrationella quantiteten V b 2 a — y gjores rationelle, upkommer a — y^. (b 4 —2ab 2 +a 2 — 2b 2 y + 2ay -[- y 2 — <%mb % + 2fnab + 2inby-\-m 2 b % -\-2nb 2 — 2m — 2ny — b b mb f m 2 b 4 %ab 4 ; nb 4 %b 4 y Q,nmb-{-n 2 ^)=, 1 j 424222 Zmb 3 if mnb % Qa 2 b 2 oanb 2 n 2 b 2 Qab 2 if 1 + ~ " +- 1-— 1 2 2 4 2 4 2 znb 2 if . Qb 2 y 2 t $mab* * m 2 b 2 a—m 2 b 2 y— ^ma 2 b 242 mnab — Qmaby -f- mnby — 3 mby 2 -f- m 2 a 2 -f - 2in 2 ay *^in 2 y 2 — pb z -\-mpb 2 4- %pab — npb-jr 3pby — 2mpa — 2mpy-\-p 2 . Och fedan man multiplicerat på forfta fidan om likhets -tecknet, och låtit lika termer på hvardera fidan gå ut, blir m 2 a 2 — ma 2 b — 2tnaby- — mby 2 - j-2 m 2 ay+m 2 y 2 — pb 2 + %pab -\-mpb 2 -}- %pby — npb — zmpa — 2mpy-\-p 2 zz — a 5 ~%a 2 y — %ay 2 — nab 2 ~\-2iici 2 + ^nay — n 2 a-\-mnab ~~nb*y-\-2ny 2 -\-m?iby~n 2 y-y* , hvarafy 3 — mb)y t i$oi) £fuL Aug. Sept. 231 -}-ra& 2 \ —ptfA-mpb 2 — npb\ Enligt problemets vilkor bor hår vara 1:0 mb-j~m 2 — 2w+3<7=o=D, och 2:0. wå 2 — •+ %pb-\-n % — iwip — imba-\-2m 2 a — 4720+ 3« 2 =:0=:E. m# — m 2 -\~2n 9 Utaf aequationen D far man a= — — och når detta vårdet for a infåttes uti E, up- ymnb m 2 b % kommer nb z ■ J- spb + » 2 — 2mp • 3 3 ^"3 3 ^~ 3 3 3»— ?w 2 A® * w — » 2 JSmp — m 4 + ~ ~ =0 och 3» — m z bzz*jnm — Qp—2m 3 ± V 8 ip 2 + 1 2m 3 j9 — ^m^n^—^^mnp 6n — 2ni 2 Når defia vården for a och b infåttas uti aequa- tionen C, får man en sequation, uti h vilken, utom den obekanta 3/ 3 , icke finnes någon annan quantitet, ån m, », p, h vilka alla åro bekanta. Och fåledes åro båda mellerfla termerna utur aequationen C borttagna. At infåtta alla defla bekanta termerna uti C år mera vidlyftigt ån konftigt: jag vill dårfore fatta fumman af dem =L , hvaraf man får ij 2 + L = o, y — V — h, 3 b Ib 2 3 Z 2 +bz+a+vOL =0 ,Z= — ± */ a-\/-L. a T 4 Som 232 i8qi, °jiä. Ang. Sep t. Som vården for b 9 a och L åro förut fundna uti m- s 7i, p; få kunna de anfes for bekanta, och b Ib 2 - " denna expresfionen Z= ± y — — a— y— L* Wly allmän formel for cubijka wquatieners uptos- ning, nian at man behofver borttaga andra termen fäfom vid Ca rd a ni Regel. Man måfte likväl bekånna, at denna me- thoden år icke fynnerlig at recommendera in praxi framfor Cardaxi Regel; ty ehuru man fiipper at borttaga andra termen, förekomma likväl andra omftåndigheter, fom nåftan åro fvårare, ån dem man möter vid nåmde Regel, i fynnerhet når den få kallade Ca/Hi irreditefi- bilis förekommer. Det år klart, at qvantiteten b blir merendels irrationelle och ofra ima- ginaire, och at vårdet for y blir befvåradt både med cubik- och quadrat- rote - tecknet, famt fluteligen at vårdet for Z får en ån- nu ftorre irrationalité, få at man blir nod- fakad at utdraga rötter icke blott utur irratio- nella quantiteter, utan åfven utur dem, fom åro til en del reella och til en del imaginaira. Med 2:ne exempel vill jag nu gjora en iåm- forelfe emellan denna methoden och Cardaxi Regel. Låt z 2 — 73— fco vara gifven. Emedan hår andra termen fattas, år, efter upgifna formlerna 2» , 3P uti denna methoden, mzzo, a — — • , b— —pb 3 — iipb+p*] y 3 -\-nb 2 a+ipba ', = 0, Och +n 2 a — 2«fl 2 +a 3 1 då T 4» 2 3 igoi, gful. Aug. Sep t. 233 då vården for a och b infattas, blir, efter beho- Iig «<>„ ai o„,».=(^ + f ) vfr+]+,-. Y 27 p z \ $n 3 c f — ~ a ]— — . Och emedan uti det före- V 2« 3 V 27 ftåldta exemplet år w= — 7, p~ — (5, blir — , 3 b= Jl + W^I=-Ml°^Zi, di det po- 7 T 49 3 7 fitiva värdet for den irrationella quantiteten nyttjas, och V 3 =^Xj \^+Kl|"~ 4 ) 2744 20 3 — 941 192 — 861 192 *-*T = v V ~ J + Wf 3 = 20 3 X3 3 V— T +800CO 20 3 X IO + 27V— f 7 3 . 3 J 7 • 3 20 x 3 7 — — 10, hvaraf y=— X V 10+ 27 V|=— Xv 80+ 72 V— 3 • 21 21 och då man efter Mac Laurins Regel fo- ker cubik-roten til 80+72 V — 3, befinnes den 10, vara 5+V— 3> altfå y~— X5+V—3- Når nu 21 vården for a, b och y infåttas uti aequationen z 2 -\-bz -\- a-\- y—Q, får man z 2 zJ- 9— 10 V— | 7 X*+— ~— 1 och V — 1 3 21 14 14 234 *&oi 9 £ful. Ang. Sept. 81 ^i8oV— f 100^50 14 10V— 3 196 ig6_ 588 21 21 ~~ 21 _9-iQV—l±V i467— 460 V— 3 3 . Hår blir man 14" åter nödfakad, at efter Mac-Laurins method draga ut quadr. rot. af — Il hyjl? ken man finner vara— V — 3 — 23; hvaraf £=— 3 14 I0 V— f t fio É \ _ , B , — -±— .( —V— 3— 23 )» och då det po- 14 14 v 3 y r fitiva värdet for — V — 3 — 23 antages, blir 3 9 10 ; 10 ; _ 23 z= V— f +— V— I — =— 1. 14 14 14 14 Uti detta exemplet måfte man fåledes en gång utdraga cubik- roten utur en quantitet, fom til en del år reel och til en del imaginaire, och åfven en gång utdraga quadrat-roten utur en quantitet af famma befkaffenhet. — Hvar- emot efter Cardani Regel, då allmänna sequa- tionen antages X 3 — %Ax — 2B = o, man får X= y B+VB^Ä 3 + y B — VB^—A 3 , och uti detta exemplet X=v^3 + 3r 7V-{+ \^3— j° X V — f=-i+^— f — 1— ^V — f= — 2, eller 20 ■ 20 Hir *8oi, £ful. Aiig. Sep t. 23$ Hår fyncs det, fom man 2:ne gånger bé- hofde utdraga cubik- roten utur en quantitet, fom år til en del reel och til en del imagi- naire; hvaremot man vid förra methoden blott cn gång behofver utdraga en fådan cubik-rot, och en gång quadrat-roten utur en dylik quan- titet. Men fom defla quantiteters cubik-rottér endaft åro fkiljagtiga til tecken; få når man funnit den ena, finnes lått den andra: och få- ledes behofves rätteligen ej mer ån en opera- tion efter Mac-Laurins method at finna en fådan cubik-rot. Defsutom år fjelfvä re- dudionen mycket vidlyftigare vid Bringfkä methoden ån efter Cardani Regel. Jag vill nu fullfölja jåmforelfen genom et annat exempel > dår man icke får imäginairä quantiteter. Låt aequationen ffS-f 15a; — 18=0, vara gif- ven. Vid jåmforelfe af formlen z 2 -\-uz-\-p^ö * 2n . —30 , '%/§/?* . % år 0=15,/?=— 18,«=— =iö, fc— + y^--+i* ^ 3 an " 4?z 2 3 m , 2916 1417176 é 27ÖOO V — — * ? —V- — =■ 1295 ~ - L -- s T 900 3375 27 K. Y< A. Handh tIL qv. Q, 236 ig06 ;Z= |r Y 4 10 1 + 18V206 + 2C6 _ I 10+ 16,4099 CO = — 2, 33527o°°94 + Vi 1,863386 = — 2,33727 ;+3,44433=i,io9o6. Efter Cardini regel, hvarefl x 3 — 3AJC— 2B— o, år 5, B=9, och x% \ B + VB I ^-Ä 1 "+ V B— V E^Ä 1 - V9 + y2c6+\ / 9 : -V2o6 =^9+i4,3i27cco944073+\ / -5,3527ooo944073 =2,85833 — 1,74927=1,10906 fåfom förut. Uti fådane håndelfer, fom denna, då inga imaginaira quantiteter förekomma , utur hvilka cubikroten fkali utdragas , blir man vid bru- ket af Cardani Regel nodfakad,at 2:ne gån- ger utdraga eubik-roten, då man efter den an- dra methoden ej behofver at utdraga cubik- roten mer ån en gång. Och fom det år vida befvårligare , at utdraga cubik - ro*en uti tal med många ziffror, ån at utdraga quadrat- roten; få fynas de ofriga redu&ionerna uti Bringfka methoden knapi medföra mera vid- lyftighet ån cubik-rotens dubbla utdragande vid bruket af Cardani Regel. Och då defla åro de cgenteiiga tilfållen då Cardani Regel bor nyttjas; få fynes den juft icke hafva nå- got fynnerligit företräde. Ålen om denna me- thoden icke medforer någon mårkelig nytta vid cubiika axjuationers uplosning; hoppas jag likväl, at borttagandet af flera termer på en gång 2 goi, $ul. Åug. Sep t. 2.37 gång utur en aequation» fkall vara nyttig vid de högre asquationerna, hvilket jag torde få vifa vid et annat tilfålle. Tilläggningär til Bert E. G. Adlérbérg^ Ron*) om Tjåderfögeln 9 få i defs vilda fom tama tilftånd, meddelade af JOHAN] JULIN, r I fjädern QTetrao Urogallus Lin., på Finfka: JL Käppelä, mas. Methld, fem.) hvars egen- teliga hemvift år Nordens djupa tall-fkogar* viflas hålft på de trakter, fom åro låglåndte, eller få kallade tall -myror, dår åfven vatten finnes i granfkapet, ty i annat fall trifves den icke. v. LiNNé fåger i fin Faun. Sv. "Mas ci* 5i nereus, lineolis minimis fufcis: Aldd ejusmodi „lineolis ferrugineae " Detta måtte f åker t vara tryckfel, och rätteligen borde heta i Hållet fot Mas : Fcemina cinerea &c. Mas pe&us &c. ty då blir befkrifningen enlig med naturen. Ha- nens fårg år fvart, med halfen glånfande i grånt. Buffon fåger, at den unge Tjädern har mycket hvitt i fina fjädrar, och fvartnat ju åldre han blifver; men det förhåller fig in- tet få, åtminftone i Öflerbotten; ty ju åldre en Tjäder-tupp blir, defs mer hvitfpråcklig blir den i broftet Honan år altid gråfpråcklig Q, 2 (color: *) Se deffa Handlingar, T. VIII. for ar 1787 i pag, 201. 238 igoi, rJuL Aug. Sen. (color fcolopacinus), pennan ferruginea?, lincis fiifcis undulata?. De unge hanarne hafva famma fårg fom modren ; men fmåningom framfkjuta fvarta fjädrar, och redan i Augufli månad kan man verkcligcn af fårgen åtfkilja kånen. En och annan Fogelfamlare har yttrat den tanken, at Tjådern och Orren fkulle vara mera fvarta i de fodra orterna ån i Norden; om fl vore, få fkulle man kunna giffa at kölden vore or- faken, hvarfore de hvitna ju längre de komma Norr åt; men den tanken fynes mig ogrun- dad, åtminftone då frågan år om et helt (lågte, utan affeende på en och annan deruti fore- kommande artförändring , och månne intet denna förändring af fårg, ifrån fvart til hvit dier afkgrå, kan tilfkrifvas fogelns högre ål- der, eller kanfke år den endaft et tecken dt fjukdom hos foglar, hvilkas naturliga fårg år fvart? Denna formodan fynes mig troligare och nårmar fig til fannolikhet, då det tillika anmårkes, at flere fjuklighets- tecken finnas på förändringar af denna art. Det år nemligen vifst, at näbben på en afkgrå Tjåder, fom for några år fedan fångades omkring Uleåborg , var fjållig, hvilket altid hos foglar utmårkcr fjukdom. Jag har ock uti min Samling en hvit Ickorre,på hvilken, då han nyfs var fku- ten, håren kändes likfom torra och ilråfva, och klorna voro fjållige och fpruckne. Det ir ockfå bekant, at åfven i ivdligare orter fin- i8oi> £ful Ang* Sept. 23$ finnes hvita förändringar af foglar , och ehuru kölden utan tvifvel kan bidraga til en fjuklig- liet, fom förvandlar fogelns naturliga fårg, få fy nes mig dock knapt troligt, at det varit Nordens climat enfamt forbehållit, at igenom köldens ftrånghet gora Tjädern ljufare ån den i allmänhet finnes annorftådes. Tjädern lefver merendels enfam, och fin- ner man ganfka fållan 2 eller 3 tilfammans , då man undantager parnings - tiden. Grefve Buffon fåger "Tjädern lefva af Sålg- Björk- ?5 Afp- och HafTel-knoppar , Torne, Tiftel* 9i Tallkottar, Blad och Blommor af Bohvete , M fmå Arter och åtfkilliga fina orter". Jag vill medgifva at defla ämnen utgjora defs fö- da i de fydliga orter; men i Norden lefver Tjädern af allehanda Bår och Tallbarr , h vilka fåfom ganfka hetfige, til någon del kan hända torde bevara fogeln emot vinter-kolden. Tjädern har under parningen 3 fårfkildte låten, ehuru den annars fällan låter hora fig. Det forfla lätet då hanarne kalla honorna til- fammans, år et flags k lunk an de eller knäp- pande, hvarunder den år ganfka fkygg. Det andra liknar et lkårande eller hvisflande, un- der hvilket han år lå kånslolos for alt fom omger honom, at man kan komma honom ganfka nåra , och år det merendels detta (ögon- blick, fom fkytten iackttager at fålla Tjädern. Det tredje låtet år et heft men häftigt ut- fiodt kaklande, eller fom fkytten kallar det: 0,3 Kap- 140 i8oi, sful Aug. Seph P.apling, och år hos de gamla hanarne et tecken til fortrytfamhet, då de unga under par- ningen åro mycket närgångne och behålla fö- reträdet. Under knäppandet håller fig hanen i något tråd, och merendels på en och famma gren, dår han löper fram och tilbaka, då ho- norna imedlertid famla fig på marken, dår de fpringa ikring och kakla. Då honorna åro forfamlade , flyger hanen ner och leken börjas. Tjädern leker olika tidigt , alt efter årstiden och väderleken; i början af April, eller om- kring Tiburtii dag , och fker bittida om mor* xiarne vid dagbräckningen , då det år {lilla och lungt väder, ty flormiga mornar åro de ej i rorelfe. De infinna fig hvart år på famma fiålle om parningen får onord börjas och fulländas. Tj åderleken börjas på fkar fno , och fortfåttes iedan fnon fmålt bort, på någon Tallmyra, och vilja gärna de äldre hanarne behålla fo- retrådes-råtten, då de yngre nodgas hålla fig på affiånd i något tråd, hvarifrån de låta hora fin fortrytfamhet. Tjädern fpelar åfven om qvållarne i folgången, och tyckes han då vara mindre fkygg ån om mornarne. Aftonfpelet fortfåttes tils det begynner mörkna, forlånges jned dagarnes tiltagande och redan i början af Junii månad, fpelar den fnart fagt hela nat- ten igenom, Igor, $ul. Ang. Sept. 241 Då nu honorna åro fullkomligen fcecun- dcrade, och färdige til ågglåggning, lämnas all vidare omforg åt dem allena, h vilka då utan all konft bygga fina nåden uti bufkar, dkr myr (lackar åro i granfkapet. De framkomma likvål under byggningstiden då och dl på lek- il alle t , ibland de yngre honorna, emedan defla merendels blifva fenare fcecunderade ån de åldre. Antalet af aggen år : hos Tjädern, åfven Tom hos de flåfta af hons-flågtet olika, och råttar fig efter åldern; en ung Tjåderhona vårper forfla året 5 a 6 agg, antalet okas fe- dan til 12 a 15, då hon åter begynner min* .fka. Aggen åro hvita med rödbruna flackar, och nåftan mindre ån flora hons-agg. Ligg- nings-tiden varar fyra veckor, efter h vilken tid honan fjelf hackar hål på agget, 001 ej ungen til den tiden utkommer. Om man ut ur boet borttager ml gra agg. eller allenad ror dem med händerna , få går honan intet mera i fit bo , utan gjor et nytt på fåkrare flålle, dar hon då vårper ut fin kull. Tager man alla aggen ifrån henne, fe- dan hon vårpt ut antalet, få lägger hon inga flere. utan blir den fommarn gall-hona, . Det år underiigit at man ej kan få ungar af hem tam de Tjådrar, ehuru de både parat fig och lagt agg, men ej kunnat bringas at ligga ut åggen, dem hon lägger hvar hon koin» mer åt, men vårdar dem federmcra icke. Q, 4 Når 242 i8oi, sful Ang. Sept< Når ungarne i fin naturliga frihet åro ut* kläckte, åro de ock flrax färdige at gå ut och fkaffa fig uppehälle. Deras forfta föda befiår fåfom Herr Adlerberg anmärkt , egenteligen af myrågg och infedier, hvarfore man ock al- tid finner myrflackar i granfkapet af Tjåder- boet. Denna deras forfta foda njuta ungarne vid pafs 14 dagar, fedan börja de fmåningom åta allehanda fron och bår; efter 3 veckor låra de fig at flyga, hvilken fnabba tilvåxt for dem år hogft nödig, emedan de bo på marken, och hafva i Mården och Hermelinen oforfoniiga fiender. Så långe ungarne åro fmå, behålla de modrens fårg; men efter några vec- kor kunna redan han -ungarne urfkiljas, och i September månad hafva de fin i vårta fårg. Såfom bevis på Tjäder -ungarnes ömtålig- het for kold och ovåder, kan anmärkas, at då de redan åro inemot fullvåxte , trångas de lik- väl om rummet på fidorna, at få fina hufvud fkylda under modren. Af denna fogel upkommer en oåkta affoda då en Orrhane parar fig med en Tjåderhona. Honorna af denna blandning kunna ej åtflul- jas, emedan de åro Tjåderhonorna fullkomli- gcn lika; Hannen däremot, fom kallas Rackcl- hane, har väl farnma fårg fom en Tjäder- hane; men han fkiljes därigenom at ytterfla ftjertpennorna (re&rices) gjora cn vändning åt fidorna, fåfom på Orren. Defsutom år Rackelhanen fmåfpråcklig under fijerten; men Tjå- ?$Qi > £?ul. Ang. Sept* 243 Tjädern år på famrna flålle mera grof- fpråcklig, DefFe Rackelhanar, fom i Sverige ibland fkola vifa Cg p$ Tjåderlekar, fkiijas defsutom igenom fin hefa roft, både ifrån Tjädern och Orren. Jag kan icke med vifshet fåga, om Rac- kelhanar finnas i Öfterbotten, eller ej; åtmin- ftone har ingen af alla de fogel-fångare jag talt med, erinrat fig hafva fedt eller hordt talas om en få befkaffad fogel. Denna art- förändring , hvilken otvifvelaktigt tilkommit dåraf , at någon Orre parat fig med en Tj åder- hona i brift på honor af fit eget (lågte, torde ock vara fållfynrare i de Finfka fkogarne, emedan Orren dårftådes icke faknar tilråcke- ligt antal Orrhonor, och Tjåderhdnorna icke hannar af fit flågte. Defsutom vet man, at ftorre delen Rackelhanar blifva honor, likafom alla fogel -batarder; och h vårföre honorna ej oftare mårkas vid Tjåderlekar, kommer åter dåraf, at de åro af lika fårg med Tjåderho- norna, hvarfore de ej få noga kunna urikiljas. Storfta delen af åtelig fkogsfogel fångas i Öflerbotten med fnaror och giller, ehuru en jnyckenhet, i fynnerhet Hjerpar, fålles med krut och lod. Hjerpen håller fig altid up i tråden, och går aldrig ner på marken, undantagande honan då hon gjor fit bo och vårper; där- emot fpringer dels flågtinge Snöripan altid på marken, och igenkånnes af fit fkrattlika eller bråkande låte. Q, 5 Fpgel, 244 z$oi, iful.lAug. Sept Fogelfånget börjas i September månad och fortfåttes med giller få långe marken år bar; men fedan fnån fallit, med fnaror under fkjui hela vintern igenom. Fogel-fkjulen tillagas af granris vid fmala fkogsvågar , dem fogeln merendels följer. I tåtafte lkogen våljer fogelfångaren någon flor gran, hvars underfla grenar bojas ner emot marken, och laflas med granris och fno , få at de hållas qvar vid jorden, härigenom til- lkapas en riskoja, hvilkens opning år lika flor med kojans diameter, och vånd emot vågen fom leder förbi den famma. Under detta ris- fkjul, utfåttas fnarorne på marken, fom bor hållas bar och fri ifrån all yrfno. Når nu fo- geln kommer löpande efter vågen, och på den fnåfria marken under fkjulet fkal foka bår ; få faflnar han i fnaran. Fogel-gillret , eller fom det i orten kallas: Flaken, brukas få långe marken om hållen år bar; den gjores af 6 nyckens a 3 alnar långa gårdfeltrån, eller klufna fmala flockar paralell ihopbundna med bjorkvidjor. Flaken up« gillras med flickor ofver någon fm al fkogsvåg, och på fidorna anlågges en granris-håck, foiA utflråcfet ifrån flakens andar, hindrar fogeln at gå giliret förbi. Når fogeln, hvilken for at flippa fram måne krypa under flaken, kom- mer aldrig få litet vid giller -flickan, Q faller flaken ner och qvarhåller honom, Vin- tgor, £fuL Åug. Sept. 245 Vintertiden upfåttes åfvcnledes for Orrar, brådlappar med fnaror och rönnbär, i toppen på höga tråd. Alla fogel-fången , få giller fom fnaror, vitt* jas eller efterfes vanligen hvar morgon. Fårfk och god fogel igenkånnes af foL» jande egenfkaper: i:o. Kånnes den hård i kottet 2:0. Ager den en utmårkt tyngd emot fm florlek. 4:0. Ar fläcken ofver ogat hogrod. 5:0. Ligga fjådrarne naturligt, och deras fårg år liflig. Foregående mårken på fårlk fogel åga åf- venledes rum, fedan frufen fogel fått något pptina. Fortfättning om ÖJlerfjåns Mareld, famt flere forebud til infallande Öftan- ock JVordoJl-vind, Af OLOF WÅSSTROM *). Kongl. Vetenfkaps-Academien har med yn« neft täckts uptaga mina förra Anmärk- ningar rörande nyfsnårnnde ljusfken. Denna ynneft *) Se deffa Handlingar får år 1798. p. ?4X» t46 igoi, £ful. Ang. Sept. ynnefl har våckt min upmårkfamhet til när- varande fortfåttnings meddelande. Efter alt hvad med Skårfolkets erfarenhet i denna del inftåmmer förebådar i fråga fatte eldfken nåftan altid Öftanvindens , eller ock Nordoftens fnara och häftiga utbrott med mer eller mindre nederbörd. Mareldens för- modade ele&rifka befkaffenhet torde forden- fl^ull dårigenom vinna någon flags uplysning, at andre och flere denna vindens ofta fore- kommande kännetecken blifva nämnde och underfokte. Vindarne hafva i gemen åtfkillige forebud til, eller kännemärken på den ord- ning uti hvilken de efter hvarandra fkola infalla. Den angenäma aftonljusnad, fom under mu- len himmel och efter nederbörd plågar vifa fig vid fölens nedgång , bådar merendels en renfad luft och behageligt Våflanvåder til den följande dagen. Af vattnets rorelfe kring hol- mar och klippor af flrommars lopp, i fynner- het då defle under blåft behålla och vifa fina angenäma lugn-fpeglar, har fkårbonden om aftonen nog påliteligt kännemärke af fnart in- fallande Nordanvind. Stjernhimmelens utfeende och den befkaffenhet luftkretfen nattetiden framhåller, år under vinterfkiftet hans fåkra Orakel , och hvilhet han noggrant rådfrågar om vindarnes och väderlekens rorelfe. Står til exempel Norrfkenes bågen djupare nedfånkt i Norden, fager han fig af ålder formårkt huru eemenlisen Nordanvindar med kold och i8oi, £?ul. Aug. Sept. 247 fno härvid hafskuften då åro at förvänta. Men breder famma luftlken fig vidare omkring, in- tager Zenith eller går honom med fina fnabba rörelfer och mångfaldigt fkiftande fårgor , få- fom han fager, ofver hufvudet; då bådas ho- nom flarkare Sunnanvindar och to. Norrfke- nens rorelfer tyckas likvål for fig gå mera högt uppe ån, at de, efter de Naturkunnigas mening, fkulle hafva något fammanhang med luftens befkafFenhet lågre ned vid jordytan. Jag kan dårfore icke gå i full borgen for nämnde fkårbygdens anmärkning ; men har likvål fedt faken i bågge håndelfer flere refor inträffa, Öftänvinden, med fin gränrae Nordoften, fynes af Naturen hafva i ilorre mon erhållit fin rättighet, at af flere under tiden nog fåll» famma, kännetecken förebådas. Alt efter »års- tidernas lopp och befkafFenhet, åfven fom efter vindens och ovädrets flarkare utbrott och län- gre varagtighet, infalla flundom flere tilfam- mans, flundom fårre, nu mer, nu mindre mårkbare ; men näppeligen upkommer denna vind med någon häftighet, utan at icke et eller annat kännetecken föregår. Ty, emédari vinden under fin utveckling och framfart ge- menligen medforer en mårkelig förändring i luftkretfen, famt merendels forfåtter väderle- ken i ftridigt fkick och forhållande emot defs foregående befkafFenhet, öch förändrar honom från torka til våta, från vårma til kéld,jåm- vål 248 *8oi, gful. Aug. Sept val icke fällan ifrån lugn til nog häftigt florm- väder; få faknas icke gjerna förebådande kån- mårken; hälft naturen til de märkligare vä- derlekens förändringar genom fina medel icke på en gång utan fuccefiive går til våga. DefTe kännemärken torde , fåfom mycket annat i na- turen, af okunnighet uptagas ibland onyttigeoch forfpillde naturhån delfer, påhvilkas iakttagande foga magt ligger. Den obehageliga afton-mu- fique, hvarmed den bekanta Bergufven bådar ovädret, anfes kanfke endafl tjenande at un- derhålla enfalldens fkråmfel och vidfkeppelfe ; men den kloke fkårbonden kånner betydelfen, häftar Gg at från undergång bårga fin koft- famma filkredfkap, och åger dagen efter alt fkål at vara nöjd med varnings-roften. Djurens i gemen förändrade lynnen , i fyn- nerhet deras , fom lefva af rof , bora icke ute- låmnas ibland kännetecknen til nåmde ovåder. De vifa nämligen den fnålhet och glupfkhet, fom icke vid alt flägs ovåder år vanlig, men nog utmårkd vid den i fråga forevarande. Denna tilfållighct af mer ån vanlig matluft, hvilken flere djur-flågter efter Naturens inrätt- ning fkola förnöja på andra varelfers bekoft- nad, medförer en nog allmän fkygghet och granlaga forfigtighet ibland de menloiare flåg* ten. Vår bekanta kramsfogel (Turdus Pila- ris, Snolkatan) , fållikapslik , och pratfam änder vacker väderlek, djerf och vågfam vid til- ~i8oi, sful Aug. Sepfr $49 tiltagande vinterköld , år emot oftanåmnde vindar få fkygg och varfam, at minfta främ- mande rorelfe och foremål jagar henne afquw ften. Vid ovädrets utbrott blifver hon, lika med de flefte af fjåderflågten , til lands aldeles ofynlig. Samma varfamhet går ända intil oro- lighet ibland våra allmänna fjofoglar. For- gåfves utlägger fkårbonden fin vetta, åt locka honom for fit lod. Foglen nämligen fäller icke och vifar ingen parnings* luft, då han väntar denna vind , utan flyttar och återflyttar från holme til holme, och gifver fig knapt tid at åta. Åndteligen upftåmmas alla mojeliga ro- ller ibland både landt- och hafsdjur, fom gifva deras oluft med den infallande förändringen tilkånna. I fin väl träffande Våderfpåman, under närvarande årslopp hos Herr Holm- berg utgifven, har Herr Profefibren och Rid- dåren Melanderhjelm utforligen anmärkt dem. Fifken ålfkär, likafom de nyfsnåmnde, be- hageligt väder: uppehåller fig fordenfkull gjerna på grundare vatten under lugn och fUllare blåft, men få fnart vattnet begynner rora fig i ftridiga ftrommar, ofta ifrån ytan alt intil botnen, fom jämväl år et annat flags kännetecken til infallande oflanvindar, flyr fliken, föker dju- pet och låter icke fånga fig med någon red« lkap. Denna ftrom - rorelfe i vattnet blifver icke ringa därigenom förökad, at berörde vin- dar hår vid Svenfka kuften, gemenligen och. nåflaa s5o xgoi, £?u). Ang. Sept. riåftan utan undantag, medföra mer och min* dre uppflod. Utom de redan nåmnde rorelier formårkes efomoftaft , hålft under fommar- och hoftmånadernes framlopp, vid hafsbandet och på de florre Öfterfjons fjärdar fore deffc vindar, en annan befynnerlig rårelfe, allmänt i fkårgården bekant under namn af Hafvets Dyning. Den beftår dåruti at vatten-ytan håf- ver fig i höga lugnfpeglande fvallvågor med hemfkt gny och dån> dels i luften, dels af vågens brytning mot klippor och bränningar: och år i gemen en nogfamt kånd hafvets ro- relfe efter ftarkare ftormar, genom hvilka det uprorda vattnet långe under luftens erhållna lugn behåller (in undfångna fvallnings - drift. Dyningen upkommer hålft fommartiden , under fullare eller jämnare blåft, och det få, at vin- den rorer fig på någon vifs gifven rymd i hafvet; men får i fin kofa motftånd af en tä- tare och tyngre luftpelare, hvilken han icke förmår ofvervinna, utan måfte fåledes i fin häftig- het aftaga och forminfkas, då vågen dåremot, fåfom en tyngre i rorelfe forfatt kropp * myc- ket långre framdrifver ån vinden. I detta af- feende kan hafvets dyning föregå flere flags vindar, då de åro mågtige at ofvervinna fit nåmnda motftånd, åfven fom det ofta infal- lande phoenomen dåraf tydeligen kan utredas, at hafvets dyning och vinden hafva emot hvar- annan ftridiga dire&ioner. Men defte rorelfer åro ingalunda få talrike af andre vindar, åt- min* *8oi> $ul Ang. Sep t. 254 mlnflone i denna fkårgård icke få måtkbare, fom dyningen före oftan och nordoft, hvilken ftoter gent emot kufien och varar ja til och med hela tvånne , fiundom trenne dygn. Meningen år då allmån hos fkårfolket ? och den faknar icke eller fin fannolika grund, at oflanvindarne därunder måfle vara i full rorelfe invid Finfka kufien, ehuru de tro- ligen formedelft nyfs anmärkta motflånd, icke upnått Svenfka firånderna. Men om beråttel- fen af flere, åfven uplyfle Båltens fjofarande år grundad, at famma phenomen, eller haf- vets dyning med vindarnas ringa kårande, kan ftraxt följa dem ifrån Finlands ftrånder hit til Svenfka vallen;* få måfte utom flere bi- dragande omftåndigheter, råtta orfaken hårtil fornåmligaft igenfokas i luftens tilftånd och rorelfe öfver långre i ofter, och med Baltifka hafvet, i anfeende til vinden, parallelt belågne orter. Så vida Öfterfjon kan erhålla denna dynings rorelfe utan vådrens åtgård inom dcfs eget område, måfle ofianvindarne i nyfsnåmde lånder vara i full verkfamhet och dymedelfl; meddela den luftrymden, fom år dem i deras diredion til mötes , det kraftiga intryck , hvilket omfider icke heller låter fin verkan faknas på den ofver Öflerfjån belågne luft- marfan. Antingen denne luftmarFa dåraf er- håller fiillaftående lugn, eller at den fmånin- gom och fagta rdrer fig undan den anfallande vinden, måfte defs tryckning på vattnets ela- / Jiåraf, med all trygghet, vara af aldeles ena- handa art, til hvurs up väckande Naturen kan hafva ^5$ z8oi, £ful. Aug. Sep t. hafva flera utvågar. Får man foreftålla % någon flags likhet emellan rorelfen i vattnet och den i atmofphern, hvaråft vid famma förändring den varmare och låttare luften al- tid intager den högre rymden, bor det icke förekomma underligt, at finna det låtta, hogft- rorliga och flytande eldsåmnet på vattenytan. Men utom detta torde den elafufka luftens gnid- ning och rårelfe på den icke obetydligt ela- flifka vattenytan enfam vara i ftånd både at meddela och uprora den fiftnåmdes electrifka Iken, hålft långfammare funnan och våftan- vindar merendels plåga föregå oftanåmde vä- derleks omväxling; och då man dårjåmte fin- ner fannolikt, at vågen, medelft defs rorelfe, under famma ilhårdige vindar, indrager mång- faldiga luftpartiklar och med dem ganfka många ele blir förut friadt få från de vidhängande från fonx K. V. A.Handh q, ip $ från s6o 1801, Oél Nov. Dec. från fmuts, och med detfamma från de harts- artiga delarne, fom med et vegetabile altid åro förenade: hvilket fker medelft en tvätt- ning, h varigenom det tillika bekommer en h vithet, fom ofvergår den, fom genom blek- ningen vinnes. Tillverkadt til våfnader, moffor eller flrumpor, &c. blir det åfven, om nö- digt år, på lika fått tvåttat. Denna flags tvättning, den Saltzburgfka kallad, (af hvad orfak år mig obekant) tros i allmänhet båft forråttas i Regensburg, hvareft den utofvas af fyra familler fom en hemlighet, och utan at den ånnu vidare allmånt blifvit bekant. Följden af denna tvättning år , at bom- ullsgarnet låter båttre handtera fig: våfnaden blir därigenom tåtare och jämnare: det behofs ej vidare någon blekning, och utom defs antager et fådant tvåttat garn i fårgning en vackrare, flarkare och jåmnare couleur ån eljeft. — Denni tvättning fker genom tvålvatten och en jlark lut på följande fått: Vahran, fom fkall tvättas, (hår merendels beflående af flrumpor, moflbr, näsdukar och garn), lågges utbredd uti et flört kar, på det fatt, at karbotten betåckes med en ren duk af groft lårft, därpå följer näsdukar, få flrum- por och moffor och fift bomullsgarn i vacker ordning at ingen ting trasflas, och fluteligen blir karet med et rent, groft och tätt lakan yål tiltåckt, at ingen ting af garnet fy nes eller år blott — NB. Karet år gjordt på lika fått, fom i8oi 9 Ofi. Nov. Dec. jfom de Vid Såpfabriquen på Kongsholmen brii- kelige lutkaren. — Uti en inmurad flörkettil, hvilken hårflådes har ij Svenfk alns diameter öfvantil . 1 ~ alns diameter i botten med i alns c^up, flåppés vatten § hvartil ungefår et åmbar lut flås > eller få mycket dåraf ät vattnet dårige^ hörn kännes glatt emellan fingrarne. Uti detta Vatten lågges 2 fkålp. Regensburger- vigt , eller 65 a 66 Svenfka lod v. vigt, hyflåd Regens- burger tvål eld gores under kettilen, och få {hart detta tvål-vatten - 9 föm blir mjolkhvit äf tvålen, upkokat^ öfes det ofver den i karet liggande bomulls- Vahråm Detta vattnet blir genaft äftäp{M 5 ätérfordt i kettilen ät upkokäs* under det nytt hett tvålvatten beftåndigt ofes öfVer Vahran* h vilket ouphorligen förtfåttes i 4 a 6 timar eller få långe til defs mah med iåker- hetvet, atvähran i karet blifvit hel och , liålleri lika genomblodt och uphettäd då man up° horer och låter vahran i defs hu fift bekohihé tvål vatten blifva i fullå 24 timmar orörd lig- gande. Merendels borjår man detta arbete om hatten från kl. 12 til 6 öm morgonen, h varpå tvålvattnet aftappäs följande morgon, och vah^ rån uptäges* fkoljes och utpråfTas iiti en dar» til med fkruf inrättad pråfs^ Déttä dr fårjlå tvättningen! S 2 Sedari *) Om Regemburgika Tvålens tilvårkiiing har Herr Schoérbing tilforené iniåirinat befkrif- iiing; Se deffä Handh for år 1798 Ti 194 p. 221, 262 zSoi, 03. Nov. Dec. Sedan vahran på detta fatt blifvit väl ge- nomblött, foretages fjelfva hufvud-tvåttningen på följande fatt: Den från ofvannåmnde tvålvatten val re- nade vahran, blir på lika fått fom förut, i et annat rent kar, af famma fiorlek med det för- ra, i famma ordning inlagd fom förut, famt med et lakan betåckt. NB. Detta tåcke bor vara af bomullstyg emedan linne ej långe ut- härdar lutens fkarphet. — Man har nu tilreds en klar och färglös lut, gjord af f bokafka | ollåckt kalk med hett vatten, hvilken bo r gjoras få flark, at et fårfkt ågg deruti vål flyter, och fedan utfpådas med vatten, til defs det något börjar fjunka. Denna lut föres i kettilen at upkokas och flås ofver den i ka- ret liggande vahran, aftappas och föres åter i kettilen, fom under arbetet måtte vara i jåmn kokning, och flås åter het ofver vahran, på famma fått fom förut vid forfta tvättningen, hvilket arbete ouphorligen fortfittes från mid- natten til middagen eller uti fulla 12 timmar. Nu aftappas all luten och den varma vahran tages med handfkar på hånderne utur karet, utbredes på et långt och tjockt bord, h var- ifrån det återfores i fit kar tilbaka, dock i den ordning, at hvad fom förut legat öfvertt, nu kommer at ligga undcrft och få vidare. ~ Följande natten eller ungefår famma tid, fom natten förut, blir ny och obrukad, klar och lika fiark lut , upkokad på famma fAtt fom iilförene, fgoi, 0&. Nov. Dec. 263 tilforene, hvilken flås ofver den i karet liggande ran, af tappas, föres i kettilen, från kettilen genaft på vahran, och derifrån åter aftappas; under aftappningen fiås ny lut på vahran, och få ouphorligen intil följande middag , då denna andra luten, iikforn den förra, ilute- ligen helt och hållit aftappas. Så fnart det år fkedt, fylles kettilen ge- naft med rent klart vatten, hvari 2 fkålpund hyllad Regensburglk tvål lågges, men ingeö lut; detta upkokas och ilas under jåmn kok- ning ofver den i karet lutade vahran, på lika fatt fom vid forfta tvättningen, hvilket fort* lattes intil klockan 10 om aftonen, då. man låter vahran ila ofver natten uti fit lift be-» komna tvålvatten til klockan 8^9 följande morgon, då tvålvattnet aftappas. Vahran , fom nu år fårdig, uptages, utbredes på fit långa bord , hvareft den med rent vatten val fkoljes, vål klappas med klappträd, åter fkol- jes och fluteligen föres til rinnande vatten at ån båttre (koljas; föres hem at från fit vatten utpråffas, och uph ån-ges dårpå i fålen ofver rena fiånger at torkas. Höft och vinter blir den i et dårtil inråtta dt rum torkad, Den luten, fom til déflTa tvättningar blifvit nyttjad, kan ej mera brukas til fa-mma ända- mål, emedan den nu mera blifvit fåfom blod genom de i vahran befintelige (ton och inuits. Den forfta luten år naturligt mer oren ån den a.ndra; båda- bhfva tilhopa blandade och S 3 " III $64 lEoiy Oct. JVov, Dec til vanlig hustvått fårfålde, få yål til de i Ra- den boende tvåtterfkor, fom til hushållen. En kanna af denna lut koflar 2 runftycken. Tvål- vattnet blir bortkaftadt emedan ingen vill be- tjena lig dåraf. De itånger hvarofver vahran hånges a t; torka , made hvarje gång tvåttas och renas ; fcåft år, om våderleken tillåter, at uphånga hvarje Hy eke uti vidfåfiade trådar ofver ftreck i fria luften, men intet for nåra hvarandra; i vidrigt fall blifva bruna ränder på de ftållen dit luften ej kommit; for damb måfte man åfven akta lig under torkningen, Oblekte linne - våfnader och garn kunna genom nu befkrifne tvåttningsfatt, vinna en en halfblekning, dock få at luten fom dårtil nyttjas ej får vara mera ån half få fiark, ej heller lutningen aldeles få långvarig, fom vid bomulls - vahran , emedan det eljeft fkornar. Bomullstyg och garn fkadas intet af någon lut, II:o. Linne och Bommullsgarn hafva fom vegetabilier lika egenfkaper, at ej antaga nå- gra fårgor med varaktighet. Orfaken år deras kådartade natur, h varifrån de hora befrias, och hårtil måfle fokas et pafTande lösningsmedel. i:o. Spiritus Vini år det fåkrafte och låttafte, men dels dyr het gjor defs bruk omojeligt for annat ån profver. 2:0. Dårnåft Oljor af alla flag, fynnerligen Fi/kojjor eller tran. Bomulls- garnet lågges dåri 2A timmar, fedan det förut blifc lSoi 9 Oä. Nov. Dec. 265 blifvit 2:ne timmar kokat, dårpå uptagit, ut~ vridit, uphångt i fölen några dagar, pä det oljan måtte val lofa, fluteligen i varm och ilark lut vål från oljan renadt, dårpå fkoljdt i flere vatten och torkadt. 3:0. Lut, tillredd af § afka och § kalk famt lika mycket fårgodfel fom afkan och kalken , går aldeles fa mm a verkan ; håri målle garnet ej allenaft kokas, utan ock lutas flere gånger, mellan hvarje gång vål up- fkoljas til defs det blifvit få rent fom det hor. 4:0. Kan man ock koka bomullsgarn uti blotta vatten , hvari man flagit få mycket potafka, at vattnet kännes halt for fingrarne. Denna kokning varar något mer ån 12 timmar eller til defs vattnet blir fvart ; garnet måde väl fkoljas , och fedan låggas i et annat rent vat- ten npblandat med vitriolsolja til hogft § lod på- kannan. Håri målle garnet ligga en god half timma, då det uptages , fköljes i flere rena vatten och torkas. Om Saltzburgfka bom- ulls tvättningen vore allmän, behofdes ej mer ån kopa få dan t tvättat garn, eller låta det tvättas på famma fått.. Man kan nu välja b vil- ket reningsfått man vill , men fullko mligen jnåfte det renas; vårdslöshet hårutinnan gjor at garnet ej behåller färgen, At vara fåker om garnets renhet anftåller man följande prof: man fyller et glas med vatten och lägger dar* uti en eller tvånne trådar på det fått, at ena ändan blir torr hängande ti tan for glafet. Aro trådarne friade från fit harts få fjunka de I . ' ■ 8 4 vatt- $66 xgor, 061. Nov. Be c. vattnet liggande åndarne genaft til botten, och de utom glafet hängande fuga vattnet åt fig och Håppa det droppvis från fig. Et fådant renadt garn måfte betas i trenne fårfkilte ämnen. i;o« I galläpple uplosning % 9:0. i tenn-folution* 3:0. i alun-vatten. 1:0, Gall-Luten. På et fkålp, Bomullsgarn eller Linnegarn. Til det förra tages § fkålp. fvarta galläpplen, ej de grå, ty de duga intet; til linnegarn fordras 1 fkålp. galläpplen, fora finftotas och jåmte en nåfva torra eller frifka bjorklof, låggas i en koppar -kettil, fylld med 2§ Svenfk kanna fjö- eller regnvatten % hvilket få långe kokas til defs vattnet til hålften bort-» dunfiat; då kettilen tages af elden och ftålles at klarna, men ej kallna. Denna klara lut flås genom en tåt duk ofver det Ikåip. garn, fom fkall fårgas och hvilket man lagt i en kruka. I denna lut, fom måfle vara flark, bitter och fanmian dragan de på tungan, kommer garnet at i fulla 24 timmar orordt ligga, hvarefter det uttages, utvrides, uphånges antingen i fria luften eller i et hett rum at torka, men ingen vattendroppa får dårpå komma s ty då blir det fläckigt i fårgningen, Under gallerku gen lågges garnet hårt packadt, i et få trångt karl at det jåmt infuper all galläpple uplös- ningen. Det gallade garnet föres nu i följande tenn-folution. Den öfverbJefna gall-luten gom- mes til aluneringen, 2801, Ofi. Nov. Dec. 267 2:0. Tenn-Solutionen gjores på följande fatt t Til et fkålp. fkedvatten i en bouteille, lågges få mycket falmiac eller ock fint rent kokfalt, fom fkedvattnet kan uplofa. Håruti uplofes fedan 4 lod fint rafpadt engelfkt tenn, eller få mycket at kongsvattnet år därmed fulleli- gen måttadt. Uti en annan flor bouteille flås et flop fjovatten, hvari man uplofer 4 lod fint falt; i denna faltlakan, håller man droppvis tenn-folution, och blandar den vål under jämn fkakning tilfammans. Det gallade garnet låg- ges i en glasburk eller flinthård flenkruka få trång , at garnet blott har behörigt rum, och dårpå flås nämnde tenn-folution ofver detfam- ma, hvilket man med hånderne några gångor fammantryeker, för at underhjelpa at den vål och jåmt fig alleflådes må intränga. Garnet kommer nu, at håri betåckt från yttre luften, oftordt ligga 24 timmar, då det uttages, up-> vrides och torkas i luften eller i et rått varmt rum 2:ne dagar , hvarpå det i flere vatten vål måfte fkoljas och å nyo på famma fått torkas. Den ofverblefna folution bevaras til famma bruk en annan gång, at med den nya folu- tion blandas^ vid en ny fårgning, då man på et fkålp. garn, ej %eh ofver mer ån J fkålp, fkedvatten. Detta efter tenn folutionen tpr-> liade garnet föres nu i alun-vattnet. 3?o. Alun-VaUnet. All alun, antingen Ro- merfk eller Svenlk ? måfte til detta bruk forft S 5 hxm« £68 igoi, Ocl. Nov. Dec. brånnas eller glödgas och fedan kallna. Til ofvannåmnde garn , tages i fkålp. oglodgad alun, fom efter glodgningen pulveriferad, up- 16 fes uti et ftop varmt fjö vatten, hvartil fe- dan flås af den ofverblefne gall-luten få myc- ket man kan hafva eller ungefår et godt fiop, rorer dem vål tilfamman och gjor den varm ofver elden, hvarpå denna varma alun-luten flås ofver det i tenn-folution betfade garnet, i hvilken lut det måfte 14 timmar orordt ligga, då det uttages, vål upkramas och ån båttre torkas. Alun-luten måfte vara ftark och f am- man dragande. Nii år garnet fkickeligt til fårg- ning, fom lalédes forråttas, ' Färg ningen. Man fåtter en kettil, få Ror at garnet har tilråckeligt rum, fyld med fjo- eljer regn-y ätten ofver fakta eld, dåri lågges I fkålp. f5nderftött eller målen god kräpp, fom förut några timmar eller ofver natten uti vatten blifvit upblodt och upmjukad. Så fnart fårgen i kettilen börjar blifva varm, föres det alunerade garnet dåruti, men förut blöter man det i rent vatten, fom vål utvrides, på det at det därigenom kan komma i ftånd at jåmt fuga fårgen uti fig. Garnet blir flitigt up och nedvåndt i fårgen, hvari det kommer at ligga tils kettilen börjar ljuda, då det geaaft efter förda häftiga vållningcp uttages, fenfkoljes, trådarne rattade i hårfvorne och vattnet ut- vridit. Denna fdrfla fargning gifver garnet en * fvag igoi, Ott. Nov, Dec* 2% {Vag rod couleur. Kettilen made nu genaft rengjoras och åter fåttas på elden med. lika mycket vatten, och i fkålp. ny kräpp, foni förut blifvit upblott ditlåggas, Så fnart denna fårgfoppa år varm, föres det en gång fårgade garnet dåruti, blir flitigt handteradt fom för- ut, men kommer nu at blifva dår liggande få långe, til defs det tillika J timma åfven uthär- dat all kokningens kraft, den tid oberäknad, fom kettilen behoft innan den kom i kokning. Elden får ej vara ftark ej heller upkokningen häftig. Den förfta fårgningen fker derfore utan upvållning, at ej gora garnet brunt, fom verkeligen händer i fall det fkulle koka. Vid andra fårgningen år detta ej at befara, eme- dan garnet med krappens råda fårg, forr hin- ner måttas, ån krappens bruna beftåndsdelar hinna förena fig med fårgen, Det år derfore^ hogft nödigt at åga en fårgrik och god kräpp. Så fnart garnet kommit ur krappfoppan och blifvit rent fköljt, bör det fe morkrödt ut; har det ej fådan fårg år det tecken til en fvag kräpp, och garnet måfte då for tredje gången fårgas fom förut, med § fkålp. kräpp. Sedan garnet bekommit filta fårgningen , blifvit val utikoljt och torkat, blir det lluteligen i varmt tvålvatten vål med händerna tvättat och fköljt, famt fedan i rent vatten fköljt och torkat. Härigenom åndrar fig couleuren och den of- yerflodiga fårgen borttages. Ja zjo iSoiy Oct. Å ? ov. Dec. Ju längre et fådant färgat garn far ligga, ju mera fäder fig fårgen, fynnerligen om det i packor under transporter kommer i lindrig fvettning. Prof at denna fårgning år faft, har man, om några åndar dårar blifva i nark tvål -lut- kokade i o minuter. Håller då fårgen få år den fall. for famma prof, i lika många timmar och mera; år den ej faft, få år forfta upfjudningen tilråckelig at uttaga fårgen. Jag har fun- nit mycket turkifkt garn, fom ej uthårdat detta prof. Af all kräpp år den från Smirna den båfta jag funnit, fynnerligen om man blott utfoker de finare rötter , fom åro hvite utanpå och rodgule inuti då de afbrytas. Den finafle Hollåndfka krappen år åfven god, men ger brunare fårg; dels fel år at i ugn vara tor- kad, då den Turkifka däremot torkas i luf- ten. Den Hollåndika år åfven mer ån dub- belt dyrare. Får/Sk i$qi, Oä. Nov. Dec. 271 For/åk at genom Aftronomifka och Ckro~ nometrifka Obfervationer nhrmare beftcifwna Öfterf]6ns bredd, Gottlands råtta låge och fiere orters geographifka belägenhet, AF NATH. GERH. SCHULTEN* A t Sveriges nya Sj 6- Atlas til det hufvticU fakligafte år författad efter lakra och godkända mcthoder, famt ågér all den tilfår* låtelighet* fom arbeten af denna angelågenhet fordra, dårom bor man ej hyfa något tvifvels- mål* Defe utgifvares, Herr vice Amiralen» och Riddaren Nordenankars kunfkaper, ar* betfamhet och ofortrutna rnoda, at låta an- flålla mätningar, at famla och anfkaffa alla de uplysningar , fom Jkunnat befordra deflfa Chartors fullkomlighet, åro redan dårfore en tilfredsftållande borgen* och gjora honom be* råttigad til famtidas och efterkommandes hug- komft och tackfamhet. Sveriges vidftråckta fafta kufter åro ockfå for detta ändamål ge* nom triangel-mätningar aftagne, nåftan uti et fammanhang alt ifrån Svinefund vid Norrika grånfen til Sveaborg uti Finfka viken. Ånger- manlands ftrånder gjora hårvid et enda undan* tag* emedan de, icke genom verkelig mätnings utan blott igenom obferverade vinklar på ku* flens firåckning och latiduds obfervationer biif igoi, Oct. Nov. Dec. blifvit beftåmde. Men all fruktan for en här- igenom upkommen ofåkerhet bor förfalla, då man vet, huru ganfka hög denna kufl år, få at ganfka få flationer varit nyttjade, och at den defsutom framftryker nåftan uti råt linie, och få nåra meridian, at latituderne i före- ning med deffa vinklar kunnat låmna nog på- liteliga utflag. Triangelraden , fom uphorde litet foder om Hernofand tager åter emot vid ^farnas udde i Nordmalings Sokn, och fortfar fedan oafbrutit up til Torneå, och därifrån Offra kuften utfore til Åbo, dår den fvånger Cg i Öfter långs Norra ftränden af Finfkå hafsviken. En få ovanligt lång triangehlråckä fkulle likvål enfamt betraktad icke medföra all fåkerhetj få framt icke nere latituds obfer- vationer, fammannåmmande med måtningarne, och flitigt tagne äzimuths-vinklar ll Nov. Dec* % 4 Den 24 Maji företogs refan, forfl lands- ^ågen 6 mil til Tottnås fårjeftålle, och där- ifrån med båt til Landsort § dår jag ånriu när- mare ville foka klockans gång^ til defs far- tyget ftulle komma ? émédan jag forefatt mig; at jämföra alla andrå obférvationer med dem forri hår ikulle gjoräs. Obfervationerne åro tagne 1 Lots byri Stofhamnen$ fom ligger i nord | öft ifrån fyr- båkeri 600 alnar. Den 25 Maji mulit och florm, forri gårnat oroar den artificiella olje-horizonten; Emellan molnen togos följande dubblä hogden KL ii^äo'.^' 7 — io4°9 / 2o' / . 3 5» 6 —104*23,50, &c. mindre påiiteligé. i£fter middagen klarnade himmelen, ocfi obferverades Kl. %ä§ : 3§^i*iö / .6? / . j 21.3 5~7^- 42, 40". 23.26—76.16", 55. &Cw Af deffa hogdef finnes flållets latitud 58 Ö 43V' °cb Chronometerri 4 / 24 // för me* deltiden. Den 26 Maji. Kl, 8W.58"— 72 0 i5 / io // — 8*25.58 —73. 26.55— 3.3^.40. T 2 278 zgoi, Ott. Nov. Dec. Således Chronometern 4 / 27 // ,9 förut. Solens ofre brådds dubbla mid. hogd j=io5°23 / I5 // , hvaraf Latituden blifver 58® Den 27 Maji. Kl. 8'. 1 6', 1 2"— 7 1 0 . 2 3 5 o"— 3 *46£ 1 5 ". 18.31 —71. 56. 5 — 43. 5Q. &C.!: Således kl. 4'i9",7 förut. Sol. mid. hcgd ?05°40 / 50 // gifver Latituden 58°44 / .i9 // . Den 28 Maji. Kl. 8* 1 Q/24"— 72°24 / .5' / — 3 t .43 / .2i // . 8.21.36 —72. 55, 5—41» 8 &c. Chronometern förut 4 / 20 // ,6. Solens mid. högd = ic6°2 / o // hvaraf Låtit. — 58°43 / 35 // » Den 29 Maji. Kl. 8*. 1 o'. 50"— 70 3 . 3 c', 5 o"— 3 *. 5 2'/i 4" 14. 2 — 71. 18-15 — 49. o. &c. Chronometern 4 / 24 // förut. Sol. mid. hcgd feI06 o 20 / 20 // gifver Latitud. 58°43 / 52 // . Den 30 Maji. Kl. 8M^'— 69°-23'3o"— 3<57'5i" 7-38 — 57' 20 — 55.36 &c. Chronometern 4*22° förut. Sol. mid. hogd 4o6°37 / o // . dåraf Latituden 58°44 / 49' / . zgoi, OSt. Nov. Dec. 279 Åf foregående (5 dagars obfervationer fin- ner man, at klockans gång dc forfla dygnen var nog föränderlig, en håndelfe den jag fe- dan funnit träffa in efter landrefor; men at den fedan gick efter vanligheten bra. Obfer- vationerne på Carlberg den 22, och på Lands* ort den 25 iynas vifa, at Landsort år 37",4 våft om Carlberg och fåledes 4 5 ",4 våftligarc ån Stockholms Obfervatorium, men då kloc- kan på de (Fa 3 dygn , efter all formodan , läm- nat fig något efter, hålft den på famma tid blifvit ford 6" mil landsvågen, få fynes man med alt fkål kunna lita på triangel-måtnin- garne, fom lågga Landsort 12 minuter i båge, eller 48" i tid våft om Stockholm. De fundna Latituderne åro mycket fkiljaktige , ibm for- nåmligaft hår ror deraf, a t olje-horizonten af en ftarkare hetta få fordårfvas, at man ej noga kan beftåmmd folbildernas råtta tange- rande. Medium af alla 6" obfervationerne blif- ver 58°43'46' / , men om den fifta dagens ob- iervation fåfom måft afvikande, utcflutes, blif- ver detta medium 5g °43 / 3 1 /y . Af flere omkring middags-momentet tagne lolhögder har jag fått ct medium af 58°43 / 5 // , och fom bäcken år 12" fydligarc, få antager jag med fkål. defs Lititud 58*43 V, T 3 5- & 28Q j8oi, Ocf. Nov, Dec. §. 6. Fartyget kom den 30 om afton , och refan flåltes til Gottjka Sandon, dår obfervationerne gjordes vid dec enda dår befintliga nybygge, fom år belågit 1 500 alnar ifrån Sw. eller Ref 5^ udden och 400 alnar ifrån Brunn och flrand- boden vid våftra ftranden. Den 2 Junii P Kl. 8M8^i5"— 84°25'5"— &W å < 9. o. 6 —84-46.35 — 52 58- &c. Chronometern fåledes efter temp. med. — ii 1 58 / 52 // ,9& Solens mid. hogd io8°I4 / 50 // gifver Latir Juden 58 2o'48". Den 3 Junii. Kl. 9 t -i8 / .n // ~88°59 / 3 5 // — & 20.14 — 89.25.30 — 33-9 & c - Chronometern — 1 I t .58 / .52 // .3- Solens mid. hogd io8°30 / 35 // . Latituden — 58 0 2o'35" ? Den 4 Junii. Kl. 9 t -57 / .3 / — 96°.58 / 3o // — 10. 0.46—97. 36. 10 — 52. 52. &c. Chronometern 1 lf.$8*.5Qt*>h Solens mid. iogd — io8°45 / 3o // . Latituden $Q*20<2q''. På defla 2 dygn har Chronometern läm- nat fig 2",86 efter. Medeltalet af de 3 Lati- I i8or, Oct. Nov. Dec. 281 tuderne år 58°2o'32", fom ockfå noga kom- mer öfverens med 26 fol-hogder* fom blifvit tagne nåra omkring middagen. Til ankars utanfår Dag er orts Fyr b ak. En- ligt de noggrannafte pejlingar var fyren ifrån fartyget uti fyd 8i°3o' ofl. på 7§ Engelfk mils diftance, Kl. 9 t .i2 / ,27 // — 44°3i / 20 // — 2* — 23.55 — 45 41.20 — 8- 20. &c. Chronometren 1 1*47 '51 ",80, men fyren var 54 /7 ,44 ofll., fåledes klockan t * 4 ' 4 * • vid fyrbåken. Solens nedre brådds mid. hogd från hafs- ytan 53°33'i5 // . gifver Latituden vid farty- get 58°55 / l // > men af 16 obfervationer, tagne nåra middagen, får jag denna latitud '58°55 / 38 // ? hvaraf fyrens latitud, fom år i' fydligare, blifver 58°54 / 38 // , hvilket år 1*22" fydligare ån Herr Krasilnikows obfervationer gifva. iiågra fmå kala och farliga klippor, hvilka i- 7. Den 6 Junii. T 4 ligga W% i gol, Och Nov. Dee, ligga enfamme uti Gfterfjon mil ifrån når- inaRe Kokars fkårgård i Åland. So}, inid. hogd 53°8 / 50 7 gifver obferverade flållets latitud 59°2 5 / 39 y/ . Men oRra boglkå- ret befants genom peiling och fegling nordligare, fåledes des latitud 59°29 / 57". Den 8 Junii, På en eftimerad didance af 14000 alnar från C^ri Bogjkar, fom var i N. I9°av. togos påg ra folhogder. Kl. $ t A2'.36 // —36°t>6 / 2o". 8.21. 10" — 37. 56. 40.&C. hvarafchro-r nometern u t 54 / o // 7, och vid Ö. Bogfkåret, fom var 12",$ våftl. 1 1 1 .$4 / 1 3 // ,5- men deffa obfervationer togos under ftark ftorm , och åro inindre pålitelige. Samma dag, på eftermid- dagen, gfä vådret och fjon flillat fig, och (). Bogfkåret var uti N. 32°w, 2,6 Eng. mil, obf. Kl. 7 t .i3'.28 // — 9°49'4o // 7.19. 50 ■ — 9, 9, 25 &c. hvaraf chro- pometern ii t 53',45 // ,7, och fom Bogfkåret nu var io'^ våfll. ikulle chronometern hafva varit dar N. 5 3 -'5 6", 5. Medium blifver kanfke ^Jet råtta, — 11^54'S^A S : $> Ben 9 Junii på Finjka Uton, 200 alnar i QR från Fyrbåken. KJL i$oi s ÖB. Nov. Dec 283 KL 8 t ? 26 / .n^78 G 45 / i5 // — 3* u'47" 30. 15 —79. 41- 20 — 7. 37 &cJ Chronometern n^o'9"^. Solens mid, hogd ic6 /Y 54 / 5o. Latituden 59°46"'2o/' Den 10 Junii, K1.9 t .28^37 // -^Q2 0 ii / 20 // — 2 t g / 4of / « 34. 4 —93,11.20 — 4.5. &c. Chronometern 1 iK^&g^fi, Solens mid. hogd IP7°2 / 45 // , Latituden 59 °4.6%6", Den 12 Junii. Kl. 9 t .xi'.49"~ 89°l'5"— 18.25 —90.21.20 &c. Eft. mid, 2 t 43 / .42 // — 85°3i / ^o 42 11 — 85- 51-20 &c. Chronometern 1 i^o^''^. Solens mid» jhogd io7 0 2o'io". Låtit. 59°46'27", Den 13 Junii, Kl tf.nW-* 78°3'3o // 25. 16 — 78. 51,20. &c. Chronome- tern och har fåledes på 4 dygn lämnat fig efter 5", 1. Stallets latitud blifver genom et medium af 37 obfervationer 59 °j$ é %*\ li x T 5 ^84 \§Qi> 061. Nov. Dec* Den 1 6 Junii. Ändra gången vid Landsort. KL 9M6'.i5"— 88°.2i / .20 // 17-43 —88- 4i- 20. IQ- 17 —89- i- 20. 21. 15 — 89- 27. 30 &c. Kl io.i3'*36"— 99.41.20. 15- 32 — ico. 1.20. 20. o, —100.45.25. 2242. ' — 101.11,20. &c. Eftermiddagen var mulen, men af defTa och fiere enkla hogder, fom fammanftåmma mycket vål, tinnes Chronometern den dagen — i2 t .3'.57"' / .68- Den 30 Maji var den hår — 12.4.22. o. Den har fåledes på 17 dygn lämnat fig 24", 3 2 efter. Då härifrån dragas de 2 // ,86~, fom under 2 dygn förlorades på Gott/ka Sandon , och dc 5 '',10, fom på 4 dagar förlorades vid Finjka Uion, få härden på de återflående 11 dagarne famnat fig efter 16'', 3 6, hvilka jåmt fördelade utgöra 1^,48 på dygnet. §• ii* Den 18 Junii vid Lautcrs Gård, på Gott- Jka Fåron. Lutterhorns Kalk-Bruk och Hamn, fom åro mera kånde, ligga ifrån denna gård -2500 alnar i Våfl. Kl. i goi, OcL Nov. Dec. ||| Kl S'47'-7"— 83°.3i / .35 // ~3 t .ii / ,39 // / 8*53>9 —84- 59-3o —3. 5-36 &c. Således C h ronometern efter medel - tiden ft t ;58 / -.46 // .cö. Solens mid, hogd Latituden 57°.55 / ,47 // , men af XI Obfervationer, tagne nåra middagen fanns 57°.56" / .55 // * hvaraf Kalkbrukets bredd, fom ligger 7" Tydligare, blifver 57°.56 / 48 // * §> 12, Den 19 Junii vid Av anas Holms Udde, fom år det Oftligafte ftållet af Farm. Vid det up- refla Trådkumlet kl. 9 t .i6'.32" — 90°.36 / .2o // — ? t ,42 / .o / '. '* KL g 1 . 1 9V—9 1 °. 1 1 ',20"— 2 1 .3 8 / .o // . Chronometern 1 i t .57 / 43 // .8- Solens mid. hogd 1 1 1 °32 / .io' / . Latituden, 57 9 .57 / .9 // . Men 10 hogder for och eftermid- dags-momentet gifva 57°. 5 6'. 50", 1 13. Den 20 Junii vid Fåréfunds Kalkbruk på fafta Gottland. KL 9 t 48 / -9 // — 97 °. 1 i '4 5"— 2*. 1 1 '. 1 ". 51.28—97. 51-20. 747 &c. Chronometern 1 i^.§8>36 f/ 40; men at kl. denna dag och den 18, då det obferverades på Lauters, låmnat fig 9",2 efter utaf fkak- pingen på de fteniga vågarne på Fåren, har jag £8$ iSoi, Oä. Nov. Dec. jag fedan fannit af obfervationerne den 25 och 26. Solens niidd. hogd 1 1 1 °.45 / .5 // . Latituden 57°5i / .27 // .5; men 10 obfervationer omkring * middagen gifva 5 7°. 5 i'-7 // .5. $• J 4- Den 22 Junii. Til ankars utanför Svarf- verort, 3§ Engelfk mil ifrån Fgrm uti S3o°W, och fåledes 3'.2o" Sydl. och 4' Vådligare ån Fyrbåken. K l 9 * . 2', 3 7 " — 44*. 29' 50 " — 2*. 3 3 5 6". 11.52 — 45°. 31. 20 — 24.50. 14.44 —45. 51.20 — 21.50. Chronometern 1 1*46'. 5 1 "8. Fyren år 1 6" OH1. ut; fåledes fkulle Chronometern varit dår n t 46 / .35 // 8. Solens nedre brådd midd. hogd från hafsytan 55°.25'.I5. Dåraf Latituden 57°.50 / .52 // , h varmed 1 3 obfervationer for och efter åfven fa inman ii amma. Fyren år 3 '.2 o" Nordligare, fåledes des Latitud 57°.54 / .i2 // . §• 15' Den 25 Junii. Å nyo vid Lalitcrsgnrd på Faran. Kl. 1 1*. 1 6'. 5 S"— 1 09 °4 3 30"— 1 2'4 3 '44 24. o — no. .13. 30. — 36. 41. Chronometern 1 i t # 58 / .2 5 // .oo. Solens midd- hogd 1 ii °.27 / .50 // . Latituden 57°o7 / .39 // » denued 10 obfervationer nått for och efter åro igoi 7 OM. å t öv. Dec. 287 åro öfvere.nsftåmmande. Medium af obferva- tioneme den .18 och 25 blifver 57°.57 / .1 5", och for Lutterhoms Kalkbruk 57 ^.5 7 / .g // . §. 16. Den 26 JuniL Andra gången vid Får 6» fiinds Kalkbruk. Kl. Q*.ig'.H"— 76°.26 / .io / '~'3 t 4i / .30 /if 20.59 —76. 43.30 — 40.23 Sce. Cbronometern 1 x*. 58 *. 24^,90. Som refan nu fikedde med båt ifrån Lauterj, få fynes, at nyfsnåmde gård ligger i det riårmafte uti farn- iriä meridian med detta ftållet, hvaraf åter blifver klart, at den fkilnad, fom fanns den ig och 20 dem emellan, utgörande 9 7/ ,2 (fe §. 1 3) bor til det måfta föras på klockans förändring af länder elan på Fåron. Den 20 var Cbronometern på detta ftållc I i t .58 / .3^ // 40. Sen har fåledes lämnat fig 1*1 ",50 efter på 60 dagar. Af denna fkillnad hånfor jag 4' v , på Landrefan imellan Gårds Mora och Lauters den 25, fom måfle göras med mycken fkyndfamhet , at hinna fram nå- got for middags-momentet, hålft jag då ånnu ej kånde den obehagliga verkan fådana refor gjora på detta ur. For ofrigt råknar jag i",43 til dagelig difference, fåfcm den förut blifvit befunnen, men för det fifta dygnet en- daft £88 igoi, Oci: Nov< Dec. dåd o /y ,i i efter obfervationerne. Solens inidcL hogd ti£%6'«5^'< Lat. 57°. 5i',2<5", Uppå detta flålle gick jag ifrån fartyget , fom därefter hade en annan deftination, och refte landvågen til Visby , i tanka at genom flera obfervationer vid ÖJlefgarn, Hoburg, Kimte och Visby närmare beflåmma det fanna läget af ilora Gottlandi men i detfamma uphorde det goda biträde jag hittils haft af Chronometern, På alla förut befokte örter anfer jag de upgifne Longituder fåkre inom en minut i båge eller 4 feeunder i tid, hålft om jag un- dantager Bogjkåren, fom åro de ofåkrafie, famf. Dagerort och Svarfuerort, dår obfervationefna på et mindre fåkert fått måfk göras ifrån Fartyget, och man desutom kunnat bedraga fig på de animerade dhlancerne från Land, ehuru de åro flutne at goda kryfspeilingaiv Men i det följande kan jag på långt når icke vånta en fådan nogbet* i anfeende til kloc* .kans altfor ojämna gång. For at icke blanda tilfamrnari det vifTa mtå det ovifTä, få har jag uti följande Ta- bell fammandragit alla utflager af de obferva- tioner, fom hittils blifvit gjorde med de lon- gituder och latituder, dåraf följa. De fundna tidfkilnaderne åro jämförde med Chronometern få- i8oi, Ofi. Nov. Dec. 289 fåfom flående orörd på Landsort , och défé gång år andrad efter den anledning obfcrva- tionernc gifvit. M tJ K> mw S^^^T O. N O "O CO CsSÖ CO OS iJ N w. ö Carlberg Landsorts Fyrbåk . Gottfka Sandön Dagerorts Fyr Öftra Bog- flcäret Finfka Utö Fyrbåk Landsort i Lauters Fårön Lutterhorns Kalkbruk Avanäs Holmsudde Fåröfunds Kalkbruk Svarfverorts Fyrbåk Fåröfunds Kalkbruk CO »a: «-» ,>-»« 4x VI *-r\ ^1 wi ost ^ QOOsCO^J ^ t 0> CO +i ^ M W W 4» 4*^1 Q\ 4i. v< c\ ^ os £J K» h> N N W v» w w w> w 4=>> 4>> 4^ 4^ ^ W 4» 4* w» ~« M M K» W N M CO m ^ c\ v, ^ wj -sacs^oscs^o K»OsK>tJ jo CO O OO ^i. 0>5 o Chronometern i Landsort. wWwoojw w w w w w SOOsCsOsCs CO n1 O Os ^ • •• • o • • o o ^ ^^t^-^nw f^^r^ t cs cs v, ^, m 4*. K> >-* 4* O t» *4 . ' v» w» ' ' t*» M 1-4 N] M M » 4s» - so o O •X, .* f So * g *vi^a»j^i->j so so co co co o o o o o o o o « e M - °X "1 °^ ^ 4^ £ ^OOCOv. n| ^1 CO co o '* si ' ' C % .ss c; =: = = « •V» v •. » • . 'V» '\f • • t* -i Si $• »8. 39° Igöi, Oci. Nov. Bcc* . 1< i8j Som alla härefter gjorde obiervationer blott til Larituderne åro pålitelige, men Lsongitö* derne endafl åro härledde af mer eller mindre farmolike gifsningar om Chronometerns for- ån dr ing, få får jag endaft i korthet upgifva klockans obferverade gång, hvartil den bl. t vit efbmerad i Landsort y den deraf fötiaade Lon- gitud , Solens obferverade dubbla middags högd, jämte den Latitud dårar blifvit utråk- nad. Så ofta jag haft tilgång på flere obfer- vationer på Solens hogder omkring middagen, fa har jag uti Latituds- columnen anfordt det fundna medeltalet. Arven bor jag nåmna, at alla anteknade Solhogder åro befriade från Sextantens error, men a t deras hälfpart ytterligare bor min- imas med Solens hatfva diameter + Refracfion — Solens Parallaxu. » Dag. 180 j, Öci. Nov. Bec. å§i K»bJMH*MI-i M M M . CS>M£! ^ Visby Grogarn Hoburg Klinte Visby Klinte Boda Callmar FKferyd LundiGlad- hemsS:ken Fillinge Linköping Norrköping Nyköping Carlberg Ort. . M M M M M £4 M M. . M . rf Ii* tt 'rf MM N »J U (J M *Jh>NK>K»NW M K> ^K»dsoö--i^» ^ >4 ? Ö 9 ■« ^"1; 1 ^, s*i -K W ^ « Cn£ g N> £ O £ ~ K, M C\Wt MCO l'* * , . v. • ' i ,=S csO^aooo ooqoooo oö 1 & a. ,«> i* a % l t» **/ tv a „ M M M - M MMMMMMM k ^ vovovooo y • ..•/* * \ * * " a K> , h >1 M N M S r ä2> Ww,os.o^,h m «-» tJ^sjf * » - * * •» * - ^ " ti" h ^iJ M CS^ 00 M - Ö U> Ö O-^-Ö^I h» ^WWJ W W W VrfJ V>j w» 4* v*i »-fli ^ 4*. m ^ -K Jfc* >- M ^ -< Langltud. * * ~ M g-* mO m m K>S> ödbd^s •* • ; ■ i ■ ,° o o o o 3 o-^so 9^ ^ . v S S^A > W ~> U» M Q jj-^O^O OO =: w . . . . A. R tv, O fe i* OO 00 00 00 vi v] C\vl vj OS vi nJ • • o • * • o 4*^> u m 4*. . *M M** vivi mvo n COOv, .T ^ ioiovS^ ?V • V» -l> «v> •%> • ; Latitud. K. V- A.Hanil, Q, uti 292 igoi, Oä. JVov. Dec. Uti Visby åro obfervationerne gjorde på Gåftgifvaregården helt nåra Tullen. Gro- garn? Udde ligger l mil i Öftcr ifrån Kattham- mars Vik j midt emot och uti famma parallel med Öftergarns Holme. Vid Hoburg obferve- rades på ytterfla Refsudden, dår fjobodarne flå. I Klinte hamn på Herr Mobergs gård nåra flora bryggan. På Öland vid Medelboda Gåft- gifvaregård , 600 alflar Sydligare ån Boda hamn, dertil den upgifna Latituden ockfå år reducerad. Uti Callmar på Herr Le&or Wim- merstedts gård, nåra hamnen. I Fliferyd på Herr Amiralen Nordenankars Sätesgård nåra Kyrkan. Lunds Gåftgifvaregård liggers Småland, vid pafs 1200 alnar ifrån Gladham- mars Kyrka. Fillinge Gåftgifvaregård år 2 mil ifrån Linköping. I Linköping fkedde obferva- tionerne vid torget. I Norrköping vid Saltängs torget och i Nyköping på Rådftugugården. §• ifl- Då jag, til min flora beftortning blef varfe, at Chronometern, under min frånvaro ifrån Visby , emellan den 28 Junii och 6 Julii läm- nat fig 74^,14 efter medeltiden, var jag myc- ket rådvill, huru denna rubbning borde for- klaras; men obfervationerne på Klinte den 4 och 7 Julii lämnade mig fnart den upplysning, at (kakningen på landsvågarne var den enda orfaken dertill. På den förra tiden hade jag re fl 22 mil; på den fenare, då klockan för- lorat iSoi, O El. Nov. Dec> 293 lorat 23 /y ,3> hade jag varit i Visby och kom- mit tilbaka, fom gjorde 7 mil. I anledning hår- af har jag fordelt defTa olikheter proportionelt emot vågens längd, fom gifvit mig 2' ,7 for hvar mil, utom de i /; 5, fom for kloekans dageliga gång blifvit afråknade. Efter denna princip år Chronometerns rorelfe jämkad uti" columrren. for Landsort, och dåraf Longitu- derne med någon, ehuru aldeles icke tilfreds- ftållande fannolikhet uträknade. Det vårfla år, at denna klocka efter en fådan ikakning icke genaft återtager fin jämna gång» få fnart den kommer i hvila, utan år de forfla därpå följande dagarne nog litet at råkna på. Således lämnade den fig på Minte emellan den 7:de och 8:de hela 10" efter, faft den ej blef rord. I Calmar lämnade den fig emellan den 12 och 14» 16" efter. Håraf följer, at jag ej kan upgifva de uti fenare Tabellen anförde Longituder for annat ån en gifsning. Samma ofåkerhet ligger uti beftåmmandet af diflancen emellan Klint e och Bédti, ehuru refan fkedde til fjofs. Efter fjokortet ligger Boda 7o'.3o" i båge eller 4/. 4 2" i tid Våflligare ån Minte. Chronome- tern vifar denna diflance endaft §*2^!i%> eller I7'',8 för liten, men en fådan ikillnad ilculle vål kunna foras på klockans fena gång på de £ dygn fom til refan användes. Detta ftålle fortjenar i alla fall en båttre underfokning* Ståderne Calhnar och Norrköping har jag anfedt rått lagde genom triangel-mätningen , U 2 och 294 *8oi, 0£t. Nov. Bec. och därefter år Chronometerns gång och dfc ofrige orternas Longituder jåmkade. §. 20. Af obfervationerne på Carlberg den 22 Maji och den 23 Junii fy nes, at Chronome- tern på 62 dygn lämnat fig $'%Q''g efter me- deltiden; men då man af obfervationerne den 25 Maji och den 27 junii finner, at den på de 31 dygn, fom fjorefan varade, ej retarderat mer ån 30" ,6, få finner man lått hvarigenom den öfriga flora fkillnaden upkommit. §. 21. For at kunna på en gång ofverfe vårdet och nyttan af de obfervationer hår blifvit meddelade, har jag uti följande Tabell anfört orternas låge både efter fjokorten och nu er* hållne beftåmmelfe, jåmte de derigenom up* komne difFerencer, i8oi 9 Oci. Nov. Dec. v; w o: q £ TO ' 3 O era O Rf n-cr ar«~- o. 00 -4 »4 -4 4». w M 4* 4»- oooooooo 0 0 0 0 0 0 = 4*. ^ ~t gs osvo O -4 CsOO 00 VO CN^. w v, w ^ ^ p v*> J> OOOOOOOO ~> O O ~« O O O = 00 --I -4 -4 -v| v| \D \o OO CO CO • • o M H (J MVJ^ 4* >-t K)WlVrfjWQ ^«00NO O C\ OCvCO^J \o o* ^)WM0\0 IJ H V| Hwi gv^ CN^ 1 ^jk^w^i^ h 4* 4>. H U „sl H H « ^ m o vo x. + I I + ~¥jr 111 + tJ—4*W— ,^>V^)K> 4» 4* W M O» M ^OO^Ow^OOO O O »w^j N 00 O + 1 + I 1 1 + I % - ~ 4^ ^> v, 4* V5 CO (J VO 4» ~ s>~, w <1 00 4»- CN^ ' g fr KW Ä 13 N < o!S OX) o gj§ S.I 3 U 3 1 2$6 igoi, O cl. Nov> Dec. Af ofvanftående jåmforelfe fynes, at Da- g er orts och Fin/ka Ut ans Fyrar åro med myc- ken noggranhet på våra Sjökort utfatte; men at Gottjka Sandön kommer at dragas mer ån 5 minuter i I\orr och o,f minut i VåfL På famma fatt bor Gotifm Fåren komma 3 f mi- nuter Nordligare, och defsutom erhålla i Oft och Vcol et helt annat låge. Om obfervatio- nerne vid Svarfverort åro accurata, fom jag åfven förmodar, få ligger denna for fjofarten på Riga få angelägna Fyrbåk hela 9 minuter Öfiligare ån Sjökortet innehåller. Huru här- med hånger tilhopa, famt huruvida Domesnås och hela Curlåndjka vallen fordrar famma råt- telfe, fortjenar få mycket mera vidare under- fokning, fom hela Öftcrfjons bredd derpå beror* Ehuru litet jag kan bygga på de Longi- tuder, fom efter den 26 Junii blifvit fundne, få fynes likvål troligt, att Gottlands Södra Udde, derpå Hoburg ligger, bor dragas något mer i Ofler, åfven fom defs råtta fkapnad aldeles afviker ifrån den figur dennes Udde fått på Sjochartan. Ehuru de anförde peilingarne åro utfatte efter råttvifande Cömpafs, få torde det ej vara otjenligt at nåmna, at Magnetnålens mifsvis- ning denna fommar blifvit funntn Utan» 1 8oi, Oä. Nov. Dec. 291 Utanför Landsort — Vid Gottfka Sandon — Vid Dag er ort — Vid Finlka Uton — Vid Svarfverort — i5°.2o' W, 14. 40, 12. Oo 13. 30, 13. 40. §• 24. At i en framtid kunna finna om Öder- fjons yta vårkeligen fånker fig lika fåkert och lika mycket fom Bottnvikens, har jag vid Landsort låtit inhugga 2:ne mårken uti fafta bergshällar, til den hogd, hvartil Lotfarne ut- fatte vattnets medelflånd , eller då det hvar- ken år flod eller ut [jo. Det ena år uti Storhamnens ÖftraHamn, på en klippa, kallad Honsholmen, fom dock hån- ger tilfammans med Hora 6n. Den blifver til vånfter, når man ror utur hamnen f då på en flåt och nåftan perpendiculår brant fynes årtalet 1800, och därunder mårkety^. Det åro de 3:ne underfta ftreken fom utmärka vattnets medelhogd, och bora fokas i~ fot nedan for årtalet. Et dylikt märke utho^gs fa mm a dag, den 29 Maji, uti. denna Lots Bys Våjlra Hamn, på Pattarudden, dar flere Fifkbodar, Trofa bor- gare tilhorige, åro upforde. Denna udde blifver ockfå til vån{ler vid utroendet, och mårket igenfinnes lått af en U 4 kullrig igoi, Ocl. Nov. Dec kullrig ingropt Utol uti fjelfva hå'lan. De åldre Lotfarne voro ofvertygade , at vattnet mycket fånkt fig ockfå under deras tid, och vifade mig till bevis derpå en faft klippa uti fjtlfva inloppet til denna hamn, kallad Hamn- Jim, foni i deras ungdomstid aldrig varit i vågen, men nu mycket hindrade båtarne at flyta fram» Om Tabell -F arkets. Till/tänd, ifrån 177 g , till 179$: g:de Afh an ilin gen : Om Sjukdomar 'nes Härjande* af HENR. NICANDER. Då det blifvit en af Regeringens ommafte omforger, att jåmte befrämjande af Fol- kets trefnad och Förökning, jårnvål af boja allt hvad Förökningen kan hindra, och ibland annat till den andan, få mycket fom fke kan, förekomma alla fvåra och fmittofamma Sjuk-: donimar, ån genom goda Råd och Åtvarnin- gar , ån genom kraftigare utvägar medelft an- fkaffande af kunnige Låkare och goda Låke- medel; år det af mycken vigt, att Tabell- Vårket antecknar, i hvad ålder och Sjukdom hvar perfon dor, på det inhämtas må, hvil* •ken Ålder, i fynnerhet hvilken Ort, af hvar Sjuk« igoi, Oct. Nov. Dec. 299 Sjukdom mån 1 hårjas, hvilka år den varit måft ödande, på det federmera fkålen dertill må kunna utgrundas, Medel till hämmande påfinnas, famt Medlens och Anflallternas Vårkan utrönas. — « Men hittils har af fådant antecknande foga blifvit kungjordt — År 1755 uppgaf väl framl. Secret. Wargentin uti Kongl. Aca* clemiens Handl. hvad Forhållande varit Sjuk- dommarne imellan åren 1749 ocn 50, nåml. huru många perfoner ibland 10000 bortgångna hvar och en af dem dödat , fa vål i hela Riket fora Hufvudftaden ; men denna Underråttelfe , ehuru nojfam, angick lik vål alltför få år, och en annan dylik yngre därmed jämförd fkulle, emedan de Poelas myckenhet på bägge ftåU lena år denfamma och man icke känner , hu- ruvida hvar Sjukdoms härjande i anfeende till Folkmängden till- eller aftagit, endafl då blifva fågnande, når man funne, att Ålderdoms- Kråmporna få godt fom enfamme flutligen forftorde månnifkjorflågtet. Folkmängden år den enda och råtta Styr^ linjen hvarefter alla Dödlighets-Räkningar bora riktas, åfven hvar Sjukdoms förödande kraft uppfkattas; — och att nu härmed gora en början, åfvenfom att tillika lemna tillfälle till jåmforelfe med äldre Uppgifter, har jag upp- rättat Jiosfogade Tabeller T,U, X, af hvilka den forfte vifer, huru många ifrån 1775 till 1795» af hvar Sjukdom dodt i hela Riket ? ech i de 3:ne fifla Columnerna , huru flört U 5 Me* 300 iSoiy Oä. Nov. Dec. Medel-Talet af de Döde under alla 21 åren bc- finnes, huru många, ibland ICOOO afgångna, hvar Sjukdom borrttagit, famt hvilka år den borrttagit deflåfta; den medierna af de lifta Co- lumnerna jämförlig med Herr Wargentins Rakning, dock icke till alla delar, emedan uti de åhla Formulären icke famma och lika många Sjukdommar voro inbegripna under famma Titel, fom i de nya. De enda Titlar, fom kunna fammanftållas och jåmforas, åro följande: Döde ibland 10000. Efter Herr "Wargentins Efter min Räkning. Räkn. Af Koppor och Måfsling fam- I06l — Kikhofta .... • 319 378 — Hetfig Feber . . . . 717 675 — FråfTe • . i85 170 Colik . .... . . 43i 305 Rodfot . . . . . • 578 482 328 _ Tvinfot .... . . 198 203 Stenpaffion . . . . 29 16 — Blodftortning . . • • 57 44 . . 166 115 - Slag ..... . . 367 526 . . 1097 1007 . . 138 122 Af defla Titlars andel uti 10000 finner man fig val böjd att yttra något till Medicinens Igor, Ocf. Nov. Dec. 301 Jof-ord i fenare tider; men då, fbm fagdt år, Herr Wargentins Uppgift å ena födan angår få liten Tidslängd , och å den andra fjålfva Principen , fom bibehåller Summan (10000 Döde) alltid lika flor, ftjålper på det ena ftållet hvad den hjälper på det andra, få håjdas man i fitt yttrande, men får åter an- ledning att fortfara, då en annan fannolik- het tillika fkårfkådas, eller då Columnerna h, r, x, t, Tab. Q, jämföras, och man finner uti dem , att Dödligheten uti en fenare Tids- längd till en vacker del uti hela Riket min- Ikat fig. — En få hugnande minfkning kan icke hel och hållen tillfkrifvas en onfikligare hålfa, eller en flarkare Generation, utan måfle mycket härröra af hålfofamma Forfattningar, ibland hvilka de fom rora Sjukvården, och deras ferma Verkftållande utan tvifvel åga er* icke få obetydlig del. Igenom Små -Summornas eller Partiernas mångfaldiga omfåttning har håndt, att Slut- Summorna af de Döda f6r hvart år i Tabel- len T icke alleftådes till pricka inträffa med dem uti Tabellerna A, B, C, D, E, (lifta Afhandl..); men fkillnaden gor icke hår il mycken värkan, att felet genom en vidloftig och ledfam omgång behoft råttas. Där fådane fel märkts åro de rättade. Den 2:dra Tabellen U innehåller Medel- Talet af de Döda uti hvart Stift, och Slut- Summan for hela Riket år Ikilld uti Mankön och 302 igoi, Oct. JSfop. Dec. och Qvinkon for att vifa, hvilken Sjukdom år måft fruktansvärd for det ena eller andra Könet. Den 3:dje Tabellen X innehåller an- talet af dem , fom hvar Sjukdom borrttagit i hvart Stift och i hela Riket ibland icoco Lefvande Månnifkjor efter Medel-Talet. Den år uppkommen på det fåttet, att man tagit Me- dium af de uppgifna Folkmängderna åren 1780 och 1795 , fom finnes uti Tabellerna H och I Q 2:dra Afhandl.), famt proportionerat det emot iccco, och federmera i anledning deraf, genom Medel -Talen uti Tabellen U, utråknadt Tabellen X, fem vifer hvarje Sjuk- doms framfart , och framdeles fammanftålld med en dylik lkall vifa , om den ene eller andre Sjukdommen någorftådes af- eller till- tagit i våldfamhet. Men fom åren 1789? 90 och 91 voro for vifia Orter, i fynnerhet Karlskrona, utomordentligt ödande, och Ta- bellerne U, X fåledes for dem framte förvå- nande Utflag, få har jag trott mig bora ge- nom Tabellen Y fådana mifsvisningar råtta, famt vifa Naturens egen gång, då den icke genom tillfälliga håndelfer bliFvit vanftålld. Trenne Columner uti Tabeilen X åro tomma af den orfak, att de uti dem tecknade Sjukdommar gjort få liten fkada, att den icke kunnat upptagas. Af Millionen efter Medel» Talet har knapt en eller annan Månnifkja ge* rom deras åkomma gått forlorad. Att igoi, Ott. fllov. Dec. 303 Att i haft af Tabellen X finna, hvilka Sjukdommar i hvart Stift varit jåmforelfevis fvåraft och lindrigaft, få meddelas följande Anteckning: Hetfig Feber Håll - . - Halsflufs - Stenpaffion - Bråk . - - Rofen - » Slag - . - Fråffe - * Rötfeber - - Röd fot - « JBlodhoftning Lungfot • * Colik Gulfot, täppa And- T vinfot - - Gickt - . n Dragfjuka Fallande Sot Skörbjugg Rötfår - - Vatten fot - Kräfta - - VenerifkSjukd. Ålderdom Barnsbörd - - Svåfafl i Stockh. Carlskr.Borgå. Väfterås, Göteb. Link. Borgåt Stockholm. Gottland. Stockholm* Stockh. Karlskr.Link. Linköp. Stockholm. Karlskr. Stockh. Finl. Borgå, Karlftad. Stockh. Linköping. Stockh. Karlskrona , Strängnäs* Åbo, Karlftad, Göteb. i Väfterås, Stockholm, Hernöfand. Karlskrona, Stockh. Linköpings, Vexiö. Flereftädes. Stockholm. Vcxiö,Linköp.Stockh. Stockholms, Linköp. Karlskrona, Borgo. Flereftädes. Stockholm* Lunds. Stockh. Karlskr. Link* Borgå. • Lindrigaft i Väfterås,Hernöf. Abö. Gottl. Lunds, Åbo. Stockholm. Karlskr.Karlft. Borgå. Finland, Herncfands* Lunds,Strängn. Borgå. Borgå, Karlftads. Hernöf. Karlfh Vexiö, Lunds, Skara. Skara, Gottl. Väfterås* Kalmar , Stockholm. Karlftads, Väfterås 3 HemÖfands, Finl. Lunds, Gottlands. Gottl. Borga, Stockh, Lunds, Borgå. Strängnäs, Åbo. Borgå, Abo , Hernöf. Gott.Lunds.Strängn. Väfteiås,Karlft. Borgå Karlskrona, Stockh. Karlftads,Hernöf. Åbö Karlskr. Göteb. Karlft, Väfterås. Lunds, Göteborgs. Lunds* Borgå. Borgå. Gottland j Lunds. Blod- 304 x8oi, Ött. Nov. Dec. Blodgång - Frifei Hjärtfprång Kikhofta - - Strypfju&a_ - Koppor - - &läfsiing - - Skarlakans Feber - - Trånf. Älta JVTafkar - - Engeifka fjuk. Oangifven Sjukdora - Olyckshän» del f er - - Link. Vexiö, Hernöf. Göteb. Vexiö. Lunds, Gottlands. Finl. Skara, Gottland. Linköpings. Borga, Karlskr. Up- land, Stockh.Åbo. Vexiö, Karlskrona. Lunds. Stockholm 3 Åbo. Karlskr. Lunds. Åbo. Finland, Hernöfands, Lunds. Karlft. Kalmar, Karls- krona, Vexiö, Link. Borgå. Kariftads , Upfala , HetnÖf. Bor^å Karlft. Hernöf. Sträng» Lunds, Stock. Vefterås Vexiö, Kaimar, Gottl» Borgå. Hernöf. Gottl. Kalm. Gottland, Hernöf. Karlskrona Kariftads, Skara, Hernöfands. Karlskr. Gottl. Borgå. Upfala, Hernöfands. Lunds,Karlft.Väfterås Karlskrona , Vexiö , Stockholm. Gottlands , Lunds , Abo, Strängnäs. Håraf jåmte Tabellen X inhåmtas vidare, att Skåne år det hålfofammafte Landet i Sve- rige, och att man dår har ftorfla utfigten att blifva gammal; att Hernöfands och Gottlands Stift komma dårnåft; att Borgå Stift ock år tåmmeligen fkonadt af vifTa fjukdommar , men hoppet att få do af Ålderdom år dår likväl ganfka fvagt; flutligen att i Stockholm år ofå- kraft for hålfan och lifvet, emedan nåflan alla Sjukdommar dår träffas forfamlade ; i fynnerhet graffera Slag , Lungfot och Vatten- fot ganfka flarkt, utan tvifvel ibland dem fom lefva antingen for vål eller for tuelt ; Kop- i8oi, Oä. Nov. Dec. 305 Koppor och Ålta, fom man har fkål att tro i Hufvudfladen vara måft motade , utöfva dock dar jåmvål en ganfka ftark forodelfe, Spetåtfka , V attenjkråck och Likmajk , fom icke hafva någon fynlig värkan uti Tabellen X, hafva under alla 21 åren in allés dödat: Mar.k. Qvink. Summa» Den i:e 122 136 — 258 Den 2:e — 114 — 129 — 243 Den 3:e — 365 — 303 — 668 Att förekomma vidloftighet har icke kun- nat antecknas, huru många perfoner, i hvar Ålder, hvar Sjukdom borttagit, men denna underråttelfe torde kunna umbäras, då man tåmmeligen vål redan vet, h vilka Åldrar af de fyra fornåmfta, Barn, Ynglingar, Medelål- driga eller Gamla, hvar Sjukdom angriper. _ Men hel annan Sak år, då fråga uppflår om tid och ort: Af Tabellen T vill vål yppa lig, att viffa Sjukdommars framfart år nåftan lika alla år, och att Kopporna återkomma hvart 5:te, famt då gralfera 3:ne år å rad, det medlerfta måft; jåmvål att Måfslingen åter- kommer hvart 7:de och grafferar 2:ne år; men denne framfart håller icke lika ftrek i alla Landsorter: Vårme,Kold, Vindar, Våta, Torka , Utdunftningar , Nederbörd , Luftens Låtthet och Tyngd vårka på hålfan, ombyta fig $06 igoi, 0£i. Nov. Dec. fig och åro helt annorlunda det ene året ån det andra, helt annorlunda på den ena Orten ån på den andra : Jordmonen och Låget åro jåmvål olika, åftadkomma olika Temperatur, olika god och fund Foda, hvaraf ockfå hål- fan har kånning; att derfore få några fpår # hvilka kunna följas, når man vill efterfoka* huruvida Luftens och Climatets åvårkan uti Sjukdommarnes olika framfart har någon del, år nödigt att hafva till hands en larfkild for* teckning, fom någorlunda upplyfer , hvilka År få vål fom på hvilken ort de flåfte mån* riifkjorna i hvaf fjukdöm dodt, det vill fåga , når deras antal ofverfligit det uti Tabellen U anförde Medium. — En fådan Förteckning varder der* fore hår lemnad, och man får endaft dervid gifva tilkånna, det, for att gora den få full- ftåndig fom rummet kunnat tillåta * man i Gfta Columnen infatt det ftorfla antalet perfoner* fom döden pä något af de i 2:dra Columnen anförda åren forftort, och utmårkt famma år med en Af detta Antal och Medium uti Tabellen U gifTar man någorlunda till Taleri dårimellan , och hurudan Sjukdommens hårj* ning varit de ofriga åren* Hetfig igor, Öct. Hov. Dec> 307 Hejtfig Feber (fynochus. Brånnfjuka (Amplwnerina.) Stift. Ar. Upiala 75, 82, 84» 85» 89* 9°*> 9 l > 95» Stockholm 75, 8*? 82, 83? 89» 9°% 9*» Strängnäs 77, 82, 83» 84» 86, 87*89» 9°*>9 I » 95> Linköp. I 83» 84» 85» 86, 87» %9> 9°** 9 1 » 95» Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftads Våflerås Hernof. Abo Borga 85» 86, 87» 88, 89» 9°*> 9 1 » ^3» 84*» 85» 87» 89» 9° 76, 84» 9°*» 9 1 » 89*» 9°« 75>76,77»78,79>84*»86,87»89'9°,93 84» 85» 86, 87» 88, 89**9°* 9 1 - 83»85»86, 87»88»89»9°>9 I *»9 2 , 75» 86, 87» 88» 89» 9°*> 9i - 95» 82,83,84» 85» 86, 87** 89» 9°» 9*»95» 83» 85» 87» 88» 89*» 9°» 9h 84» 85» 88» 89*> 9°» 9i>) 1207 85» 86, 88, 89» 9°*» 9H3*84 Perf. 644 639 595 579 1116 43° 148 1330 832 963 709 602 452 408 Håll och Styng (Pleuritis, Peripnevmonia.) Upfala Stockholm Strångnås Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftads Våflerås Hernåf. • Åbo Borgå 75» 77» 78» 81» 82; v , 88» 95» 75»76,77»8o,8i,82* 4 84 5 85»89»9°»95 75» 76, 77» 78» 82*, 83»86,87> 95» 75,77*78» 81,83,85» 87,89,93,95** 82, 86, 87» 9°*» 95» 79» 81, 82*, 83» 85 - — 89» 95, 75r'76* 77> 82, 83, 85» 86, 90» 9 1 » 82, 89*» 9°» 86,87»88,89»9°»9 I »92 ? 93- 94» 95*»' 82* 83, 85» 86, 87» 89» 90, 95» 75»82*, 83» 86,87,88,9°» 9*»93» 95» 78, 82*, 83,85» 86, 87» 88, 95» 77» 78, 81,82,83» 86,87,9*» 95*» 75» 78» 82, 83, 84, 85» 87» 88, 93,95» 75»78,82*, 83, 85» 86, 88, 95» 77,82, 83, 85» 86, 88, 89» 9P>9** 1118 385 788 922 022 385 93 743 952 1396 1 009 754 1304 38^ 99° 1032 JC. F.J.Handl.ir.qv. 1 308 igoi, Oct. Nov. Det. Hals-Flufs (Angina.) Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlflads Våfterås Hernof. Åbo Borga. Ar. 81, 82*, 84» 87» 9*» 93» 94» 75>76,77<8i*82,83»86,89»9o,9 I >9 2 > 77» 8 1» 82*. 84» 85.86,87» 9°> 9*»95> 77»79»8i,83*84»85 ? 87,88,8 )*go,gi 9 76,77>78,79*-8i, 83.88; 7Ö,77»80;82,83 5 84'^85»86,87 > 9 I 5 95i 76, 79» 8i» 82*, 85» 9°> 9 1 » 95» 78. 81, 88- 89*' 9°> 85» 88» 89» 9°> 92» 93*, 7T> 81» 83» 84» 85» 9 1 * 94% 95» 78» 79» 82*, 84» 88,9°» 95» 82, 86, 94, 95*» 76, 78, 8i% 85» 90» 9 1 » 93» 75» 8o,83» 88» 9°*» 9i» 82, 83» 9i% 9 2 »93» 94» 82, 83*» 89» 9 1 » 92» 93» Njur-och Blåfe-Sten (Nephritis.) Upfala 76, 77 »79*» 8 1» 84» 9°» 95» Stockholm 75, 78, 82, 84» 88,9°» 9 1 » 9 2 ;94*» Strångnås 75,76, 79, 80, 82, 85» 86*, 92, 93, 95, Linkop. 7 7, 8 5 » 8 9» 9°*» 9 1 » 9 2 • 9 3 » Vexio 79»8i,83»85 s 87> 89>9°*»93, 95» Kalmar 75>7ö, $i% 83» 86, 89' 93» Gottlands 82, 89» 91» 95» Karlskrona 79,85**86,92, Lunds 86, 87» 88*» 89» 90» 91» 93» 94» Goteborgs 76, 82, 83» 85» 86, 88,9 2 *»95» Skara 80, 81» 85» 86*, 87» 88» 9°> 9 r > 9 2 ? 95» Karlflads 80, S 1*, 88» 91» 93» 94» 95» Våfterås 80,81**82,86 - - 90,92 - - 95.. Hernof. ' 78» 82, 84» 88, 9°* 9h 93» Åbo 79^85» 86, 87» 88,89- 93*» 94» 95» Borga 77>85>37*>89*-9i-- -95» FläÄe Perf. 77 28 I30 74 57 42 12 23 35i 99 50 82 56 34 318 445 20 1 1 12 20 *5 6 26 13 21 6 20 17 22 16 i8oi 9 Oä. Nov. Dec. 309 Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio. Kalmar Gottian ds Karlskrona Lunds Göteborgs Skara Karlftads Våra: Is Hernöf. Åbo Borgå Bråk (Hernia.) Ar. 77.82, 83*>86,88,9°>9 I »95> 84» 85»88, 9i*,9 2 5 95» 76, 82, 83. 89» 9 1 *»9 2 » 93. 94. 95. 76,83, 84» 88, 89» 9°» 9 **» 93.94.95? 83»84*.86,9o,93.95» 76,82, 86*,88»9°» 9*. 78» 85.86,88,9°.9 I *.92.94, 81.84.86,87.89. 86*, 87 : 95: 76,83 88*,9°>94. 75>8*,82,83 ? Ö5.88,9°.9i.9 2 *.94*95 80, 83, 84» 85» 87» 9 *» 93, 94» 95*. 82, 90,91* 93, 94* 95, 82,86,88,9!, 92, 93, 94.95*. 7 5, 77, 80, 8 1, 84» 9°, 9 1.94*. 95*. 81, 85*»86,87» 9o.9i.92, Fläfte Perf. 24 7 18 20 24 1 1 8 2 19 12 15 18 15 13 21 21 Hetfvulftf/w/faf».; Rofen (Eryftp.) Kallbrand (Gangrana.) Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftads Våfterås Hernöf. Abo Borgå 81,82,83, 8 ! 7>9°*»9 I -94. 72 7 5.» 76, 8 1, 85> 89,9°*. 9*> 9 3 . 93. 95» 49 82,85.87* 9 1 . 94.95. 38 77,83, 86,87» 89*. 9°.9L 93» 94. 95. 82 78*, 79» 8 °» 8 1 , 84, 8^, 89» 90,91» 9^» 60 85»86,87*»88, 89»9o,9 I *»94»95. 42 81. 82, 83*. 85» 87» 95» 2 & 80, 88, 89*. 9°*, 18 84 87* ------- 95. 67 75» 78,82,84*- - - -88,91.93» 69 77,83 86'% 90, 92 -94, 53 81, 82,84*87,88.93.94.95*» 54 82,84.86--- - 89*»9o, 95» 5^ 77.79.82,86,90,91* 95, 47 82,83,88 J 9 I .92,93*,94,| 227 78,82,83*,84»9 0 ?93.94>l X 2 310 igoi, Oä. Nov. Dec. Slag (Apophxia.X Brådod (Asphixta.) Stift» Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Göteborgs Skara Karlflads Våfterås Hernof. Åbo Borga. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Göteborgs Skara Karl ti ad s Våöeras Hernof. Abo i Borga Ar 81,33,86,91 - 97 8o, 81, 87, 89, 9 r ,93, 94, 9 S' 83. 86, 87, 88, 89,91, 9 2 ,93,94,97' 77,81,84,87,88,89,91 —-9S 1038 84, 80,87, 89, 91 " 77,76,82, 88, 89, 9* • 76, 78% 79, 80, 86, 90 81, 8?, 89* 9 1 -9n " 9) , --93, --9V, 9>> --97, •gr, --97, 82-- - 84* 77, 8i, 83, St, 87, 88,89* 77, 8?, 84, 89, 91 - 82, 83, 87, 88, 89,9°, 9i* 83--- 97*Y 82 --- 88* --- 97, 83 - -- 86, 88, 9 1 - 97% ■ 77, 82, 8 s, 86*, 88 ---91,94, FråfTe (Febris Inter mitt ens.) 77,76,77*, 8r, 82, 87, 9°, 77,76,77% 80,81,82,90,9^, 76^77*, 78, 80, 81,82, 9?, 75", 76, 77*, 80, 81,82, 82, qs, 77, 79, 80, 8 1, 82, 8 3, 90, 94, 9< *, 76, 77, 82, 84*, 89, 9°, 77,76, 79, 8 U 82, 89 90*, 91, 89*, 90, 87, 89,90*--- 97, 76,77*, 83, 84, 89, 90, 77,76, 77*, 82, 86, 7,*, 78, 8 r, 82, 84,8-, 90, 77,76, 77*, 82, 90,97, 76, 77*, 79, 86, 90,93,94, 75,76*, 77, 89,9^, 1)i 76*, 77, 86, 88, 89, 90,93, 77,76, z8oi, Vcl. Nov. Dec. 3it Rot- och Fläck -Feber.. (Febrig Petchialis.) Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkopi Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlfiads Väfterås Hernof. Åbo Borgå Upfala Stockholm Strängnäs Lin k öp. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlfiads Våfterås Hernåf. Åbo Borgå År 76,83 - - - 86; 89,9°,9i*,92, 82 - - - 87, 89. 9o*, 85,87, 89, 9^,9**, 92, 76*, 84, 8 i ---9°, 93, 77,8i,8^ 86, 89'% 9 88, 89, 9 h Bodfot (Dyfenteria.) 75*, 77,78, 79,8i, 83,88,9i, 75,79*, 8 r, 83, 85,9o 5 75, 79, 8 r, 83*, 85, 86, 92, 75*, 81, 83, 85, 86, 88, 75, 8 r, 83, 84, 85*, 86, 87, 88, 75,77, 79, 81,83,88, 89*, 94, 75, 79*, 8 r,89, 90, 83, 84, 86,88, 89*, 90, 7J- -- 79,84*, 85,86,88,94, 75, 79, 8i, 83*, 85, 75, 79, 81*, 83, 75, 83*, 85, 88, 92, 75, 78, 81, 83, 85, 92, 93, 94*, 95, 85,* 88,9 X , 92, 76, 77, 79, 81, 83, 89, 92*, 94, 8 1, 83, 89, 9<>»9i*5 X 3 Fläfte Perf. 441 285 47o 303 376 526 ior 2484 548 1039 275 491 324 247 2940 2553 552 109 551 1046 890 113 286 279 895 2479 1727 2^22 768 T IÖI *97l 4085 3i2 iSöj, Oä. Ngv. Dec. Blodhoftning (Hamoptyfis). Forbiodning (Hajnorrl År Fläfte Stift. Perf. Upfala 79*, 77, 8o, 8 h 33, 90, 92, 94. s T Stockho'ni 79, 82. 83*, S'h 86, 8-8» 90, gr, Strån enas o 79, 76, 77, 82, 83* 8-i- -o, 90, 03, AX Linköp. 79, 65, 80, 82, 84. 88*, 90, 91, 01 Vexio 76,79, go* gr, 82, 86, 87» 88,90, 34 Kalmar 77, 88» 8 Q, oo*, 02, 03, 22 Gottlands 79, 80, 82, 8 T, 93, 94* , 0 Karlskrona 84, 8<» 88* 8o, 03, I T Lunds 8 5" — 89*, 90 - - - 99, 66 Göteborgs o 7f, 80, 81* - - - 83» 85» ö9- 00, 9 t, 40 Skara 7^,78» 79' 83 ? 88", 94» 61 Karlftads 70, 87, 80, QO*, or, 02, 09, 20 Våfterås 77 80, 84, 8f*, 87» 88, 90*, 93, 22 Hernof. 78, 82, 86, 8?* - - - 90, 99, 21 Åbo 79 - - - 86, 88, 80*, 93» >"2 Borga 79, 79, 82 - - - 8f > 8:', 89, 90, 91*, Lungfot (Phthifa). 26 Upfala 82, 8 2 - 87* 03» 0^» 920 Stockholm 76, 80 - - 82,8?>88» 89**90,9 1,94,99, ?78 Strängnäs 82, 84, 87 - - - Of* 48 i Linkop. 7 406 Vexiö 82 — 86*, 8". 80» Qi — Of» 209 Kalmar 77» 84 - - - 87*. 80 - - - 1 5 160 Åbo 82,83,86--- 88»9°»9 r »93»94»9?*» 704 Borgå 80, 8 T ---88^90,91,^9$; 3~* igoi, Oci. Nov. Dec. 3*3 Stift, tpfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Göttian ds Karlskrona Lands Goteborgs Skara Karlflads Våflerås Hernof. Abo Borgå Colik (Colica). Fläfte. Ar Perf. 78 - - - 82,84, 85*»9°>9 T '93» *73 75, 79» 80, 83* 84** 9°' 93» 94» 64. 76, 78, 8 1*, 82, 83. 86, 87. 89»9°»94» J 73 75*, 79»8o - 83»86,88>93»95» 223 81 - - - 84*» 86, 89---9 T »94>95» *52 77» 8 1, 82*, 83» 86--- 88,94» 64 75» 76*. 8 u 82; 88» 90, 91, 93» 24 82 ---87» 88. 89» 9°* 69 86* - - - 9?» 241 75, 81, 83» 85, 86, 87» 89» 95, 401 75»8r - - 83,85,86,88,91 - - 93*»94 187 8 r, 82*, 8 3 - - - 87» 94^ 95» 267 77. 79* 8 1*, 83 85, 88, 89» 9°> T 97 75*» 87» 88, 91 - 95» H9 79>8-r,82,83»85»88,9 I »93 799 76,77. 83. 85.* 86, 88, 89» 9°'' 2 5* 75* Andtap. (Afthma). Mag fl. (Cardialgia).GuUot(Iäerus). Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlflads Våflerås Hernof. Åbo Borgå 8 *, 83, 88, 90, 91*, 92 - - - 95, 7->. 76, 77» 8 1*. 82, 84» 86, 89» 75- 78, 79 80, 8 1 . 83» 8ö, 89» 9°' 9 I »94>95>* 78, 80, 82, 83. 87» 88,9 Y »9' 2 '93*»94' 78, 80, 8 r, 82, 8 5, 86, 89'9 r *» 9 2 >95» 75» 79» 81. 84*» 87» 88, 89» 9 2 ' 78, 79» 80, 82, 84*» 8 v, 87» 9 T » 94» 84» 85» 88, 89*» 9°' 9 2 » 85 - - -9 2 * 95» 8r, 82,84» 85, 86, 88, 89»9 r »9 2 *»93» 77» 80-- 83*>86, 87»88,9T'9 2 »9^' 77» 80 84» 86,90, 92- --95*» 77, 79» 81*, 82, 85» 87» 88, 90 — 97, 81 ---88, 91» 9 2 * - --95» 80, 84 - - - 88, 90, 91, 93, 94» 95*» 75» 78, 82, 8 3*, 87» 88, 8p>9°>9*'95> X 4 158 61 82 102 114 35 15 r 9* 98 86 78 75 170 103 241 88 3H i8w, 0£t. Nov. Dec. Stift. Upfala ■Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Göteborgs Skara Karlflads Våfterås Hernöf. Åbo Borga Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftads Våfterås Hernof. Åbo Borsrå T vinfot (Tabes). o Ar 78» 80, 82, 89» 9°> 9 1 , Q 2 > 93, 94» 9f , 80, 82*, 83, 84, 86,93, 94,9^ 79, 82, 8f , 90, gi, 93, 94, 9f*, 78, 82, 83, 84*, 87, 88, 93, 94,9^ 79>8o - - 84>*8ff86,88,89>93>94»9f» 80 - --84,89, 9°>9 I *>92,9T, 78, 80, 82*, 8T, 86, 88,9 r ,94, 83, 8 T, 89*, 90, 9T, 86*- --9f, 75,81,82,83,85% - - 88, 89% 9°> 9*, 93,95 77, 81,82* 83, 84, 86, 87, 88, 89>9 T > 79, 82,83, 84*, 87, 90 --- 9V, 7T» 81. 82, 83, 8f - • 88, 90 — 9^ 83,87,88,89,91- - -94*>9f> 78, 8f, 86, 90- --93*, 94, 87, 88, 89, 9°*» 9 T * 92, Gickt (Arthricis). 78,81,84,88,89,90,92 - 7 j , 76, 80* 8 t, 82, 86, 90, 93, 94, 9? , 80, 8f , 8 3, 87, 89, 9°, 9 1 , 93, 9^*> 7y,7Ö*,79»8o,8r,83,84>86,88,9°,03, 77, 8 r, 82, 84, 86, 87*, 88, 9 T , 9-h9S> 79, 8 r, 82, 83, ST — 9°, 9 2 > 9^ 79 --- 83*, 89 --93, 89*» 9°» 77, 78, 86 - - - 92, 97* 7f> 82, 8?*, 88, 93, 75*78, 79>8o,82<83«S4- 86 - - 8B>9°#**95*> 8f ---9°, 9 2 ---9f*> 81 84. 9°' 9 T >9f*> 82*-'-84,9 r ---9T, 76,88, 9°-"-9f* 78, 83- 8~»SS, 89> 9^*, 9 2 > -95*» 91 ifi 83 124 128 69 40 184 304 360 238 120 9f 107 192 zSoi, Oä. Nav. Bed 315 Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftads Varieras Herriof. Åbo Borgå Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlflads Våfterås Hernof. Åbo Borgå. Dragfjuka (Raphaniq). lr 7S> 76, 77» g2% 86, 89, 93, 9?> 7?»78, 83» 87* 78, 83, 85% 93* 78, 80, 81,82* $S, 87% 88, 89* 7f»77, 8f% 86, 87, 89» 9°» 80, 8t,8T, 87% 88, 9 1 , Flera 80, 7% 78» 79» 83, 84» 8 T*, 86* 87 83, 8f, 87%9 I -"94» 80, 84» 88, 90,9!* 9 2 > 7i%78, 80, 81, 89> 94» 7?, 80, 82, 86, 87*» 88, 9°»9 T » 77,76,77, 79, 80, 8i,92,93,94*» 84»8f, 88, 89*» 9 T »9 2 »93» 9^» 7?,8r, 85, 88, 94% Fallandefot (Epihpfia). 7f,78, 81, 84» 8?» 86, 88, 89» 90% 9?, 7f>78 8o* ? 82, 8f,93, 82, 83% 9°, 92, 94% 7?» 77% 78, 8 t, 83, 9 2 >93 5 9f> 77% 79» 84» 87» 89» 9°> 82*, 8 T -- - 9°» 9*1 82, 8 f% 88, 90, 94, Alla 7?» 77, 78, 79» 82, 86, 87, 93% 7U 78*, 89» 9 2 , 93» 78,8 r, 82, 8 T, 87» 88, 89» 91» 9 2 » 9^% 82% 89% 9 2 > 93% 94» 9f % 79,82,83,84,88*--- 9*, 94» 77% 78, 84» 93» 7f >80,8i,84»8?%86,88 - - gi,94>9f » 82* 83, 86, 88, 9°> X 5 Fläffe Perf. 316 igoiy Otf. Nov. Dec. Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftads Väfterås Hernof. Åbo Borgå Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara •' Karlftads Väfterås Hernof. Åbo Borga Skorbjugg (Scorbutus.) Ar 77, 8o, 8 1, 82*, 8 3, 86, 8% 90, 9 r, 94, 79» 80*, 82, 83, 8 S, 86, 90, 80,81,82, 89, 90*, 92, 78, 79» 8 h 87, 88, 9°*» 9 r » 93, 94, 80, 8f, 86, 88, 89, 90*, 9?, . 84*» 9°>9i> 92,94> 82, 90, 77» 83, 84» 8^*, 90, 92,93, 75* 79» 82, 83, 87*» 88, 89,90, 77,78,8i, 84» 8?, 88, 90*, 82, 83, 89*» 76, 77» 78, 84,86*, 92,93, 7f, 76,83,90*, 82*, 83,87, 89, 90, 90, 91*, Rotfår (Ulcera.) 76, 77*, 78, 8o, 8i, 8?, 93, 9?» 82, 83, 8f, 86*, 89» 9°»9 r »94» 78*, 79» 80, 82, 8T - - - 88, 94» 9?» 7f,79» 8t» 90*, 93, 94, 9f» 77, 80, 84, 86* 88 ---92, 77» 79» 8 r, 89*, 94, 76, 80, 87, 88, 9°*» 93< 86, 9?, 79» 8?*--- 92, 94» 77» 8 1*, 82, 83*, 91, 94, 79*» 81*, 83, 8f, 89, 9 T » 92, 82,8?, 86*, 87, 89- 9^92,93, 77, 83, 8^, 87» 02,93,9**» 78,79*» 80, 83, 86, 88,92, 94, 7^78,79»8i,32,84,8T.86,89^»9^* 77-*" 80* 85, 86, 87» 9-» 94» Perf. ?8oi, Oä. Nov. Dec, Si? Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds ' Goteborgs Skara ■ Karlftäds Våfterås Hernof. Åbo Borgå- Upfala Stockholm Strångnås Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftäds Våfterås Hernof. Åbo Borga Vattenfot (Hy dröps.) År 76, 8 x, 82, 8 5, 87% 89» 90, 9*»95, 77, 80, 8 1*, 82, 84, 86,50,91, 94,9?, : 77» 8 1,82*, g 3, 86, 87, 89, 94» 95, 77» 8 1, 84, 86, 87» 88, 89, 94. 95*, 82- 85, 89V9I - - - 8 t, 82* 83, 8 T, 86, 87, 89,90,94»95, 82 - - - 84*» 88, 89, 83 --- 86, 89*» 9o, • -86---9J*. 81--- 84» §6, 87*, 88, 89, 93» 95"» 82 - 88, 90, 91» 94» 95*» 81, 82* .- - 88, 93, 94» 95» 81,82*-- - 84,86,88,89,9o»9T. 81, 8 T, 87,88*, 89, 90-- -95, 76, 83- — 88*, 9i,94,9f, 81,82,83,86,87, 88*, 89,90,91*, 92, Kräfta (Carcinoma.) • 76,77,78,82,87,88,89,92,93,94*,9T» 84> 85*, 86, 88,90,91,95, 75» 77» 79, 82, 84» 8 5, 88 89*, 9*» 75» 78, 80, 85, 88, 89, 90, 93*, 73*, 83, 84, 86, 89» 90, 92, 79 5 8o, 83, 88,gi,95*, 76,81,86,91,93,94, 77*, 82, 88, 84, 86*--. 9?, 79» 8 r, 8 25" 8 5 *, 86, 8 8, 90, 9 9 2 , 75, 80, 83*, 87» 88,9!» 93, 94, 8t,82,83*, 87 ---90,94, 76, 78, 79» 8 3, 84» 86* 89» 90, 9*,93, 75» 76, 78, 79>8o,S2,85>86% 88> 9°> 94» 95» 77» 78,8o, 8i,83, 84» 86,9**, 77, 78, 83*, 86, 89:- -91,1 3*8 ? $oi, 0£t. Nov. Det. Stift. Upfala. Stockholm Strån gnås Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftads Våfterås Hernof, Åbo Borgå Upfala Stockholm Strängnäs Linkop, Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftads Våfterås Hernöf. Åbo Borgå Spetållka (Lepra.) Ar 77, 82, 8f,92, 78, 84, 82, 8f, 88, 89, 93, 94, 82% 88, 9 T , Flera Alla Endaft 88, 92, 89, 94, 7s 9 88, 77, 77, 84, 80, 81,82*, 8 T, 87, 89, 78, 9h Venerilk Sjukdom (Siphylis.) 8 T, 89*1 9 f, 8,3 - - - 87, 89*, 90, 93, 9*, 86, 89, 90, 9293, 94*, 9^, gy, 86, 92. 9^, 84, 86, 89 ---93,9**» 76*, 83, 84, 87,93, 77, 92, 9f» 82, 84, 8?*, 86, 87,93, 94, 9T, 82 ---87, 90, 91,92*, 93 94, 88 --92, 93*--- 9<, 82, 86, 87, 90, 92,93*, 94, 9<, 80--- 82, 8T,QO, 92 ---9?, 87, 88, 93% 94, 83 — 85-, 87, 88,9°>9',9**, 75,82 — 8T, 89*, 94, i8oi, Oct. Nov. Dec. Vattenfkråek (Hydrophoiia). Stift. i. k laite Perf. Upfaia 77» 8°s 87 » 9 T » 8 Stockholm 87»* 9°* 6 Strängnäs o 3 er Linköp. gb% 93, > . 4 Vexiå 2 Kalmar 1 Gottlands Alla 0 Karlskrona Alla 0 Lunds g6% 87' 9°5 9 2 » 93» II Goteborgs 83% 84» 85» 7 Skara 77» 79» 2 Karlftads 78, 79» 82,86, 2 Varieras 7 6*, ,86, 3 Hernöf. 85» 86, 4 Åbo 79» 8 1, 82, 83, 89*» 9°» 93, 7 Borgå 77» 84% 9 2 » 4 Upfaia Ålderdom (Seneétus). 82,84»86,88>9°>9 I »9 2 »93»94»95*» 859 Stockholm 80 ---82,88, 89*» 9°, 9 I »95> 262 Strängnäs 75 - -- 77, 82, 87 ---9i» 94» 95» 504 Linkop. 78, 83, 87» 88, 90, 9 2 95*» 738 Vexio 78, 81 87» 9 1 » 94,95% 701 Kalmar 82, 86, 87» 89 - 9i» 93, 94, 95% 257 Gottlands 76, 82, 84, 86 - - - 90*, 91, 95, 188 Karlskrona 82 - --85» 88, 89% 9°> 95» 157 Lunds 77, 78, 80*- ^ - 82, 84 86, 1979 Goteborgs 81,82,85,86,88,89,9! - -- 93,95% 889 Skara 82,84, 86, 89 --- 95% 683 Karlftads 82, 83,85 --- 9 3 ,94»95% 441 Vårterås 82, 85, 86, 87, 88* ---95% 58i Hernof. 82 --- 88*--- 9 I »94, 95» 520 Åbo 7 5»8 1,82,85*87, 88*, 89» 90, 9 r» 95» 1179 Borgå 76, 77, 88, 89, 90% 91* 607 320 igoi, Oct. Nov. Dec. Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlflads Våfterås Hernof. Åbo Borga Upfala Stockholm Strängnäs k Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlflads Våfterås Hernof. Borgå Baunsbord (Puerperium.) År. 71» 78, 79» 82, 89» 9 1 » 9 2 *> 93, 75 77, 87, 93% 94» 95, 75» 7Ö, 78*, 80, 8i, 87» 89, 95, 75,78, 79» 8 o*— 82,83,88, 9 I »93,95» 75, 78, 79» 82, 89 -' - - 9 2 *> 75^76, 78, 79» 81,82, 86, 91, 92,94*, 76, 79> 82, 88*, 89, 9°> 95» 76, 83, 85*87 ---89*» 9°»9i» 86- --91% 95, 79, 85» 87» 88, 91, 92* ---95 5 75 - ■ 77, 79» 80, 81*, 85» 9 1 - - 93, 77,78,81,82, 86,88,89,9 r ,9 2 *, 93,95, 76, 78, 79» 81» 86, 90, 94, 95*» 75 -- 77» 85» 87>9*>9 2 >93*, 94,95» 7T,78, 81— 84>9°>9 2 , 93*, 94,95» 75» 80, 83, 89* ---95» Blodgäng (Hamorrhagia.) j 86*, 90, 92,95, 7^,77» 79» 84, 93, 94*, 95» 76, 77» 79*» 80, 82, 92, 76 - 80, 82*, 84, 86, 9°» 79» 83» 84, 86, 89 ? 9°' 9 2 » 94, 95*» 77* - --80, 83: 88,93,94, 77» 8 2 *, 84» 89» 9 2 - ■- 94, 79» 82*, [87*, 88 --- 9°» 95» 76, 80, 84» 86, 87*» 9°»9 2 » 75» 83» 85, 86, 89» 9 2 *> 95» 78, 81*, 83, 84» 9^93» 75» 76, 78, 87» 9 2 *> 95» 75*» 79» 80, 82, 93, 94*» 75 - - 78,83,84,87,88, 9 2 *-- 95> 75» 76, 80-. - 84*91*91* Stö i8oi, O B. Nov. Dec* 221 j?riici {iixiiiuTiutj År. Fläfte Stift. Perf. Upfala 75» 8**, 83,84» 86, 87» 89» 77» 81» 83*» IO Stockholm 13 Strängnäs 77» 81» 82*, 84,95» 28 Linköp, Vexio. 78, 83» 85» 86*, 89» 9 2 > 22 85» 86, 91 - --94» 95*» 79-" - 8i, 85*, 87» 93» 45 Kalmar 1 1 Gottlands 84, 85*» 88» 11 Karlskrona 78, 79*9°» 93, 1 Lunds 77... 79, 82, 83, 84*, 85» 89» 113 Gotebprgs 77*» 78, 83» 87» 89» 9° ---95» 71 Skara 8o 5 83, 85» 86*, 87 - - - 9*> 93» 94» 31 Karlftads 81,83,86*, , 5 Våfterås 77» 8* - - 83» 85 - - 88, 89*» 9*» 95» 20 Hernof. 75» 76, 91» 95*» 17 Åbo 82*, 83» 84» 87» 89» 95» 24 Borga 78, 89» 92,93,94*» 27 Hjårfcfprårig, Ryckningar (Convuljio, Dentitio JJiffilis.) Upfala 75*» 76, 78 " 81, 87» 92 - -- 94> 177 Stockholm . 75» 80, 81, 82*, 83» 85 ---88, 89 Strängnäs 75, 76*» 78 -^ - 8°» 86, 9°»95» 75 Linkop. 77.78,81,82,87» 92*, 93. 94» 201 Vexio 77»8o,84 ---87»89»9 I *»9 2 ,94»95» 178 K almar 75 ---81, 83*, 93» 86 Gottlands 76,79» 80, 83, 84, 88*, 92, 94, 45 Karlskrona 82, 83, 85 - - " 87» 89% 90 - - - 92, 236 Lunds 75'-- - 84*» 85» 1619 Goteborgs 75*» 76,78, 80, 82, 86,93, 333 Skara 75*» 76, 78, 80, 86, 88, 92, 76 - -- 78, 83, 8s7, 9 2 *, 94,95» 161 Karlftads 62 Våfterås 75,8o-- - 82, 91, 92*, 93, 95, igo Hernof. 75» 76*, 77, 79» 83, 93,95» 74 Åbo 75» 78, 79» 81, 83** 88, 91, [ 55o Borgå 75*» 81» 82, 85» 89» 9°» 94, 1 174 igoi, Oä. Nov. Dec. Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Göteborgs Skara Karlfiads Vå lieras Hernof. Åbo Borga Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Göteborgs Skara Karlftads Varieras Hernåf. Åbo Borga Kikhofta (Tusfis Convulfwa.) Ar 77,78, 81, 82, 87» 88*, 91» 95» 76, 30*, 84» 88, 9i,94, 76, 78, 79» 82, 83, 88*, 93, 75*> 76, 79» 80, 82 - - - 84, 89, 93, 75 - -" 79> 81 ---83,86,87*, 75*, 77, 82 --- 84,87,90, 76, 77, 84. 9°*» 9i, 78, 82, 86, 88, 89*, 75» 86, 89» 90*, 9 1 » 75» 77 - --79»8i,82,84,8 S,89*»9°» 77*,78 --- 8o,82,83»85»86,89»9°» 78, 79, 81,82*, 83, 88, 93,94» 78,79» 81 --- 83, 85,87,88*, 89» 77, 78, 81, 82, 83*, 9 1 » 95, 76 - - - 78, 82, 83, 85*, 86, 94» 95» 76*, 77» 82, 85» 86, 88, 9^94» Strypfjuka {Angina Polypofa.) 78,8i ---84,86,90,95*, g! ... 85, 9 o, 95*, Si, 82, 86, 90, 93, 94. 76, 79» 86*, 93, 80, 83, 84, 85» 9o, 78*, 8i, 92, 79,83, 76, 77, 78*, 79, 79*, 80, 85» 94» 82,83*, 9°» 79' 89» 95» 76*, 78, 85^ 88< 93, 95» 79>S4, 88*, 89» 91, 75> 84, 9 1 *, 92, 75. 85, 86*, t8oi, 0$. Nov. Dec< 323 Koppor (Variola.) År 78*,'/ f 9>83---8?,88 : > 89»9f> 7f>78, 83* 84» 87» 89* 9f' 79*, 80, 84» 8^5^ 79*> 8°, 82, 84; 8f, 89» 9 f > 91» 78.79» 84*, 8f, 90,9^ 77* 78» 79» 84» 8f *, 9*» 9 2 > 9^ 78, 79» 89*» 76, 79» 84*» 9°» 93> 7f - - - ?9> 8 2 > 54*, 8?, 92, 94, 79» So 7 84*^ 88 * - - 9°/ 94» 9^ 79* §4» 8?, 89» 90» 94» 9?» 78, 79* 8ö, 83, 84» 88 - - 90, 9^ 78. 79*' 84» 88, 89* 9^» 76- --78,81, 82* 88, 93 -- -9^' 76,80,8 r^83- 8 V,87»88,Q3,94*'9T» 77» 78, 8 r, 83» 84* 88*89** 93» 94» Måfsling (Rubiola.) 77» 78, 84 - - -86, 89» 93** 77» 8 T, 93*' 77, 78, 8 T, 86,-93*» 78, 8?, 86, 93*. 78,79» 81, 82, 8?, 92» 93*» 77» 78» 8?*, 8-6, 89, 93» 8?, 78» 8?*, 93» 78, 79» 9 1 » 9 2 *» 93* 9^> 78, 8 T, 9 2 *» 77» 78» 8?, 86, 92*, 78, 8?» 86, 92*, 93» 77*' 78* iu 86, 93*» 77» 86, 93*, 94> 76,77» 8^93» 94*' 9T» 76, 77, 84» 8^94** K. V. A. HmdU IP. qv. Y Stift; Upfala Stockholm Strängnäs Linköp. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Göteborgs Skara Kärlftads Varieras Hernåf* Åbo Borga Upfala Stockholm Strångnås Linköp. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Kärlflads Varieras Hernof. Abo Borgå 324 i8oi, Oft. No v, Dec. Skarlak.Feber (Febris Scarlatina.) Nåffel-Feber (Urticaria) Stift. Upfala Stockholm Strån gnås Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Xnnds Goteborgs Skara Karlffads Våflerås Liernof. Åbo Borgå År Fläfte Perf. 81, 82, 86,92,9?*, 44 77, 82* 83. 87.Qi.92.9f» 19 8 t, 82, 86, 94. 9** 18 76 ---78, 8f, 86*, 92, 93, 18 7?*» 78, 81, 83, 86, 8?> 89>9 T ' 19 84. 152 6 86, 1 76 ■ - - 78* - - - 80, 92, 93, 265 78, 8^94,9^** 133 77, 79' 83» 92*, 16 79, 81, 82, 83, 86,95*, 12 8r, 82, 89>93*>9^ 35 77, 79' 8 3, 93» 94*^ 95» 5 82, 83,9*' 93*» 94>95» 198 Upfala Stockholm Strångnås Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlflads Våfterås Hem of. Åbo Borgå 82, 83. 89. 9 l » 9 2 > 93*. 94» Tränfjuka (Atrophia Infantum.) 75 - - - 77, 80, 81*, 82, 90, 94, 95, 75*, 79, 8r, 83» 85» 86, 88, 94' 76, 80, 81, 89, 94» 9 V*» 80 ---82, 87» 94* 95» 75, 76, 78.79*» 8r, 83. 84, 88,89» 76, 77, 82, 84» 86, 88 - - 9?'9 2 *>95 » 79» 80, 82*, 87,88,90*' 79» 89» 9 r ' 7s 77, 78*, 79» 81, 86,95, 77» 80, 82, 83*. 84» 85» 89»9 r '93»9^ * 8i,83» 84» 85*» 86, 87» 9^92» 9^ 79, 84» 86, ---88,92» 93. 94*' 9^' 75,77,8 i*,82,8f, 88,90- 9 2 *-94»9^' 78,79' 81, 83, 89» 9°> 9^*, 93, 78, 79» 80, 83» 89» 9 1 *' 94. 85*» 78, 81» 85» 89» 9**94* zSoi, 08. Nov, Bec. Malkau (Afcarides, Lumbricoides , ^Tanlai) Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop* Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlflads Varieras Hernof. Åbo Borgå Upfala Stockholm Strångnås Linkop^ Vexid Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlflads Våfterås Hernof. Åbo Borga Ar 77» 78* 7'Q- 8i,83 ? 9°» 9 2 » 94» 0?*-< 77,76, 8ö, 8 1, 8?, 87, 9°» 9**> 7 7 ,77 " ' 8 °> 8 S » 86*, 90,9 1 ,9 3 ,94,9 $ , go, 82, 83* 88, 8q, 90*94* 9* * 74» 77* 81* 84,87,86*, 91 - * 93, 84*» 86, 89» 9°»9 T '9 2 » 83, 84» 87*, 87, Qo,Q3, 9^» gi,84*, 87, 87, 89, gi --83,84*, 87, 9f*97» 77*» 79, 8T,9i- -"93, 94» 78, 82^4*, 86,91,9-. 7?» 77*, 8f — 84, 86,94*97, 79 - - - 81* 86, 88 - - - 96, 93 j 97*, 77,77, 79\8o / 8i,9T> 76, 82, 84, 89*, 9 2 " - * 94» gi, 82, 89, 90, 9 I *»9 2 >94» Likmafk, Bärnkråfta (Norna), 76, 77» 80, 81, 84» 88, 91, 9?, 0f , 87, 89, 93, 94*» 9^ 80*, 83, 87, 94» 97» 78*, 79, 81, 87, 87> 77* 76, 87, 89, 9°> 94, 77 ---77*» 84, 86, 91, 88, 77* - i - 84/ 88, 91, 9^ 76, 77*, 7% 81, 87, 89, 90, 93, 94, 79» 79, 87, 95*» 94» 79-- " 81, 84» 87» 95, 9f *> 77*, 77, 80, 82, 87, 77, 89*» 90, 9h Y 2 3i6 i8öi> Ocf: Nov. Dec< Upfala Sto(kholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar: Göttländs Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlffads Våfterås HernåX Abo Borgå Engellka Sjukan (Rachltis.) h 77> 78, 83, 88, 9h 9 2 , 93*, 94. 9<, 77, 82, 85,95*. go* 86-- - 88, 95, 8r*,83,8T---89, 75, 77** 79, 8o, 85, 87, 89, 93, 94. 76, 79. 81*, 82, 86, 88, 82% 83, 86, Alla 83 - - -87,92% 78*,, 8o,8i,92,93. 82, 84, 86,88,93*. 82, 83, 86*, 87,90, 94, 9^. 77. 85,87,93*, 8r, 8? - - - 88, 9 T , 9 2 *> 93, 94, 95, 81,86, 89. 90, 91*. 9 2 .93, 94, 75,76, 84, Upfala Stockholm Strängnäs Lin k öp. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlffads Våfteräs Hem of. Åbo Borgå Oangifven Sjukdom (Morbi Innominati.) 8r, 83, 85, 86, 89,91 ---95, I0 99 80, 8 1 *, 8 3, 86, 87,89, 90, 9 ! . 2 8 5 75,77- --81,86,89,91.92,9^. 677 75,77.78,79, 8 1, 82*, 87, 89, 9 2 . 9?» 735 75,77,78, 89,9°*, 9 2 , 95. 9 2 * 84*. 86, , 89, 92. 1106 76, 79. 82,84,85, 9°*. 9 1 .92, 94,9 5 , 1 70 76, 82, a 78, 84, 8<*, 86, 88 - 93, 1672 82,83,85,86,88,89,91 ---9*> 8n 7^,77, 8r, 86, 88 ---93,95, 663 75, 76, 86 - - - 89, 91 --95, 714 75, 8t,86,88 --- 95*, 9 2 5 78,85, 86,88, 9 f . 92*, 93, 94, 9*. 964 88 ---9^%! 3084 86,88, 90, 91*. -.94,12114 i8ot, Oft. Nov. Dec. |2? Olyckshåndelfer (Cafus Fortuiti.) Stift. Upfala Stockholm Strängnäs Linkop. Vexio Kalmar Gottlands Karlskrona Lunds Goteborgs Skara Karlftads Våfterås Hernof. Abo Borgå Ar 79, 84, 88, 89. 9**, 92 - - - 9?» 78*, 79» 83 - --87>9iV94» SK. 78, 79» 83, 84, 8Q-- - 94% 77» 79» 82, 84» 8^, 86, 88, 92* - - 9^» 81 —-86,88*, 89» 92» 93» 7 ^»77,78,8 1,82,8 ^*,S6, 9 r -.93,9^ 77 - - 79» 8 t, 83, 84*» 8? , 88, 94> 84» 86, 87, 88*, 89 --- 91» 93, 9<» 7T,82, 84 ---92, 94» 9^» 82, 84, 8T, 88, 89, 93* - - - 94, 9*, 76, 84*, 8 T, 88, 89, 9 2 » 93*, 94» 82-- 8 T, 87,89,9° - -92% 93 — 9f» 79>83, 89» 9°*-' -9?» 79» 80, 8^, 87, 88*, 9°» 93 - -- 9f» 85, 88, 89» 9°*» 9i» 93, 94» 9T, 88*---9T» Fläfte Perf. 2X6 9^ 135 202 IÖO 83 22 20 20 g 242 ifo Hö 128 391 343 Af denna Anteckning befinnes 1:0) Att vifla Sjukdomar i viffa Stift of- tare hårdt graflerat under den fenare hälften af Perioden imellan 1775 och 1795, fåfom : Hetfig Feber, nåft^n alleftådes, undantagne Up- fala, Stockholm, Strängnäs och Lunds Stift, Håll och Styng - * uti Vexio, Lunds, Gåte- borgs, Skara, Karlftads. Halsflufs - - uti Lunds, Karlftads, Åbo, Borgå, Slag - - i Stockholm, Strångnås, Vexio, Lunds, Karlftads, Våflerås, Hernofands, Åbo, Borgå. FråflTe - - i Lunds Stift allena. Rotfeber - - alleftådes utom Lunds Stift. Hodfot - - i Hernofands och Borgå Stift. Y 3 Blod- 9*9 i-8oi 9 OSt* Nov. Dec. Blodhoflning - - uti Lunds Stift allena, jLungfot - - aliertades utom. Stockholm och Gotdan d. Kolik - - uti Lunds Stift allena. Andtåppa och Gulfot - - uti Upfala, Lunds och Abo. T vinfot - - uti Stockholm , Lunds på et märk-* ligt Idtt, då fore 1786 hogft 90 perfoner deraf dogo, - - Hernofands, Åbo, Borgå. jSickt - - Stockholm, Strångnås, Lunds, Karl- flads , Våfterås. Vattenfot - - Lunds, Hernofands, Åbo, Borgå. yenerifk Sjukdom - - nåftan alleflådes, men alltför obetydligt. er. (Jo ms Kråmpor — i Upfala, Stockholm , Kalmar, Goleborgs, Skara, Karlftads , Vå- flerås, Hernofands och Borgå. garnborqVplågor - - i Lunds Stift allena. J£ikhqftan - - i Lunds Stift allena. gkarlakans-Febern - - i Lunds, Åbo, Borgå. 2:0) Att tvärtom v i (Ta Sjukdommar på fomliga ftållen varit oftare fvåra under den forfta halfva Perioden , fåfom : fialsflufs - - i Vexio Stift. Pråffen - - i Skara. ]K6dfoten - - i Upfala, Stockholm, Strångnås, Linköpings, Vexio, Lunds, Goteborgs, Skara, KarMads. Ålderdoms Kråmpor - - i Lunds Stift allena, iljårtfprång^- - i Lunds, Goteborgs, Herno- fands, Åbo. 3:0.) igoi, Om Nov. Dec. 329 3:0.) Att, då många Sj □ k dom mar i Skåne tilltaga och Döds-Nummern af Ålderdom af- tager, detta Land, ehuru nu for tiden det fun- dafie, likväl framdeles kan blifva lika (å vä- deligt for hålfan och lifvet, fom något annat. Orfaken till nu anförde ändringar torde vål i vifTa fall kunna uppgifvas, men låra i vifTa ånnu en lång tid blifva förborgade. — ; Oftridigt år, att Atmosferens ombyten hafva i många Sjukdommar del; Lifs-Luften (Oxy- gene), Qyåf-Luften (Azote), Brånbara Luf- ten (Hydrogene) och andra Luftarter åro dar icke altid och alleftådes till behöriga delar blandade; alltfom den ena eller andra af hån- delfer, af Vårmens åtgård okas eller minfkas, och månnifkjo - kropparne genom födan och andra oniftåndigheter blifva låmpade att emot- taga inflytelfer , få uppkomma Broftvårk, Styng, FlufTer, Andtåppa; m. fl.; men orimligt år att tro, det en Epidemie eller må vara Influenza medföljer Vindarna ifrån den ena aflågsna orten till den andra, ifrån Siberien till TylMand och tvärtom, ty då man af år- farenhet vet, att ofunda Luftarter icke fmitta, icke en gång mårkas eller lukta på långt af- flånd, utan uppfpådas af Atmosferens MafTa få, att de fnart på korrt afftånd förlora fin kraft, få följer, 1:0. att en lika Influenza ge- nereras alleflådes af lika orr,ftåndigheter, lika luftblandningar, lika Atmosf rens rorelfe, drag, vårme, kold. 2:0. Att om ock en fådan fjuk- dom flere gånger märkts Siberien och fe- Y 4 der- S3o igoi, Oci. Nov. Der. dermera i Tyfkland, Atmosferens befkaftenhet vid generationen på bagge ftållena varit den- famma, famt att likheten genom Solens och kan hånda Månens åtgärd férfi begynt Gfter ut, och federmera fortfats åt Våfter. Allt detta kan hånda uti Januari! det ena året, i Februarii det andra, i Mars det tre- dje^ kan vara längre eller korrtare, häfti- gare eller lamare, dock alltid åftadkemma f am- in a yårkan , fa mm a fjukdommar, forr eller finare, det ena året fom det andra, och fe- dermera andra fig till en annan vårkan, fom. åter intager en vifs tidsrymd. Sådana Perio- der årfaras fom oftaft; men deras Jångd, be- gynnelfe och flut biifver det fvårafte att ut- •forfka; dertili årfordras en jämförel fe icke al- lenaft af likftållda Väderleks -Dagböcker for lavar ort och for många år, utan jåmvål att i Dods-Tabellerna år antecknadt, uti hvilken Månad och Vecka en Epidemie begynt vifa fig; man får då något fpår att leta ftg fram, någon anledning atr jåmfora Januarii Månad ined Februarii, närmare Månader med fjår- snare, anledning, fom nu alldeles iaknas, eme- dan man icke känner dagen eller veckan, når .en gifven Epidemie begynt, icke har lik- ftålida och långa Journaler; och når jåmfö- relfe anftålles, famt någon likhet i väderleken på vanliga eller ovanliga tider finnes, man derfore icke vet, ora Epidemien begynte, når denna eller någon annan likhet inträffade. Man ftannar i gifsning , och kommer icke till i8oi, Oci. Nov. Dec. 331 den vifshet, fom forutfer följderna for hål- fan af hvad väderlek fom hälft, famt uppgif- ver fåkra forefkrifter och varningar. Att likväl med jåmförelfer gåra något for- fok, har jag uppgjort en Väderleks-Tabell for alla 21 åren ifrån 1775 till och med 1795, få inrättad, att hvar Månad har fin Column, famt hvarje 10 dagars Barometer-Gång och Väderlek fin fårfkillda rad i Columnen; Ta- bell fom upprättades, dels att utröna om vä- derleken de åren då Koppor och Måfsling graderat haft någon likhet, dels ock att finn?* någon likartad orfak till vifla andra Sjuk- dommar; dels ock, att i fall något förnöjande Refultat träffades, att Tabellen härjämte bi- foga; men få foga likhet har imellan de med Epidemien behäftade åren befunnits, att deraf ingen fåker flutfats kan göras, huruvida en fådan fjukdom har uppkommit, eller (kall upp«* komma vid den eller den befkaffenheten i Atmosferen. — Tabellen har derfore blifvit åfidolagd till annan tid, och till defs man hinner forlånga den till få många år; fom ordentliga Väderleks Obfervationer gifvas i Sverige, hinner ranfaka och jämföra alla der- mU, forekommande likheter, då federmera flera flutfatfer deraf på en gång kunna dragas. Hvad fmittfamma Sjukdommar angår, år hos dem icke att foka någon jämn gång eller jämna mellanfkof af år, emedan de kringfpri- das genom fin egenfkap att förgifta en vifs krets af Atmosferen kring den fjuka , hvilken y 5 Au 332 1 8oi, Oct. Nov. Dec. Atmosfer dels infupes af frifka,fom federmera deraf infjukna, dels ingår och faller fig uti de frifkas klåder, hvilka en vifs tid bibehålla kraften eller giftet, och under denfamma fe- dermera på andra håll fmitta ifrån fig. — Men Koppor och Måfsling finnas vara af en egen art i den delen, att de återkomma fvå- rare efter en vifs tid, de förre hvart 5:te och den fenare hvart 7:de år. — Hvarifrån kan detta egna komma, då man finner, att hvart 5:te, hvart 7:de års Våderlek har foga likhet? Mån det kan hårrora af Växter, fom frodas hvart 5:te, hvart 7:de år, och fom de krea- tur fortära, hvilka tjåna månnifkjan till foda ■famt få »forarta dem, att deras Mjölk, Kott, federmera åRadkommer en Difpofition hos Måttnifkjan att låttare emotta^a fmittan. — Då det år gifvet , att viffa Kreatur må fåmre af viffa våxter; att viffa växters fro, rötter ligga flera år i jorden innan de gro och ut- veckla fig; då man ock nu fortiden vill påftå, det Ko -Koppor kunna nyttjas till ympning, få kan den foredållningen icke vara få aldeles orimlig, att de fårnader, fom Kor ibland få på fina fpenar, hårflyta af otjänlig foda, af ofunda influkade våxter, och att denna fjuk- dom federmera genom Mjölken gor en be- någnare Difpofition hos Barn att fmittas af Koppor och Måfsling — Om man vill laga, att defla fjukdommar inkommit till Sverige i fenare tider, och att deras kring r pridande fa- ledes beror af främmande (kål, få håfver detta icke Igoi, Ott. Nov. Dcc. 333 icke den uppgifna frågan, emedan man hår icke talar om en vårklig Koppornas ofvergång ifrån Korna till Månnifkjan, utan endaft om en till fmittans emottagande tjänlig Difpofi- tion, hvilken kan hafva varit till få våifore, fom efter Koppornas invandring. — Vifar fig icke denna Difpofition, eller grafTéra icke Koppor de år, fom Kor hafva får på fpenarna eller andra krämpor, få må fådant vara; men i alla fall torde likväl en uppmårkfamhet icke vara utur vågen, hvilka fållfynta eller inter- mittenta växter vifa fig det året, då Koppor härja, eller året förut. Att påftå, det Kop- porna, (få till fågandes, likfom ödande In- fedier) fortära under fin fart all for fig tjänlig föda, och återkomma icke forr ån födan åter- vuxit, innehåller ingen bevisnings-ftyrka eller något fyfifkt fkål; ty huru kan man foreftålla fig, att de fvåra Kopporna, fom borrttogo få mycket Barn åren 1784 och 85 (Se Tab. T), borrttogo med detfamma Difpofitionen hos de Barn, fom föddes 1786, att blifva fmittade forrån 1789 och go? Mån det icke i detta fall år få fyfifkt att tro, det en fårfkild på vifTa fkof återvåxande föda, fom medelbarli- gen eller omedelbarligen fortåres , vårkar en benägnare Difpofition? Men nog hårom. Uti deras antal, fom omkommit genom olyckshåndelfer, utgöra Drunknade och Barn qvafde af Ammor det ftorfta och har varit årligen fom följer: Ar 534 1 8oi, Oä. JVov. Dec. Ar Qvafde af Drunknade. Ammor Mank. Qvink. Summa 1775 485 I ^fi 1776 530 Afi7 *rO t I AQ 63,6 v> 3- v/ 1777 527 QA 52A 1778 522 A7l Il6 5ft7 jO t 1779 494 I IL 111 1780 486 I 37 6l 5 178» 494 500 I 3Q 1782 524 202 7£I 1783 419 1 27 1784 456 J D * T2Q 670 1785 496 I 70 7< I 1786 568 j j*r I 6Pa 1787 410 57Q I 23 * ^ 0 70 2 1788 527 * DO 726 1789 503 211 7Q3 1790 434 808 175 Q&3 I79i 438 710 I70 880 1792 534 726 1 66 892 1793 557 677 182 859 1794 470 842 135 977 »795 480 6l3 139 752 Vidare finnas omkomne årligen genom åtfkilliga an- Mank - Q vInk - Summa dra olycksfall omkring . . 450 1 50 600 Sjåifmördade .... 60 20 80 Mördade Gamle . . , 24 8 32 — Barn ... 14 AJla defla Dödsfall, i fynerhet de qvafdeBar- nen, vittna om den grofre vårdslöshet, fom råder bos Månnifkjor i affeende på eget och andras lif. Til- igox, 0£t. Nov. Dec. 335 Tillhggning imeltan Stroferna Pag. 164, Årgången af KongL Vet. Akad. HandL 1800. Härvid kan likväl den frågan uppftå, hum man då vill förklara, hvad fom i 2:dra Afhandlingen (Akad. Handl. for 1799 pag. 243) är anfordt, nåml. att Stockholm och Karls- krona Stader fått anfeenliga Rekryteringar ifrån Landet, den förra en årligen af 934 perfoner och den fenare en af 555? Hvad Karlskrona angår förklarar Rekry- teringen lig dar lått; ty de 83 59 perfoner, fom Staden på 15 år finnes hafva århällit, inkommo nåflan alle dit åren 1789 och 90, famt ändade dar fitt lif, utan att Stadens Folkmängd fårdeles förlorade. Undantagas åren 1789 och 90, famt jåmforelfe, i följe af Ta- bellerne B, C, D, E, anftålles for alla dc åfriga åren imellan Födda och Döda, fa bc- finnes att Karlskrona tvärtom okt fin Folk- mängd med 21 perfoner årligen, Hvad åter Stockholm vidkommer, fkulle män nog forhafla fig om man trodde, att Rekryteringen där hel och hållen iker ifrån den arbetande hopen. Utom de Klaffel*, fom uti Tabellen H åro uppräknade och egentligen tillhora Näringarna, finnas i Stockholm af Ridder- 336 1 801, Oct. Nov. Dec Mank. Qvink. Summa Ridderfkapet och Adeln I CO 8 204.A IT Pr åder och Lårare 3 r 1 7C2 Civile Ämbetsman « 2CC4- t - _7 374°. Militåre Ämbetsman . Ma ei firats - Perfoner , Nota- 557 SÖG 1 126 164 326 Staternes ringare Betjäning I376 5515 2891 Soldater . . . « « * 4^84 4498 9182 Privates båttre Betjäning 355 37~ 728 Privates ringare Betjäning . 1498 2173 367I Alle defle Klafler behofva forflårkning och rekrytera fig, vi fs t icke fjålfva. Skol-Barn, Hospitals och Fattighushjön , m. fl. kunna vid foregående fråga icke komma i betraktande. Vid jåmförelfe imellan hela Rekryteringen och Stadens Folkhop, famt under det förut- fåttande, att Folkmängden under hvarje 15 år okar fig få, fom imellan 1780 och 1795, yp- par fig, att ibland 76 Stadens invånare af Man- könet och 84 af Qyinkönet en inflyttad befmnes. Handlande, Fabrikörer, Handtvårksinåfiare och Lårgåflar få icke garna Rekryter rakt ifrån Landet; men alle i Staden varande mängder af Ridderfkap och Adel, Pråller, Lårare, Ci- vile och Militåre Ämbetsmän, Civil- och Mi- litär- Betjäning, Publike Vårks och Privates ringare Betjänter, Konfinårer, Gefåller, Handels- Betjänter, Sjömän, Forfvars-Karlar, Inhyfes- hjon, och Arbets-Tjånflhjon åro egenteligen de fom få årliga tillkott: I fin proportion få årligen: Adeln jSoi, Oåt. Nov. Dec. 337 Mank. Qvink. Summa All I 2 T O 25 ■s - » e r\ _ 3 4 9 Civile Ämbetsmannen . 20 20 40 Militäre Ämbetsmannen I 1 Magittraten och Civil-oetjan. 7 0 1 3 2 2 4 K a m m a r - 13 r å n ga r n e , Vakt- måftarne, m. fi. T 0 T O 0 I 53 T T A II 4 Jr nvates Dcutrc oerjdning r J 4 IQ 20 A 55 33 QQ 00 Handeis-Betjånterne . l 3 0 2 1 O * c e 17 21 «5 Q 3o .r orivars-iiariarnc • « « 39 o o 3o 11 Tnhvfrshionen . I 3 2 1 43 109 154 Summa 353 385 738 Hvad fom i denna fumma brifter ifrån 934 perfoner, årfåttes af Inhyfeshjonen ofver hvad anfordt år; ty invandringen af dem år årligen ganfka ftark, ofver 98 perfoner af Mankönet och 1 1 5 af Qyinkonet, hvilket Klas- fens fkillnad ifrån 1785 till 1795 (Tab. N.) gifver tillkänna. Men de tillfkott, hvilka Sjö- man, Inhyfes- och Tjånfthjon årligen få, åro de enda, fom (kulle kunna mifstånkas komma ifrån den arbetande hopen på Landet, omkring 150 af Mankönet och 230 af Qyinkonet , in allés 380 perfoner; ty ingen Bondedrång eller Piga kan fylla britterna i de ofriga Klafferna, icke en gång ibland 338 igoi, Oåt. Nov> Dec. ibland Uppaflarne. Men de nyfsnåmnde 38ö per- ibner komma icke heller alla rakt ifrån Landet: Flyttningen går få till, att Hufvudftaden merån- dels får fyllnader for fina Tjånftfolks - Klaffer ifrån fmåftåderna, och deffe fä till en del årfått- ning ifrån Landet. — En långväga Bondedrång eller Piga har fållan utvåg att i Hufvudftaden IkafFa fig tjånft, om den icke får medfölja något Herrfkap, att hos detfamma i Staden Jkora grofre goromåW men får Tjånfthjonet ett eller annat år viftas i en liten Stad, yppa fig genom de nya Be- kantlkaperna flera mojligheter att år hålla tjånft i Hufvudftaden. — Dock ehuru på detta fatt Småftåderne måfte forfkjuta Hufvudfiaden defs behof, finnas de likvål icke derigenom blifva for- minfkade. — Tvårtom åro ganfka ftarka anled- ningar att tro, det fom en framtid, når hvarje Stads Folk -Nummer nårmare blifver bekant, fakrare lårer bevifa, att de jordbrukande Små» flåderna oka lig lika få mycket fom vifta Lands- orter, och kunna af fitt ofverfkott bi fp ringa de ftorre, dock att maflan af alla Stådernas Invånare icke defs mindre okas, utan att Landet af fina medel behåfver tillikjuta mer ån fom fagdt år, nåml. 2 Drängar och Pigor af hvart Lån årligen. Rattet fer uti Afhandlingarne om Tabell- PourktU TitljlanJ. ArgSng. — Pag. — Rad. Står — Skall ft5 1799 Gottland 164 57 70 2f o 3 Lefvede hefa Sannolik 47 Mars. I80I 19 Fehruarii 1 1 Man 25 40 och 45 45 och jo Nya Litt. T. Sjukdomames Härjande. 1 Döde.' 1775- 1776. 1777- 1778- 1779- 1780. 1731- 1732. 1 1733- 1784- 1735- 1786. 1737- 1738- 1789- 1790. 1791- 1792. 1793- 1794- 1795- Medel-Tal, Män Aren. K Hems; Feber 4923 5002 4521 4321 3703 3743 4026 5103 5134 6092 6079 6233 6224 6543 10555 11813 9353 4282 4379 4397 5015 4983f) 675 32, 84. - - - 89* 90» Hill, Bröft- Feber 7824 7033 8027 7913 6360 6503 7317 11151 8216 7087 7869 9263 9066 8562 9011 8655 3203 7134 7542 7532 10793 8169 1105 82» 33. 86 - - 91. 95* Hals-Flufs . 346 385 381 336 346 305 510 1079 963 533 617 144 460 565 701 593 377 830 1133 648 608 603 81 82* 83. 85. 89/ 91 - - 93# 94 Sjur. ocb Blåfeften 92 90 100 82 112 100 124 116 106 lOf. 119 \3B 120 131 133 137 140 12É 153 134 140 119 16 36 - - - - 95 Infpårradt Bräck 94 94 93 94 91 97 101 126 141 131 127 L49 116 142 122 160 173 13c 150 157 156 126 17 83 - - 86, 82, 90 - - 95 Rofen, Kallbrand 502 474 526 546 470 475 56o 694 724 652 646 62= 636 643 694 69E i 758 696 807 804 712 638 86 82 - - 85, 87 - - * 95 flag 2905 3205 3471 3051 5050 3364 3379 3903 5931 4080 4122 379E 3907 4123 4335 5903 4310 4543 4456 4408 5H3 3891 526 82 - - 85, 37 - - - 95* Froffa - 1851 3196 3855 1057 943 1155 1323 1390 794 917 615 633 710 656 1039 1564 535 553 683 1033 176o 1252 170 75, 76», 77o> 81, 82, 90, 95 Röt- och Flackfeber 1277 2011 1346 1137 1320 302 1242 1133 1739 2150 2661 2687 2606 3922 10874 9474 6581 1593 1254 1446 1145 175 lf) 237 76, 83 89*, 90* 91, RådTct . Blodhofining, Förblc 5061 2106 3054 2232 4432 1239 7479 1375 10305 2357 4901 2492 1266 3520 3191 2472 5879 4624 2346 5452 1169 3564 482 75, 79, 81, 83;.» 85> 91 92 dning 36l 258 316 267 343 331 307 344 334 303 329 296 315 418 377 411 314 296 313 304 292 325 44 75, 79, 80. 82, 33, 35, 32» ■ ■ 90 Lungfot - 3330 3326 3401 3285 3162 3505 3614 4515 3396 3637 3790 4238 4296 4396 4347 4253 4284 4006 4179 4339 5069 3943 534 Gulfot 2433 2071 2076 1926 2054 2067 2579 2207 2552 2002 2455 2622 2212 2613 2301 2329 2374 2043 2315 2228 2282 2254 305 75, 31, 33,35.86,33»-- 91,93,95 Andtappa, Magflen, 818 810 918 933 g22 971 1048 1027 1047 1009 985 1049 1028 1122 1201 1103 1164 1125 1102 1100 1196 1027 139 81, 83, 36, 88, - 95, Trånfjuka 1265 1074 1189 1197 1183 1287 1362 l6ll 1454 1485 1354 1674 1626 1749 1998 1651 1731 1578 1634 1657 1834 1504 203 Gickt - 844 777 734 785 692 807 795 859 775 777 730 298 843 902 971 999 922 906 904 826 1042 850 115 Dragfjuka 47 22 48 47 34 40 44 48 42 62 87 54 86 63 67 44 57 44 49 37 33 50 7 84 - - - 91 Fallande fot . 119 97 126 152 115 123 134 186 158 122 133 129 123 143 141 162 121 126 135 133 141 134 18 73, 82, 83» 83 - - * 90» 95 Skårbjug 78 56 72 65 83 102 93 148 117 110 96 71 112 93 30 223 109 32 53 72 56 95 13 O/-* on 9n 9*7 PP QfV Q1 80, 82 - - o4> oY. oö> y A Fulfir - 14S 204 205 213 223 190 190 170 133 243 269 199 189 219 215 193 214 195 236 217 202 27 >vc\ ork o c* Pfi PQ QO. Q2. Q4, Q 6 ! 79. oO, o5> öd> oy. y^» y- 6 » y^* w \ attenfot » Kräfta 1855 2096 2195 1914 1809 1932 2433 2620 2553 2494 2390 2300 2738 2331 2831 2563 2695 2505 2338 2531 2872 2427 328 01 00 - - Q1 CM. oi, o» - - - y±> yi> yo 187 198 210 235 135 202 139 203 226 222 229 272 245 244 242 253 244 207 236 227 247 225 30 73, 33, 85- 91, 93, - - 95 Spetålflca 7 5 18 11 10 8 16 25 5 12 21 12 9 17 83 15 7 12 12 11 12 13 12 ~n o-, aa Q<* 99 9.Q Q%. 77, ol, o2, 65, oo. oy* yo, Venerifk fjukdom . 33 33 51 35 32 43 62 100 93 112 160 135 103 125 126 114 140 191 174 208 103 14 34, 35- 86, 39, - 95 Vattenfkräck - Ålderdoms Brackligh Barnsbörd Blodgång Frifel - 4 7 17 5 10 15 9 14 12 15 8 23 22 11 14 13 9 14 15 2 4 12 2 77, 80, 82, 34. 36, 87. 89, 90,92,93 6517 6496 6717 6846 6150 7447 7694 8774 7449 7513 7930 7755 7205 7814 7877 7846 7830 7082 6906 7321 9052 7*143 1007 „ nr 00 ni QS 31, - - 36, 33, - - - 91, »a 900 839 786 900 892 849 313 891 742 724 796 782 853 893 974 954 1052 1119 1009 933 1045 395 122 60 54 46 50 66 51 55 64 54 66 43 60 54 49 55 52 51 77 67 71 75 53 8 75. 79. 82, 84. 36, 92, 95 77, 73, 32,-35. 39, 93, --95 l ? 87 180 145 78 75 103 156 165 202 229 131 135 120 170 96 119 131 148 159 155 156 13 250 1 2005 2297 2186 2160 2414 2523 2704 3311 2723 3037 2696 2114 2084 5944 1432 2901 1339 2320 1449 3227 .1479 2681 1554 3333 1452 2511 92 1546 1470 36 1364 1932 1315 2511 1347 2143 1904 258 75 — - -85' 76, 77°, 73, 82, 33, 35- 36. 83, 90 Kikhofla 2747 3179 4031 3792 2485 1836 2795 378 Stropf^uka 50 173 142 64 56 53 52 81 74 60 27 41 40 37 42 59 113 76 10 76 - - 79. 84. 91. 92, 95- Koppor - 2087 oW4 46o4 8473 4754 4455 5673 7071 15706 7263 2406 5655 7524 11002 6552 5323 2411 4628 8593 3745 6492 873 —r. w™'= av oe 99 - OO- 04, nc i. 73. 79 ' o3- 05,00 yu,- yt> »o Mlfsling 856 231 2566 2 53i 591 335 552 652 491 634 5253 2339 325 343 43 726 371 521 2722 4513 2574 943 1352 183 77. 73, 35, 36, 92 93'- 94- nk »m 90 9X 92 - - 95- 70 - - 79» o- 1 , o3) y-* ^ 73, - - 31, 33, 91. 94. 9o> Skarlakans Feber ilu - - 81 255 175 120 294 206 173 93 69 65 131 33 144 263 503 245 351 193 26 501 431 434 574 656 539 563 453 517 402 390 475 288 403 467 497 447 683 434 422 631 611 504 63 Mafcai - 295 332 275 262 ol9 339 348 539 235 251 239 26 442 56 343 342 413 421 452 45 361 341 46 00 - »4, 89 - - 95- 75- 77. --79, 35. 37. 89 93,-- 95- Bamkräfta 47 27 49 40 33 32 30 19 24 26 38 13 36 25 63 25 24 35 33 30 4 R.fen, Ang. Sjukan 61 30 68 54 53 73 169 79 71 89 100 127 79 92 96 133 127 185 129 102 95 13 81, 85, 36, 91 - " 9* Oangifven Sjukdom Olyckibiadelfsr 10551 9724 1658 10493 10607 10113 9791 10426 10873 10337 11444 11672 12060 10649 12335 12551 13064 13565 13233 12239 U976 12237 11453 1549 85. 86, 88 93- . 84, 35. 83 9JL 1635 1584 1688 1735 1591 1697 1354 1785 1905 1993 1314 1775 2309 2019 2156 1988 2152 2077 73069 2173 2101 1339 256 Summa 65038 64458 70391 70667 73413 59645 71790 74918 80969 30932 31073 73750 63349 80777 96250 90413 84313 70744 77156 31536 73925 10000 t) Undantagne Aren 1779, 90 och 91, fom denna Sjukdom af en fråianiande ordfak härjade. Litt. u; Medel - Talet af Döde, Åréa 1775 ----- 1795; \ VtljlM Efter Medel - Talet hafva ibland 1 0,000 Lefvande dött. Af Hetfig Feber. Hall. H>' a r |? S ? c/i oq Frosfe. ! Rot -Feber, j Rödfot. ' a 5" ga 1 Lungfot. j | Colrk. j Gulfot. | j Tranfjuka. \ Gickt. Dragfjuka j Fallahdefot. j S' jr*. cfq Vattenfot. j | Kräfta. j Spetallka. | j Venerilke | j Sjukdomar, j Vattenlkråck. j Ålderdom. j i Barnsbörd. j a a. era OT Frifel.. 1 a' era 1 Kikhofla i 0. » j Koppor. g o!' Skarlakans Feber. S ? j Likmalk. Engellka Sjukan. 1 Oangifne | Sjukdomar. Olycks- Håndelfer. 1 Upfala Stift 154 o 32,8 14 0,5 0,6 0 n 14 8 6,0 /.2 9.7 5.9 4.2 2.9 2,3 0,1 0,5 0,3 0,9 11 ? 0,9 29.3 5.2 0,4 0,1 4>5 6.2 09 0,2 26,4 3,9 0,2 14 0.1 0,2 36-3 6-7 ' s ^ria 0 '" 1 ^ if^ 40,b 27,2 1,6 o,3 04 4,0 117C 10,2 13.3 4)9 22 67,2 5.2 5.2 13.3 3-5 0,1 1.9 25,5 1,6 234 9.6 0,3 5.0 5.0 0,5 25,3 5,4 0,6 45 16,9 74 10,2 10,2 1.6 21,5 ?* 3.6 2,6 2,9 0,1 0,3 0.3 0,7 0,7 0,3 23.3 5.8 0,3 0,2 2.7 7.0 13,3 5,0 0,2 14 0.8 0,2 34-0 5-7 • • .Lindköpings 18,3 33-5 04 0,5 2,9 134 5.0 8,4 16,1 34 3,5 4.7 0,1 0,3 0,3 1,0 15,2 0,6 0,9 22,5 7.6 0,5 0,5 7.0 84 ■M 18,9 0,2 2,8 i>3 0,2 28-3 7-2 18.2 51.9 IQ 0,5 0,6 1,6 5.1 10,4 11 8,3 6.4 4,3 5.2 3,5 0,6 o>5 0,2 2,2 5>l 0,7 0,4 29,3 5.3 0,5 1,1 7,5 7.6 00 16,3 ?n 0,4 i>3 0,3 23-5 7-3 - - Kalmar 2^,6 0 a. 0,4 3,5 131 6,5 12.2 12,5 5.5 5>1 1 K 6>D 0,5 0,7 9>i 0,6 0,3 0,3 5>3 00 15,3 4>0 i>3 13 8-2 - - Gottlands - _ . 1 224 17>7 0 0 u,3 5,5 9,0 2,6 4.3 7,7 10 6,7 5,0 2,6 8.0 2,6 0,1 0,5 0,5 6,7 . o^6 0,3 41,2 44 04 0,4 l %o 9,7 00 15,1 0,3 0,3 0,3 1.6 0,3 40.2 4-3 . r Karlskrona Stad _ 76.6 52,3 00 02 '_ 3,0 30,3 3.8 120,0 17,6 24.3 9.1 12,1 25,7 7.5 0,2 0,0 2,2 00 23.5 0*7 0,7 294 3,8 0,3 0,1 3,3 00 29,6 7,6 0,0 35 0-9 0,7 0,7 0,2 304 6,9 - t Skara - 18,2 31.7 14 0,4 0.5 1,3 4.1 11,9 1*4 11,0 7.6 2,8 10,1 3,0 0,1 0,5 02 o!s 54 0,7 04 26,5 5,6 0,3 0,6 4,^ 9,3 0 1 21,5 4,0 0.1 0,7 0.7 0,2 30.6 6.1 - KarlSads - 18,2 27,0 14 0,1 0,5 1,9 6,5 1,1 54 17,7 0,5 9,7 10,6 2,5 5,3 3,3 0,0 0,3 0,1 04 5.9 0,6 0,7 13,1 6,2 0,3 0,0 7,4 0,1 19,3 3,2 0,0 1,0 l.l 0,1 34-7 8,7 . - Wåflerås 15.5 44,0 1,2 0,6 04 1,9 10,3 3.2 4,5 10,7 0,7 13,2 6,3 6,i 3.6 0,0 0,0 04 0,2 04 3,5 0,9 0,1 22,6 4,3 0,3 0,3 5,2 5,5 0,3 22.3 34 0,3 1.6 1.0 0,1 33-3 ra; .- • Hårnålands 13,6 1,0 0,6 0,2 2,3 7,1 0,7 5.7 7,5 0,7 8,1 7.3 5.3 5.0 2,5 0,1 0,5 0,1 0,5 5,2 0.8 0,1 26,9 5,2 0,5 0,1 24 3,4 0,0 14,7 24 0,1 1-5 0,3 1.3 51-3 6,3 =■ Åbo - 15.3 1&9 24 0,3 0,2 2,8 7,2 3,1 13,1 12,1 0,7 11,5 12,5 3.6 2,6 2,2 0,2 0,5 0,1 0,5 04 6,7 0,9 0,1 20,0 5.7 04 0,2 4.3 13,6 0,2 24,9 4,9 0,7 3-7 1.3 0,3 60.1 5.5 Borgå 55,1 28,2 4.8 0,1 0,2 1,6 5.7 44 15.1 25,5 0,6 3,3 5.1 1.9 4.0 1,6 0,0 0,5 0,2 14,1 0,7 0,0 12,1 7.3 0,0 0,1 2,6 19,3 0,0 33,9 4-5 0,9 0,5 1.3 0.1 46.6 5.9 Hela Riket 19,1 28,0 04 04 2,1 15,3 4.2 9.5 12,2 1,1 154 7,7 3.5 5.1 2,9 0,1 04 0,3 0,6 3,3 0,7 0,3 25.5 5,9 04 04 6,5 9,6 0,2 4.6 0,6 1-7 1.1 0.3 39.Ö 64 ■ - Mankön 21.5 29-9 2,3 0,6 0,7 2,3 14.7 4.3 10,5 12,9 1,2 14-8 3,7 3.6 5.3 2,3 0,1 04 0,4 0,7 7,7 0,7 0,3 21,3 0,5 7,2 9,8 0,2 22.0 4-9 0,7 1-9 1.2 0,3 44-0 9.3 ■ Qyinkön: . 18,2 26,2 » 0,1 2,0 12,0 4.2 '8,5 11,6 0,9 12,3 6,3 34 4.9 2,9 0,1 04 0,2 0,6 8,9 '0,3 0,3 29,4 ' 5,9 04 04 5,3 9,3 0,2 21,5 4.5 04 1,5 1,1 0.2 34-9 3-7 i Ut. Y. CorreÄioner för Tabellen U, når Åren 1789, 1790 och 1791 undantagas. De Dödes Medeltal. Af P i l ! f s 1 g* t n i f f 1 1 i ST I Strängnäs Stift . Vexiö 247 % — Kalmar .... 51 — Karlskrona Stad — Gåteborgs Stift 33 32,6 33 135 260 1 24 34 744 154 475 — Hela Riket . . . Mankön .... Qyinkön .... 4988 2582 2406 1751 901 850 \ Dylika Correftioner for Tabellen X. Ibland 1000 Lefvande hafva afgått. Af 1 i .1 1 i 1 I 1 f I 1 r I Strångnås Stift . — Vexio — Karlskrona Stad — Göteborgs Stift —Åbo —Borgå — Hela Riket . , . c— Mankon. — Qyinkön 14.7 25.3 26,6 24,7 ■ 25 7,9 3.8 6,8 s 17.0 I7.i 18,4 15,9 -g s / i$öi, ÖEi. Nov. Déö. 539 Ny® öch mindre kända Sven/ka Laf- ärter, befkrifné äf ERIK ACHARIU& VIII* Förtfåttning* *) LICHEN Bellidiflorm* Tab. IV. Fig. jh ä-C. L* cartilägineus , foliis miriiitis fubimbricätis lö~ batö^crenätisjbacillis pällidö^virentibus fcabrlå eiongatis cylindraceis fubraifrofisi fcyphis ter» iilinälibus Clavätis * tubérculis ffiinmiffimis cörifertis tröccirieiSi Scyphöphöfus hellidiflorut. Svéh Blomtöpps~iäf* JJchen bellidiflortiSi Lichenogn Svec* Prodn p 5 194. ii. Slö, Häbitat ad Rodmöfleri iil Sylva Kålmårdefl ÖftroGotiäs löcis möntöfis humidis fylvaticisj pierlimque ipter Polytrichä* WissTRiNCL DescMi^tiö* Mgå tcrrcflri^ 2*3 pollices lorigä* Foliä primordialiä parva , fubimbficätä läcerö^ läciniäta fcyphiferäl fupra älbo^ virefcentiä* fubtus älbiffimä, demum eväriefceiitiä ; fecun* dana his fimillima, plus tniiiiisqUé lacihiatä eröfo-crenätä* iil bäcillis fpärfä* Se de fofegåefidé titi deffe Handlingar föf åren 1794 - t8ot* . Jt V. d» Håfidh Q IV. % Bäcillä 342 i8oi, 0£i. Nov. Dec* LICHEN cervicornis* Tab. IV. Fig. 3. a-£ L. Cartilagineus , foliis ere&is laciniato -inciGs caefio- virentibus; fcyphis fuprafoliaceis tur- binatis concolöribus demum proliferis, tu- berculis marginalibus feffilibus fufco - nigris. Scifphophoruf cervicornis. Svec. Hjorthorns-taf. Lichen cervicornis» Lichenogr. Svec. Pro dr. p. 184* n. 296. Habitat ad terram fupra faxa inter mufcos. Descriptio. Alga terrefiris, caefpitofo-congefla, 1-2 ungui- cularis. Folia ereéia laciniato -incifa, laciniis linearibus expanfis obtufis fubintegris; fcyphifera, per- fiftentia, csefia cum quadam virefcentia, ad bafin nigra, fubtus albidiorä, Bacilla parva, lineam unam alteramve longa, ere&a nuda glabra nliforrnia foliis concolora, fuperne magnopere dilatata fcyphum for- mantia, e cujus centro bacilla alia 8c qui- dem iterata prolificatione faepe exfurgunt; frequenter fimplicia & rariffime, nifi per prolificationem e fcyphis, dichotomo-ramofa, intus fifculofa. Scyphi fuprafoliacei, in bacillis fingulis termi- nales, turbinati claufi, di/ca planiufculo f^epe prolifero, margine exftante crenulato tuber- culifero. Tuber- i$oi 9 0£t. Nov. Dec. 343 Tubercula in fcyphorum marginibus feflilia fub- folitaria rotundata minuta fufco nigricantia. Subjlantia ut in reliquis fcyphophoris. Obs. Colore, ftatura 8c conformatione propria a cognatis omnibus diftin&a 8c facile dignos- cenda fpecies, LICHEN Cariofus. Tab. IV. Fig. 4. a -g. L. cartilagineus, foliis minutis fubimbricatis lo- bato-crenatis, bacillis albo-virefcentibus fub-^ perviis cariofo*cancellatis fcabris fuperne di- vifis; taberculis atropurpureis. Helopodium cariofum. Svet. Fråt4af. Lichen cariofus. Lichenogr. Svec. Prodr. p. 193. n. 313. Liljebl. Sv. Fl. Ed. 2. p. 435, Habitat in campis flerilibus glareofis. Descriptiq, Alga terreftris, pollicaris. Folia terrae adnata perfiftentia, fubimbricata , parva rotundata, lobato-cremata, aibo-vire- fcentia, bacilla producentia. Bacilla erefta , craffiufcula cylindracea , fub* fiftulofa, longitudinaliter lacunofo-cancellata, cariofa inaequalia & fubafpera, albo 6c cinereo- fubvirefcentia , fimplicia 1. fuperne divifa 8c rarius quafi in formam fcyphi dilatatav Tubercula in bacillis terminalia feflilia fungofa rotundata, inaequalia atropurpurafcentia, fupra parum imprefia, margine tumido recurvo; Z 3 ta 344 igoi, Och No v. De c, in bacillis fimplicibus folitaria, 8c in fingulo ramulo unicum, licet in ramulis brevifiimis 8c confertioribus conglomerata appareant. Subfiantia eartilaginea, aliquantum flexilis. Obs. Scyphorum verorum veftigia nulla ob- fervare potui, nec prolificationem ut in fcy- phophoris.- Hinc ab iflis removenda eft haecee fpecies , qu?e certe maximam cum i. Symphycarpo 8c L. botnjtide analogiam ha- bet, atque cum his ad Helopodia mea potius referenda. Cfr. Lichen. p. 1 98-200. LICHEN muvkatns. Tab. IV. Fig. 5. a-d. L. caule feens fubfolidus ere&us rigidus tere- tiufcLilus flexuofus nigricans vage ramofus, fcutellis terminalibus radiatis demum con- vexis amplis Inaequalibus badiis. C or ni c ni aria muricata. Svet. Brodd-laf. Lichen muricatus. Lichen. Svec.Prodr.p. 214.11.332. Lichen acukatus. Swartz Aét Upf. Tom. IV. (excluf. fynom.) Habitat in iocis ficcioribus montofis przefertim maritimis. Alandi^e Inf. Swartz. Descriptio. Alga terreftris, rupicola, vix pollicaris. Vaules in caefpitem congefti ere&i rigidi glabri foJidiufculi teretes, axillis paullum compreflis, flexuofi, bafi fufeefcentes , ad apicem nigri, vage ramofi; rami breves patentes flexuofi, ramulis ultimis fpinulofis bifurcatis. Scuteto* i8oi, 0£i. Nov. Dec. 345 Scutellcs in ramulis terminales rariores, in. in- fantia planiufculze rufefcentes, margine in- sequalitcr ciliato ; per astatem convexae ainplae inaequales, fublobatae, margine inermi ob- tufo, recurvo. Subfiantia cartilaginea fragilis. Obs. In ter L. acukatum 8c L. hicolorem quafi medius. Differt vero ab illo colore, caulibus teretibus fubfolidis 8c aliter ramofis; ab hoc autem fummitatibus nigris rigidis aculeatis 8c fiatiffa diverfa. LIC HEN bicolor. Tab. IV. Fig. 6. a -b. L. Caulefcens folidiusculus eredus rigidus teres niger fubdichotomus , ramis longioribus ra- mulofo - fibrillofis , fummitatibus capillaceis nutantibus cinereo-fufcis. Cornicularia bicolor. Svet. Qyaft-laf. Lichen bicolor. Ehrh. Crypt. exf.; Beytr. 3; Hannow. Magaz. g. Gm el. Syftenia Linn, Achar. Lichenogr. Sv. Pr. p. 2x5. n. 333» Ufnea bicolor. Hoffm. Fl. Germ. Habitat fupra faxa inter mufcos. Descriptio. Alga terreftris, faxicola, 1-2 Pollicaris 1. paul- lum ultra. Caules conferti, caefpitem plerumque forrnantes, ere&i glabri teretes fubfiftulofi rigidi atri dichotomo-ramofi; rami ere&iufculi virgati Z 4 parum 345 l8oi } Oct, Nov. Dec. parum fubdivifi, longiores, undique ramulofo* fibrillofi verfus. apicem capillacei tenuiffinii folidi huc illuc flcxi, fubnutantes difcolores cinereo- fufci. jScutellce ignotae. §ubjlant'w cartilaginea. Figurernas Förklaring* Tab ? IV. Fig i? Lic hen beUidiflorus. a. En Blo n{ler4af i naturlig ftorlek, fom vi* far flere af de olika fått, på hvilka nåmde Lar granar fig ur Bågarens kanter, varan- (Jes endaft de ofverfta bågarne* blom- eller frugtbårande , de ofrige antingen ojåmt tandade. eller vid greningen dårutur nå-» ftan förfvundne. h, En dylik Laf, mera enkel, rak och bukig, fullfatt med de fmå ljusgröna på andre fidan alldeles krkhvita naggade blad, fom merendels alltid finnas {trodde på denna Lafvens fkaft. C, En af de ytterfta Bågarne forfforad, fom vifar frorednings-knolarnes fkapnad något tydligare, omgifvande JBågarens kant få* fom en krans, fammanfatte af klas-tals ganfka fmå fammangyttrade knölar, af en ganfka vacker och hogrod fårg. lSoi , Oci, Nov. Dec, 347 Fig ¥ 2. Lichen parechus. En HombladsMf i naturlig florlek mogen och utväxt. Sjelfva fkaften hinnagtige, inuti torna, utanpå flåte men ojåmne af intryckte flållen, bukige med fine få vål på ytterfta åndarne hvafstandade fom frugt- bårande trubbige korta grenar. Skaften få nertil fom uptil prydde med hår och dår faugyttrade blad. fa. Denna Lafs hvitgrona och inunder all* deles hvita blad, infkurne , flikade och i kanterna naggade, från hvilkas ofre fida mårkas tvånne utväxte Bagare på fina fkaft * * i kanterna ojåmne och randade, alldrig frugtbårande, hvilke då Lafven tillväxer, grena fig, fom uti Fig. a yifas och bågarne forfvinna, c. Ytterfla grenarne af denna Lafs fkaft, korta trubbiga, men fullfatte på åndarne med utfpårrade taggar med fvarta fpitfar, d. Andre af de y tterfla grenarne, åfven trubbige men fom i ftållet for taggar båra åmnen til de knölar fom vid f. foreftåljes fullkomligt utvåxte, klas-tals hop- gyttrade, til fårgen rödbrune. Anm. Alla defle Figurer åro i naturlig florlek tecknade efter det utfeende fom vifar fig då Lafven år fårflc, eller af vatten upblott, och fålundc? något norre f fylligare och tydligare ån dä han år torr Z 5 Fig. i 348 i8oi, Ott. Nov. Dec. Fig. 2. Lichen cervicornis. a. En Bjarthorns-lafs blad med infkurne nå- flan jåmnbreda flikar uppå grå-blå mer och mindre i grönt flotande inunder lju- fare och mera hvita. b. Ett afikildt blad, fom från flera af fina flikar utfkjuter dårpå våxande flkaftade trumpetformiga Bågare af famma fårg med bladen utanpå. c. d. Någre af denna Lafs Bågare, fom från fin medelpunkt utflkjuta andre i"kaftade bågare med fortfatt utgrening åfven från deffe fiflc. e. En artig foråndring af denna Laf med fortfatt utvåxtning ur flere bågare efter hvarandra med ett enda enkelt bågar- fkaft 5 hvarvid fjelfve bågarne forfvunnit och i deras flålle blad tilkommit. j. En Bågare forflorad, fom vifar des fkap- nad få vål fom huru de fvartbrune kno- larne litta fåftade enfamt kring des kant. Anm. De foregående Figurerne Qa.b.c.d.e.) åro alle i naturlig florlek. Fig. 4. Lichen cariofus. a. Fr åt -laf vm med fine fmå naggade hvita blad vid en liten jordklimp, h varifrån åt- fkilliga fkaft upftiga, de dår åro jåmn- tjocka, utanpå fkrofliga och anfråtta (lik- fom på murkna och carierade ben) hvit- grona, antingen enkla eller mot åndarne 2, 3 i8oi, 0£t. JVov. De c. 349 2, 3 eller flerdelta; fållan å ny o delta, eller liknande en Bagare fåfom vid *, altid (lutande fig med en fvartrod eller mörkt purpurfårgad enkel frorednings knöl. b. r. Tvånne Fråt-lafvar, hvilka åro få delta, at grenarne antingen i en krets omgifva ofverfta delen, eller ock fynas likfom dar- flådes fammangyttrade. d. e. Tvånne andra Fråt-lafvar med å ny o delte grenar. /. En förändring af famma Laf uptil finger- delad. g. Ofverfta delen af en enkel Fråt-laf for- ftorad, hvarå fynes fkaftets håligheter, famt den knol, fom betåcker ofverfta åndan , kullrig , något urhållkad uppå med trubbige inbojde foga mårkeligt bug- tige kanter. Anm. Utom denna fifta Figur åro alla de ofrige (fl-/) i naturlig ftorlek. Fig. 5. Lichen muricatus. a* Brodd-lafven i naturlig florlek med fine i en torfva med hvarandra intrafslade fvartbruna ftjelkar och grenar, hvaraf någre åro forfedde med rödbruna Fro- rednings plåttar. b. En frånfkild Stjelk fom vifar grenarnes flållning och de ytfcerfta fmågrenarnes två- klufna taggiga fpitfar. c. En 35o igoi, 08. Nov. Dec. c. En af fmågrenarne med dårå fittande ung Froredningsplått, hvars kanter åro om- gifne med ftråfva ojåmna hvafia hår. d. En dylik fom vifar utfeendet af Plåttarnc då de blifva gamla. dnm.De trenne fifta Figurer (b. cd.) åro flere gånger fårftorade. Fig. 6. Lichen bicolor. a. En Qvaft-laf i naturlig florlek med flere torflikt fammanblandade fljelkar och gre- nar, hvilke nertil åro fvarta och ftråfva, uptil ljusbrune, fina böjlige hit och dit böjde, ofver alt fullfatte med hårfria fmårre grenar. h. En af de fmårre eller fido- grenarne for-» florad. Utdrag Utdrag af Kongl. Vetenjkap? Academiens Dagbok* FÖR T E K N I N G pa de Böcker, Injlnimenter och Natur alier m. m. fom under detta årets forlopp blifuit Jkankte till Kongl. Academiens Samlingar. Böcker. Herr Nils Collin i Philadelphia. The American Univerfal Geography by ffedidian Mar fe. III Edit. Bofton 1796. 8:0 Maj. mm Benj. Smith Barton. New Views of the Ori- gine of the Tribes and Nations of America. Philadelphia 1798* 8*o« — Benj. S. Barton. A Memoire concerning the disfeafe of Goitre as it prewails in different parts of North America. Philadelphia igöö, gro. =— James Mease. Outlines of a Courfe of Leftures upon the Application of the principles of Natural Philofophy and Chemiflry to arts Manufaclures and Common purpofes of Life. Philadelphia I801. 8:0. — Obfervations on the Arguments of Prof Rufh in favour of the Inflamatory Nature of the Difeafe, produced by the Bite of a mad dog. Philadelphia igoi. 8:0. — An Inaugural diflertation ou the diffeafe produced by the Bite of a mad dog or other rabid animal. Philadelphia 1792. g:o. — C. G. SjösTéN. Inledning till Naturkunnigheten af A. W. Hauch. Ofverfåttning från Andra Danika Uplagan. Stockholm igoo. $:o. «— S. Odmann. Donald Catnpbells Landtrefa till Indien och Fra Paolinos da San Bartolomeo Refor uti In- dien. Sammandrag. Stockholm igoi. • — P. J. Hjelm. Af handling om Indigos tillverkning af Vejde-orten. Stockholm igoi. g:o. — C. H. Uggla. Codex Juris Gehtium diplomatiens G. G. Leibnitii. Hanoverae 1693. Folio. — ManthTa codicis Juris gentium diplomati ci, Auclor^ G. G. Leibnitio. Hanoverae 1700. Folio. Herr Herr And. Sparrman. Utvalda allmint nyttiga och merendels nyare Ron och Samlingar i Medicine, Pharmacie, Chemie &c. Andra Delen innehållande Gapitain ®fancouwers Refa kring Jordklotet åren i?9°> 95- 8".o. Herr G. Paykdll. Fauna Svecica Guflavi PaykulU Tom. III:us. 8:0. Kejserliga Ryska Vetenskaps Academien. Nova Afta Academise Scientiarum Imperialis Pe- tropolitanae, Tomus XII. Petropoli igoi. 4:0. L*Institut National. Mémoires de 1'Inftitut Natio- nal des Sciences 8c des Arts, favoir. — Sciences Mathematiques 8c Phyfiques. Torne III: me. å Paris an IX. 4:0. — Sciences Morales 8c Politiques. Torne III:me. ä Paris an IX. 4:0. — Litteratur 8c beaux Arts. Torne III:me. å Paris an IX. 4:0. Herr J. Delalande. Hiftoire Célefte Francoife 9 par *f. Delalande. Tom. I:er. å Paris an IX. (1801) 4-0. Herr Delambre. Tables Trigonometriques decimalen par Delambre, å, Paris an IX. 4:0. Inftrumenter. L'Institut National. En dubbel Meter och en Toife, inlagde uti et och famma foder. Naturalier. HANS MAJ: T KONUNGEN, har allernadigft be- hågat lkånka alla de dyrbara Samlingar i Natural- hiftorien, hvilka forvarades på Drottningholm och fom finnas till ftorfta delen befkrifne i C, Linncti Mufaeum Ludov. Ulricje Reginae famt i Mul. Regis Adolphi Frederici. Af deffe Samlingar åro redan med Kongl. Academiens förenade, de fållfynte Naturalier fom funnos i Spiritus Vini, fåfom Fofter, Amphibier, Filkar m. m.; defsutom åtlkillige upftoppade Foglar, en ftor Egyptilk Mumia, en flor Crocodil, någre Sköldpaddor. Herr Herr C. G. Osbeck. En vacker Samling af IndHkej, måft Chinefiike och någre Africanfke InTec~ler: en Vafnad af papper, jämte en Våfftol ifrån 6n Solo : Någre ftoppade Foglar: Fifkar och Amphibier, i Spiritus Vini: Snåckor och Coraller. • — Gadd, har ifrån Oftindien hemfört och igenom Amir. Med. Hr Docl. Dubb fklnkt 2:ne rara Foglar, Paradifea regia och en ny art af Dufllågtet; den förra ifrån Madura och den fenare blef fångad på lkeppet i Chinefilka fjon; defsutom et Horn 37 tum långt af Antilope Oryx eller Palanbockem — Joh. J. Julin. En Båge med pil och lpånnMlte, fom fordom nyttjades af Finnarne vid jagt : åt- fkilliga Orter och Infe&er ifrån Ofterbotten. Mademoifelle Albert. Julin. En Brudmoffa ifrån Poalanga i Uleåborgs Lån: 3:ne ftoppade Foglar ifrån Finland. Herr E. J. Grape. En få kallad bla Råf e (Canis La» gopus var.) några Foglar, Infecler och Orter famt fkinnet af Rodius (Salmo alpinus) famlade i Enon~ tekis Lappmark. FÖR T E K N I N G pä de Ron, fom är o införde i detta Quartakts Handlingar. 5 Pag» alxburgfka Bomulls Bleknings fatt et och konften at fatta akta Rod Färg få Bomull och Linne; af C. Schoerbing. ----- 259 a. Forfok at genom Afironomifka och Chronometrifka obfervationer närmare beftämma Öfterfjons bredd 9 Gottlands råtta läge och fiere Orters geographijka belägenhet; af Nath. Gerh. ScHULTéN. - 271 3. Om Tabell - Värkets iillftånd ifrån 1772 till 1795» g:de Af handlingen om Sjukdommars härjande; af Henric Nicander. ----- opg 4. Nya och mindre kända Svenjka Laf-arier, befkrifne af Eric Acharius. VIII Fortfåttningen. - 339 FIGURER FIGURER till 1S01 urs Handlingar. I. Ouartalet. Tab. I. foreftåller Sciurus plantani. IL guartalet* Tab, II* Eleörilka Ålen och de enligt Anatomien märk- värdige delar. Tab. III. Botanilk Planche horande tillN:o 4* IV, Quartalet. Tab. IV* Botanifk Planche horande till N:o4* REGISTER till 1801 års Handlingar, REGISTER på de förnam fta Ämnen fom förekomma i i 801 arf Handlingar* ronomie; Longituden och Latituden af Carlberg, Lands- örts Fyrbåk, Gottlka Sandon * Dagerorts Fyr, Öftra BogMret, Finfka Uto Fyrbak, Faron, Lutterhorns Kalkbruk* Holms Udde, Fårofunds Kalkbruk* Svarfver* orts Fyrbåk* Visby, Grogarn, Hoburg, Klinté , Boda, Calmar, Fliferyd, Lund i Gladhems Socken, Fillinge* Linköping* Norrköping, Nyköping, befttmde genom Aftronomifka och Chronometrifka Obfervationer. IV* — 271 -297* Botanik; fe Laf-arter. Bleknings/att ; det Salzburgfka på Bomull Scc. IV. — 259. Chymie; fe Fårgftofter och Kina* EhUricitet. Ele&rifka Ålen* befkrifning II. — 122, defs Anatomi 137* Fifkens ele&rifka Apparatus 148» Entomologi; fe Infe der. Falk-arter, Svenlka. Belkrifning éfver Falco albicilla^ F. fulvus, F. Naevius?, F. Haliaetus, F. Lagopus, F. Islandicus * F* Gyrfalco, F. Milvus, F. Buteo *. F. Apivorus, F. iEruginofus. Falco Rufus. Fårgkonft. Konften at fatta åkta rod fårg på Bomull och Linne IV. — 259 &c. — - Fargflofter af Bågar e-Lafvarné (Lich. Scyphipheri) hvaraf följande 16 Species blifvit forfokte, nemligen: 1. Cocciferus. 2 Digitatus. 3. De- formis. 4. Filiformis, 5. Bellidiflorus 6. Pyxidätus* 7. Ventricosfus. 8- Tubulafus. 9. Fimbricatus. io. Gra- cillis. 11. Turbinatus. 12. Cornutus. 19. Radicatus* 14. Alcicornis. 15. Pavechus. iö.Pleolepis. III. — 205,228» Jåijclogie i tftyotögh; fe Elektricitet» InfeBer. Anthicus Antherinus varietas % Anthicus Ater, Anth. &ufipes> Caffida Vibex varietas /3 , y 9 CalTida Viridis, variet. /3> Ciflela Maura, Cucupis Bimaculatus* IL — iiö, 122. Ikorn. Sciurus Platani. L — 99. Kina. Forfok anffålde med följande forter, nemligen: 1:0 Tecamez Kina. 2:0 Qyina da fernambuco. 3:0 Qyina da Bahia N:o 2. 4:0 Qyina da Bahia N:o 3. gio Cortex Rondeletiae* I. 49, 55. Z,af~ arter. Befkrifning på Lichen Limofus, L. Myriö- coccus, L. Melsenus, L. Scotinus, L. Rivuslaris, L. Furvus» II. — 157, iög. Lichen Bellidiflorus, Parechus, Cervi- cornis, Curiofus, Muricatus, Bicolor. IV. — 339, 350. Fårgftofter äf Laf- arter; fe Fargfiofier» Maihemåtik. Afhandling om Analytifka Serier. I. — 30,49. Et nytt fått at transformera iEquationer och finna deras rötter. III. — - 228 &c» Medicine; fe Kina, Tjårvatten. Meteorologie; hithörande Obfervationer gjorde i Umeå år 1799, I. — 8i 3 i Upfala år igoö, I. — 73. Mareld, Fortfåttning om Öfterfjons, famt flere förebud till infallande Öflan-och Nordoft vind. IIL-^245 Crnithologie; fe Falk-arter och Tjäder* Phyfik; fe Mareld. Råget; defs parning med en Gumfe, Affodans fort- plantning och de lig därvid företeende omftåndig* heter. IL 105. tabell - Varht ; defs tillftåhd ifrån 1772 till 179g. — 7:de Afhandiingen: Om de Lefvandes forhållande till hvarandra och till de Döda i alla åldrar, famt den fannolika for den återftående Lifstiden. I. — 56, 72, g:de Afhandiingen: Om Sjukdomars huijande. IV. — 298. Tjäder; Tillåggning till Herr Adlerbergs Ron em ' Tjåderfogeletf i defs vilda och tama tillftånd. III. — 237. Tjårvatten; defs nytta och bruk i Veneriika Sjukdomar» I. — 1, 29. Vindar; fe Meteorologi och Mareld» Zoologi; fe Ikorn, Ele&riflt Ål. K. V. A, Bandi. IP. ty. A a Fö #- FÖR T E K N I N G pä AuStoreme till de Ron fom finnas i 1801 ärt Handlingar, AQuart, Sid» charius (Eric) Ron om Tjårvattens Nytta och Bruk i Venerifka Sjukan - I. i, — Nya och mindre kånda Svenfka Laf- arter, VII Fortfåttningen - - - .- II. igt. . VIII Fortfåttningen af famma ämne IV. 339. Fa.hlberg (Sam.) Belkrifning ofver Eie&ri- fka Alen. Gymnotus Eleélricus. Linn. IL 122. Holmqvist (D.) Utdrag af Meteorologifka Dagboken, hällen vid Upfala Obferva- torium är 1800 - I. 73. He^lenius (C. N.) Fortf åttning af Beråttel- fen om den genom en Rågets parning; med en Gumfe upkomna Affodans fort- plantning, famt de hos denfamma dår^ under fig företeende forändringar * II. 105, Julin (Joh.) Tillfiggningar till Herr Adhr». bergs Ron om Tjaderfogelen få i defs vilda fom tama tillftånd ----- III. 237. LjuNG (Svént Ingemar) Sciurus Platani, en foga kfmd Ikorn Z, 99. JvIicander (Henric) Tabell-Vårkets tillftånd ifrån 1772 till 1795, 7 :c * e Afhandlingen: Om de Lefvandes forhållande till hvar- andra och till de Döda, i alla åldrar, famt den fannolika for den återftående Lifstiden - I. 56. — 8:de Afhandlingen af famma åmne: Om Sjukdommars härjande - - - - IV. 298. K^EzéN (Dan. Eric) Utdrag af Meteorologi- fka Dagboken, hållen i Umeå Stad år 1799 - . - - F« gr. Paykull (Gustaf) Befkrifning å nya och Rfittelfer vid Beikrifningarne af några forr kände S vänfika Inleder - - - - &. 116. Svanberg (Jons) Af handling om Analytifka Serier - I- 3 a * Schoerbing (Carl) Salzburgika Bomulls blekningsfattet , och Konften at fatta åkta röd färg på Bomull och Linne - IV. 259. ScHULTél* Quart» Sid» ScnuLTeN (Nath. Gerh.) Forfok at genom Aftronomilka och Chronometrifka Obfer. vationer närmare beftimma Öfterfjons bredd, Gottlands råtta låge och flera Orters geographifka belägenhet Tegman (Pehr) Et nytt fatt at träns* formera iEquationer och finna Rötter, af E» S. Bring, med Anmärkningar - Westring (J. P.) Bihang till Afhandlingen om Gula Kinan, i förra årets Quartaler * — -» Forfok at af de flftfte Laf-arter (Lichenes) tillreda Fårgftofter fom fåtta höga och vackra Fårgor på Ylle och Linne Wachtmeister (H. G.)F6rf6k till de Svenfke Falkarters belkrifning och beftammande Wästrom (Elof) Fortfattning om Öfterfjons Mareld, famt flere Forebud till infallande Öftan och Nordoft vind. - . «. - IV. 271. III. 22g. L 49. III, 205. III. 171. III, 245, \